Sveriges officiella statistik om växthusgasutsläpp från konsumtion ger den mest kompletta bilden över hur den svenska ekonomin påverkar vårt klimat. Statistiken kopplar utsläpp till posterna i försörjningsbalansen och följer växthusgasutsläpp genom hela värdekedjan för alla produkter som Sverige konsumerar eller investerar i samt de produkter som Sverige exporterar. Räknat från ett annat håll är det summan av alla växthusgasutsläpp från näringsliv, offentlig sektor och hushåll i Sverige samt från de produkter som Sverige importerar.

Utsläpp från import högre än de som sker i Sverige

Bilden nedan visar balansräkningen för Sveriges ekonomi i termer av växthusgasutsläpp för 2020. Växthusgasutsläpp kan mätas utifrån tre olika perspektiv – konsumtionsbaserade, territoriella samt produktionsbaserade utsläpp (för mer information om dessa mått se faktarutan nedan).

Balansräkning mellan produktion och konsumtion för växthusgasutsläpp från Sveriges ekonomi, 2020

Källor: Miljöräkenskaper (SCB) och Naturvårdsverket

Utsläppen från svenskt territorium, det vill säga de territoriella utsläppen, uppgick år 2020 till 46 megaton (Mton) koldioxidekvivalenter. Detta mått används för alla länders officiella rapportering till FN:s klimatkonvention.

För att beräkna utsläpp från Sveriges ekonomi, så kallade produktionsbaserade utsläpp, appliceras en residensjustering av det territoriella utsläppsmåttet. År 2020 uppgick den till 1 Mton koldioxidekvivalenter. Här ingår samtliga utsläpp från svenska företag verksamma utanför svenskt territorium minus växthusgasutsläpp genererade av utländska företag verksamma inom svenskt territorium. År 2020 uppgick produktionsutsläppen till 48 Mton koldioxidekvivalenter (avrundat).

Till vänster i bilden visas också summan av utsläpp från produkter som Sverige importerade – både som insatsvara till produktion och för direktkonsumtion. År 2020 var utsläppen från importen nästan dubbelt så stor som de produktionsbaserade utsläppen.

Konsumtionen står för en stor del av utsläppen

Till höger i bilden visas växthusgasutsläpp från användningssidan i ekonomin. Den visar att de konsumtionsbaserade utsläppen uppgick till 79 Mton år 2020. Detta mått är viktigt då den anger summan av växthusgasutsläpp till följd av investeringsbeslut, offentliga utgifter och hushållens konsumtion i Sverige.

Måttet kan även benämnas utsläpp från inhemsk slutlig användning och är det som Naturvårdsverket använder som indikator för att följa upp det svenska miljömålssystemets generationsmål och även Sveriges miljömål om begränsad klimatpåverkan.

Utsläpp från Sveriges exportprodukter uppgick till 62 Mton. Exporten är en del i balansräkningen för växthusgasutsläpp, men används inte idag vid uppföljningen av Sveriges klimatmål.

Sveriges utsläpp av växthusgaser är utifrån ett territoriellt perspektiv något lägre än produktionsperspektivet eftersom det senare inbegriper utsläpp till följd av internationella transporter. Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser är i sin tur högre än produktionsutsläppen på grund av utsläppen från produkter som importeras för att tillgodose Sveriges inhemska konsumtion.

Statistik för växthusgasutsläpp ur ett produktions- respektive territoriellt perspektiv finns publicerat för 2021, och även preliminärt för 2022. Den preliminära statistiken visar att de produktionsbaserade utsläppen 2022 var 9 procent lägre än 2019. Växthusgasutsläpp ur ett konsumtionsperspektiv, som denna artikel fokuserar på, finns publicerad till och med 2020. Statistik för 2021 publiceras den 28 september 2023.

Konsumtionsbaserade utsläpp högre än produktionsbaserade

Växthusgasutsläpp. Megaton koldioxidekvivalenter

Källor: Miljöräkenskaper (SCB) och Naturvårdsverket

Utsläppen från inhemsk slutlig användning har minskat sedan 2008

Växthusgasutsläpp kopplat till inhemsk slutlig användning kan, precis som i försörjningsbalansen för Sveriges ekonomi, beräknas utifrån två olika perspektiv. Det första perspektivet tar hänsyn till utsläpp som uppstår för inhemskt producerade produkter respektive för importerade produkter för att bemöta den svenska inhemska slutliga användningen.
Diagrammet nedan visar att den svenska ekonomins direkta växthusgasutsläpp från näringsliv, offentlig sektor och hushåll samt importerade produkter minskade med 30 respektive 27 procent mellan 2008 och 2020.

Växthusgasutsläpp från inhemsk slutlig användning

Uppdelning mellan svenskt näringsliv, offentlig sektor och hushåll samt import. Megaton koldioxidekvivalenter

Källa: Miljöräkenskaper (SCB)

Importen generar mer växthusgasutsläpp per krona

I diagrammet nedan visas också växthusgasintensiteten, mätt som växthusgasutsläpp per krona. Detta mått är mycket högre för importen än för de inhemska utsläppen, även om båda har minskat mellan 2008 och 2020.

Växthusgasintensiteten högre för importerade produkter

Kg koldioxidekvivalenter per SEK

Källa: Miljöräkenskaper (SCB)

En bidragande faktor till att den svenska produktionen har en så mycket lägre utsläppsintensitet än importen är skillnader i typen av varor och tjänster som importeras respektive produceras i Sverige. År 2020 var över 70 procent av de varor och tjänster som importerades till Sverige produkter från jordbruk, fiske, gruvnäring eller tillverkningsindustrin. Samma år uppstod bara 14 procent av förädlingsvärdet, det vill säga produktionen, i den svenska ekonomin från dessa branscher.
En annan faktor som kan förklara den lägre utsläppsintensiteten är att fossila bränslen används i mycket liten utsträckning för el- och värmeproduktion och inom industrin i Sverige, i kontrast till de flesta andra länder.

Diagrammen nedan visar att svensk produktion och import ökade med över 20 procent mellan 2008 och 2020. Samtidigt minskade växthusgasutsläppen i absoluta tal och intensitet under samma period. Det betyder att trots att både den inhemska produktionen och importen ökade så var klimatpåverkan lägre 2020 än 2008.

Ökad produktion men lägre klimatpåverkan

Svensk BNP (produktion i näringslivet och offentlig sektor i fasta priser). Växthusgasutsläpp samt växthusgasintensitet i näringslivet, offentlig sektor och hushåll. Index 2008=100

Källa: Miljöräkenskaper (SCB)

Utsläppen från importen har minskat

Sveriges import (fasta priser), växthusgasutsläpp och växthusgasintensitet för importerade produkter. Index 2008=100

Källa: Miljöräkenskaper (SCB)

Minskat klimatavtryck från konsumtion och investeringar

Med det andra perspektivet på inhemsk slutlig användning redovisas de stora ingående posterna för hushållens konsumtion, offentlig konsumtion och bruttoinvesteringar.

Hushållskonsumtion står för största delen av utsläppen

Växthusgasutsläpp för inhemsk slutlig användning i den svenska ekonomin: hushållens konsumtion, offentlig konsumtion och investeringar. Megaton koldioxidekvivalenter

Källa: Miljöräkenskaper (SCB)

Växthusgasutsläpp beräknat utifrån detta perspektiv visar att växthusgasutsläppen minskade med 27 procent mellan 2008 och 2020 trots att den inhemska slutliga användningen ökade under samma tidsperiod. Med andra ord, ett lägre växthusgasutsläpp för varje använd krona.

Den offentliga konsumtionen har lägst utsläpp per krona

Växthusgasintensitet för inhemsk slutlig användning i den svenska ekonomin: hushållens konsumtion, offentlig konsumtion och investeringar. Kg koldioxidekvivalenter per SEK

Källa: Miljöräkenskaper (SCB)

Det har tidigare beräknats i ”SOU 2022:15, Sveriges globala klimatavtryck” att om Sverige uppnår de nationella klimatmålen, och det implementeras en global klimatomställning vilket leder till omfattande beteendeförändringar, skulle utsläpp från Sveriges inhemska slutliga användning kunna minskas med cirka 85 procent från 2020 års nivå.

Ibland uppstår det i den klimatpolitiska debatten en diskussion om att utsläppsminskningen i Sverige uppnås tack vare en outsourcing av utsläpp via ökad import. Dessa beräkningar visar att det är en felaktig slutsats. Inhemsk slutlig användning har ökat sedan 2008 samtidigt som utsläppen har minskat, utsläpp från importerade produkter inräknade.

Minskade utsläpp trots att konsumtion och investeringar ökat

Inhemsk slutlig användning (fasta priser). Växthusgasutsläpp och växthusgasintensitet för inhemsk slutlig användning. Index 2008=100

Källa: Miljöräkenskaper (SCB)

Minskade växthusgasutsläpp under pandemin

I början av 2020 när coronapandemin drabbade Sverige föll BNP-tillväxten kraftigt. Knappt ett år senare var nedgången återhämtad. Samtidigt minskade utsläppen från inhemsk slutlig användning med 11 procent år 2020 jämfört med 2019. Samhällsåtgärder som infördes i spåren av coronapandemin bidrog till denna minskning. Samtidigt var det flera andra faktorer som låg bakom enligt vår analys.

”Utsläppen från flygresor minskade med 75 procent 2020 när i stort sett all flygtransport upphörde”

Mellan 2019 och 2020 minskade hushållens konsumtionsutgifter med 2 procent i fasta priser. Under samma period minskade utsläppen kopplade till hushållens konsumtion med 10 procent.

Utsläppen från transporter sjönk kraftigt 2020

Växthusgasutsläpp från svenska hushållens konsumtion av livsmedel, bostad samt transporter för 2019 och 2020. Megaton koldioxidekvivalenter

Källa: Miljöräkenskaper (SCB)

Utsläppsminskningen var störst inom transporter och fordon. Allra störst var nedgången för flygresor där utsläppen minskade med 75 procent när i stort sett all flygtransport upphörde. Utsläppen minskade också för personbilstransporter. Denna minskning uppstod delvis på grund av minskad bilkörning under pandemin.

En stor andel uppstod också på grund av att importen av råolja och oljeprodukter från Ryssland (med höga utsläpp i leveranskedjan) minskade med 80 procent från 2019 till 2020. Denna minskning har till stor del ersatts med import från Norge med mycket lägre utsläpp i leveranskedjan. Förändringen i importstrukturen tros vara kopplad till företagsekonomiska beslut i spåren av striktare krav på svavelhalt i fartygsbränslen, och inte till coronapandemin, geo- eller klimatpolitiska beslut.

Både ökade utgifter och utsläpp från livsmedelskonsumtionen under 2020

År 2020 ökade hushållens utgifter för livsmedel med 4 procent, och tillhörande utsläpp med 2 procent jämfört med 2019. I reala termer, det vill säga justerat för prisförändringar, spenderade de svenska hushållen mer pengar på bland annat kött, frukt och grönsaker. Även utgifterna för alkoholhaltiga drycker ökade. Svenskars utsläpp från konsumtion av dessa livsmedel och drycker ökade också under samma period. Det är troligt att de kraftigt minskade restaurangbesöken under coronapandemin ledde till en förflyttning av utgifter och utsläpp från restaurangbesök till livsmedel när hushållen lagade mer mat hemma.

Minskade utsläpp från el- och fjärrvärmekonsumtion

Växthusgasutsläpp från hushållens utgifter för bostad, elektricitet och uppvärmning minskade med 11 procent mellan 2019 och 2020. Över 60 procent av denna minskning förklaras av minskade utsläpp från el- och fjärrvärmekonsumtion. Dels minskade produktionen av fjärrvärme på grund av mildare väder 2020. Minskningen uppstod också i samband med en minskad andel fossila bränslen i fjärrvärme- och elproduktionen på grund av ändrade skattesatser.
Därför är det mindre troligt att minskningen av växthusgasutsläpp från boenderelaterad konsumtion under 2020 drevs av pandemirelaterade åtgärder i samhället.

Minskade utsläpp kopplade till bygginvesteringar

Konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp kopplade till fasta bruttoinvesteringar minskade med 7 procent mellan 2019 och 2020. Av denna minskning uppstod nästan två tredjedelar från investeringarna i byggnader och anläggningar. Utsläppen minskade trots att investeringarna i byggnader och anläggningar visade på en svag ökning med knappt 1 procent mellan 2019 och 2020.

”Nästan två tredjedelar av utsläppsminskningen från fasta bruttoinvesteringar kom från investeringar i byggnader och anläggningar”

En möjlig drivande faktor bakom utsläppsminskningen kan vara den ändrade importstrukturen för råolja och oljeprodukter. Det förklaras av att det finns ett stort drivmedelsbehov i byggnaders hela värdekedja, både för transport av byggmaterial och för arbetsmaskiner på byggarbetsplatser. Inom maskiner och övriga tillverkade produkter uppstod den största utsläppsminskningen inom vägfordon och övriga transportmedel.

Utsläppen från bygginvesteringar minskade 2020

Växthusgasutsläpp från svenska fasta bruttoinvesteringar för 2019 och 2020. Megaton koldioxidekvivalenter

Källa: Miljöräkenskaper (SCB)

Pandemirestriktioner minskade utsläppen från offentlig sektor

Växthusgasutsläpp från offentlig konsumtion minskade med 4 procent mellan 2019 och 2020. Utsläppen minskade inom såväl offentlig förvaltning som utbildning, kultur samt nöje och fritid. Däremot ökade utsläppen från sjukvård och kemikalie- och läkemedelsproduktion. Det är mycket sannolikt att alla dessa effekter var drivna av samhälleliga åtgärder för att hantera coronapandemin.

Länkar: 

Naturvårdsverkets vägledning för att beräkna klimatpåverkan

Environmental pressures from Swedish consumption - a hybrid multi-regional input-output approach

Producing environmental accounts with environmentally extended input output analysis

Nya metoder och miljöindikatorer för att stödja policy för hållbar konsumtion i Sverige

Sveriges globala klimatavtryck, SOU 2022:15

Läs hela numret

Denna artikel är publicerad i tidskriften Sveriges ekonomi - statistiskt perspektiv, nr 7-8 - 2023.

Ladda ner nummer 7-8 - 2023 (pdf)

Se alla nummer av Sveriges ekonomi - statistiskt perspektiv