Tjänstepriserna ökar på export- och importmarknaden
Senast uppdaterad: 2023-11-15
Sedan 2020 har SCB beräknat prisindex för Sveriges export och import av tjänster. Statistiken indikerar ett relativt högt pristryck på den svenska utrikeshandeln med tjänster. Artikeln redogör för vad som mäts, varför det mäts och hur utfallet ser ut.
Samhällsekonomin är i ständig utveckling. Under 1800-talet var Sverige ett jordbrukssamhälle, men har sedan dess utvecklats och är i dagsläget en samhällsekonomi där tjänsteproduktionen dominerar. De senaste decennierna har även utrikeshandeln blivit en allt viktigare komponent i den svenska ekonomin. Mätt i löpande priser har Sveriges utrikeshandel i proportion till BNP ökat från 57 procent 1980 till 103 procent 2022. Utrikeshandeln har alltså ökat snabbare än Sveriges BNP de senaste decennierna. Utrikeshandeln sker främst med varor, men tjänstehandeln har blivit alltmer betydelsefull. Under 2022 motsvarade utrikeshandeln med tjänster 32 procent av Sveriges BNP, vilket kan jämföras mot 10 procent under 1980.
Växande tjänstehandel de senaste decennierna
Utrikeshandel (beräknat som summan av export- och importvärden) i proportion till BNP, löpande priser, procent
Källa: Nationalräkenskaperna (SCB)
I takt med att samhället förändras uppstår nya behov av att mäta den. Därför har SCB sedan 2020 tagit fram nya prisindex för Sveriges export och import av tjänster. Indexen täcker framförallt tjänster som efterfrågas av företag och myndigheter, exempelvis transport-, konsult- och administrativa tjänster. Det huvudsakliga användningsområdet är som prisdeflatorer, men indexen kan också användas för att bevaka och analysera pristrycket i tjänstesektorn.
Viktig input till beräkningarna av BNP
Den nya prisstatistiken är ett viktigt underlag för prisdeflatering. Detta innebär att nominella värden justeras med prisutvecklingen för att dela upp värdeförändringar i två komponenter; prisförändringar och volymförändringar.
Ett av indexets främsta användningsområden är som prisdeflator i nationalräkenskaperna för att beräkna BNP i fasta priser. Tidigare har fastprisberäkningen av exporterade och importerade tjänster gjorts med annat underlag. Då användes huvudsakligen producentpriser för tjänster på hemmamarknaden, konsumentprisindex och lönekostnadsindex. I takt med att prisindexen för exporterade och importerade tjänster blivit tillgängliga har nationalräkenskaperna successivt övergått till att använda detta mer ändamålsenliga underlag.
”Privatpersoners import av tjänster täcks inte”
De nya prisindexen är dock inte heltäckande för nationalräkenskapernas behov, bland annat täcks inte privatpersoners import av tjänster i prisindexet. Detta bidrar till vissa avvikelser mellan de aggregerade prismåtten som tas fram av prisstatistiken och de som används i nationalräkenskaperna. Indexskillnaderna framträder tydligt under åren 2022 och 2023.
Vissa skillnader i prisutvecklingen mellan tjänsteprisindex och nationalräkenskaperna
Prisutveckling för export och import av tjänster enligt tjänsteprisindex (TPI) samt nationalräkenskaperna (NR), index 2020=100
Källa: Nationalräkenskaperna och Prisindex i producent- och importled (SCB). Egna beräkningar av NR:s prisindex
Det senaste tillskottet av prisindex
De nya prisindexen för utrikeshandel med tjänster, som publicerats sedan 2020, är en del av SCB:s Prisindex i producent- och importled. De avser att mäta den genomsnittliga prisutvecklingen i producent- och importled för varor och tjänster på hemma-, export- och importmarknaderna.
Sedan 1990-talet har producentprisindex för tjänster publicerats kvartalsvis. Då täcktes en begränsad del av den inhemska tjänsteproduktionen, bland annat lokalhyror och inrikes flygresor. Allteftersom har täckningen utökats och det senaste tillskottet är tjänster på export- och importmarknaden som beskrivs i denna artikel.
”Producentprisindex för tjänster har publicerats sedan 1990-talet men täckte då endast en begränsad del av den inhemska tjänsteproduktionen”
En viktig förutsättning när täckningen utökas är att ha ett tillräckligt detaljrikt och tillförlitligt dataunderlag för att identifiera tjänsterna och dess betalningar. För den nya prisstatistiken är undersökningen Utrikeshandel med tjänster en central datakälla. Det underlaget redovisar omsättningen av Sveriges export och import av tjänster, vilket används för att identifiera vad, vilka och hur mycket som exporteras och importeras från och till Sverige.
Prisstatistik för utrikeshandel med tjänster är ett relativt nytt och outvecklat statistikområde. Det finns ingen officiell förteckning över länder som publicerar prisindex för utrikeshandel med tjänster, men Sverige verkar vara ett av få länder som redovisar den statistiken separat för export- och importmarknaden. Som exempel redovisar Eurostat Tjänsteprisindex, vilket är ett ihopvägt prisindex för hemma- och exportmarknaden, för Europeiska unionen och dess medlemsstater.
”Sverige är ett av få länder som redovisar tjänsteprisindex separat för export- och importmarknaden”
Tjänstepriserna ökar mer inom utrikeshandeln
Sedan helåret 2020 har tjänstepriserna på export- och importmarknaden stigit med 23 respektive 24 procent till och med tredje kvartalet 2023. För tjänster som produceras och konsumeras i Sverige, hemmamarknaden, har priserna stigit något mindre, knappt 15 procent.
24%
Prisökningen för importerade tjänster tredje kvartalet 2023 jämfört med helåret 2020
Vid en första anblick kan den senaste tidens försvagning av valutakursen misstänkas vara förklaringen till export- och importprisernas avvikelser från prisutvecklingen på hemmamarknaden. Utrikeshandeln sker främst i utländska valutor och omräknas till svenska kronor i indexberäkningen.
Tjänstepriser inom utrikeshandeln har ökat mer än inhemska tjänstepriser
Prisutveckling för tjänster på olika marknader, index 2020=100
Källa: Prisindex i producent- och importled (SCB)
Det finns dock betydande skillnader i vilka tjänsteområden som marknaderna täcker, vilket försvårar jämförelsen på aggregerad nivå. Exempelvis utgör fastighetstjänster 15 procent av vikten på hemmamarknaden. Det tjänsteområdet ingår inte alls på export- och importmarknaden.
”Försvagningen av valutakursen kan misstänkas vara en förklaring till export- och importprisernas avvikelser från prisutvecklingen på hemmamarknaden”
Informations- och kommunikationstjänster väger tyngst i prisindexen
Prisindexen på export- respektive importmarknaden omfattar i stort sett samma tjänsteområden. Störst omsättningsvikt för både export- och importmarknaden har informations- och kommunikationstjänster. I gruppen ingår datakonsultation, utgivningstjänster av programvaror samt tjänster inom telekommunikation. Därutöver är transport- och magasineringstjänster relativt vanliga. Hotell och restaurangtjänster är det minsta tjänsteområdet.
Informations- och kommunikationstjänster utgör mer än halva vikten i export- och importprisindex
Respektive tjänsteområdes omsättning som andel av total tjänsteomsättning, enligt produktklassificeringen SPIN 2015, undersökningsår 2023, procent
Källa: Prisindex i producent- och importled (SCB)
Det tjänsteområde som ökat mest i pris på både import- och exportmarknaden sedan 2020 är transporttjänsterna som hade särskilt kraftiga prisökningar under 2021 och första halvåret 2022 då även drivmedelspriserna steg. Prisutvecklingen inom informations- och telekommunikationstjänster, samt tjänster inom juridik, ekonomi och teknik, har följt varandra relativt nära på respektive marknad.
Högsta prisutvecklingen inom tjänsteexporten återfinns inom transporttjänster
Exportprisindex för tjänsteområden enligt produktklassificeringen SPIN 2015, index 2020=100
Källa: Prisindex i producent- och importled (SCB)
Den största avvikelsen mellan export- och importmarknaden finns inom produktområdet administrativa och andra stödtjänster. Skillnaden förklaras framförallt av licensavgifter för immateriella rättigheter där prisskillnaderna varit stora.
Transporttjänster sticker ut med betydligt högre prisökningar även på importmarknaden
Importprisindex för tjänsteområden enligt produktklassificeringen SPIN 2015, index 2020=100
Källa: Prisindex i producent- och importled (SCB)
Kronförsvagningen förklarar en del av skillnaderna i prisutvecklingen mellan olika marknader
Den senaste tidens generella kronförsvagning har uppmärksammats i olika sammanhang, bland annat i diskussionerna om huruvida pristrycket i Sverige är importerat. Export- och importprisindex är direkt exponerade mot valutafluktuationer i och med att utrikeshandeln vanligtvis sker i utländsk valuta, men valutan omräknas för att redovisa prisindex i svenska kronor. För att få en grov indikation på valutakursens direkta genomslag på export- och importprisindex har vi valt ut två tjänstegrupper och justerat den inhemska marknadens prisutveckling, som främst handlas i svenska kronor, med valutakursindexet KIX.
Den generella kronförsvagningen reflekteras i den valutajusterade inhemska prisutvecklingen som ligger högre än den inhemska prisutvecklingen de senaste kvartalen. För vägtransporter drog däremot export- och importpriserna ifrån den inhemska prisutvecklingen under 2022 då de ökade kraftigt.
Vägtransporter av gods ökade kraftigt i pris under 2022
Prisindex för vägtransporter på olika marknader, index 2020=100
Källa: Prisindex i producent- och importled (SCB) samt Riksbanken. Egna beräkningar av den KIX-justerade inhemska prisutvecklingen
Export- och importprisindex för datakonsulttjänster har legat nära prisutvecklingen på hemmamarknaden, men har ökat betydligt mer under 2022 och 2023. Att hemmamarknaden även med valutajustering fortsatt ligger under import- och exportmarknaden indikerar att det har varit en stark prisutveckling för dessa tjänstegrupper inom utrikeshandeln.
Importpriserna på datakonsulttjänster har ökat mer än exportpriserna
Prisindex för datakonsulttjänster på olika marknader, index 2020=100
Källa: Prisindex i producent- och importled (SCB) samt Riksbanken. Egna beräkningar av den KIX-justerade inhemska prisutvecklingen
Det är såklart fler faktorer än valutan som påverkar prisutvecklingen. Även om prisindexen i sig inte ger orsaksförklaringarna kan de vara en värdefull byggsten för att analysera den ekonomiska utvecklingen och bevaka det allmänna pristrycket.
Läs hela numret
Denna artikel är publicerad i tidskriften Sveriges ekonomi - statistiskt perspektiv, nr 11 - 2023.