När coronapandemin sköljde in över landet under våren 2020 förändrades våra beteenden snabbt. Karantän, hemmakontor, restriktioner och så vidare infördes, vilket innebar att efterfrågan på vissa varor och tjänster föll snabbt. Det ledde till uppsägningar och uteblivna nyrekryteringar inför sommarsäsongen. Olika stödpaket till företag och organisationer så som korttidsarbete infördes för att minska övertalighet och dämpa effekten på sysselsättningen. Allt som allt påverkades den totala sysselsättningen negativt.

”Det dröjde till tredje kvartalet 2021 innan sysselsättningen hade återhämtat sig”

Personalminskningen skedde framför allt inom tjänstebranscher så som: hotell och restaurang, kultur, turism och transport. Främst var det unga och äldre som påverkades. Men det fanns även geografiska skillnader. Till exempel drabbades gränskommuner, så som Strömstad med sin gränshandel hårt när gränsen till Norge stängdes. Det dröjde till tredje kvartalet 2021 innan sysselsättningsnivån helt hade återhämtat sig från fallet under pandemin.

Den här artikeln fördjupar sig i den svenska sysselsättningsförändringen utifrån åldersgrupper, kön och i synnerhet in- och utrikes födda. Analysen genomförs med hjälp av data från det nya registret över Befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS) med statistik tillgänglig från januari 2020. Se faktaruta i slutet av artikeln för mer information om statistiken.

Andelen utrikes födda ökar på arbetsmarknaden

Pandemin påverkade inte alla grupper på arbetsmarknaden lika hårt. I januari 2020, strax innan viruset blev klassad som en pandemi (11 mars av WHO), var nära fem miljoner sysselsatta enligt BAS. Ett år senare hade sysselsättningen minskat med 1,8 procent. Det var framför allt bland inrikes födda som antalet sysselsatta minskade. I januari 2021 lämnade de inrikes födda ett negativt bidrag till sysselsättningsförändringen på 1,9 procentenheter medan sysselsättningen bland utrikes födda ökade marginellt. Detta trots att hotell- och restaurangbranschen, som är en bransch med hög andel utrikes födda, minskade mest under pandemin.

Trots nedgången inom hotell- och restaurangbranschen låg andelen utrikes födda konstant runt 44 procent i denna bransch under 2019 och 2020 enligt den Registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS). Det är en högre andel än på arbetsmarknaden totalt där andelen utrikes födda var drygt 20 procent. I de branscher där sysselsättningsökningen var högst ökade andelen utrikes födda mest och vice versa.

Utrikes födda lyfter sysselsättningsutvecklingen för hela ekonomin

Sysselsatta i åldern 15 till 74 år, årlig tillväxt i procent, samt bidrag i procentenheter för in- respektive utrikes födda

Källa: BAS, egna beräkningar (SCB)

Det finns en viss association till att när utrullningen av vaccin mot covid-19 började tenderade antalet sysselsatta att tillta. I början av april 2021 hade ungefär 1,5 miljoner doser registrerats i det Nationella vaccinationsregistret. Det totala antalet sysselsatta i ekonomin växte med mellan 3 och 4 procent på årsbasis från och med augusti 2021 fram till juni i år. Antalsmässigt ökade sysselsatta utrikes födda mellan juni 2021 och juni 2022 med 94 000, medan motsvarande ökning för inrikes födda var 87 900. Det innebär att bidraget till sysselsättningsutvecklingen från in- respektive utrikes födda varit i paritet med varandra sedan juli 2021.

Störst skillnad mellan in- och utrikesfödda unga män

Då antalet sysselsatta mellan juni 2021 och juni 2022 ökade ungefär lika mycket för inrikes som utrikes födda innebär det att utrikes födda har haft en procentuellt högre tillväxt än inrikes födda.

Generellt är det unga personer som har den svagaste anknytningen till arbetsmarknaden och främst påverkas av säsongs- och konjunktursvängningar.

Den grupp som hade en stabil högre utveckling än sin motpart var utrikes födda män mellan 15 och 24 år. Mellan perioden januari 2021 och juni 2022 ökade deras sysselsättningstillväxt i genomsnitt med 14 procent. Det är 9 procentenheter mer än unga inrikes födda män.

Stor skillnad i sysselsättningstillväxt mellan ut- och inrikes födda  unga män

Sysselsatta i åldern 15 till 74 år, skillnader i årlig tillväxt mellan ut- och inrikes födda, uppdelat i åldersintervaller samt på män (m) och kvinnor (k), i procentenheter

Källa: BAS, egna beräkningar (SCB)

Antalet sysselsatta utrikes födda växte under juni 2022 starkare i alla grupper än motsvarande grupp inrikes födda. Störst var skillnaden mellan unga kvinnor där tillväxten för utrikes födda var drygt 12 procentenheter högre.

I tidigare analyser har vi sett att sysselsättningen minskade snabbare bland kvinnor än bland män i inledningen av coronapandemin. I juni 2020 stod inrikes födda kvinnor mellan 15 och 24 år för nästan 25 procent av sysselsättningsnedgången. I juni 2022 stod samma grupp för lite mer än hälften av bidraget till den totala sysselsättningstillväxten.

Oavsett kön är det till stor del de grupper som minskade kraftigast, i procent, i inledningen av pandemin de som ökat mest under perioden av återhämtning. Ett undantag är de utrikes födda kvinnorna och männen mellan 35 och 64 år som visat en sysselsättningstillväxt varje månad sedan inledningen av 2020.

Sysselsättningen ökar för medelålders utrikes födda kvinnor

Bland kvinnor var det var framför allt gruppen utrikes födda mellan 35 och 64 år som äntrade arbetsmarknaden i högst utsträckning under pandemiåret 2020. Under 2021 fortsatte sysselsättningen att öka och under stora delar av 2022 är det fortsatt denna grupp som bidragit mest till sysselsättningstillväxten för kvinnor. Även sysselsättningen bland unga inrikes födda kvinnor växte starkt under första halvåret 2022. Tillsammans med de utrikes födda kvinnorna i åldern 35–64 år stod de för de klart största bidragen till sysselsättningstillväxten.

En grupp som fick stå tillbaka just under pandemin var de äldre anställda. De uppmanades till och med att stanna hemma av Folkhälsomyndigheten. När rekommendationerna släppte i början av 2022 växte gruppen inrikes födda kvinnor mellan 65 och 74 år starkt på arbetsmarknaden och gav i juni det tredje största bidraget till sysselsättningsökningen för kvinnor.

Störst bidrag till sysselsättningsökningen i juni 2022 från unga inrikes födda kvinnor

Sysselsatta kvinnor i åldern 15 till 74 år uppdelat efter in- och utrikes födda samt i åldersgrupper, bidrag till sysselsättningsökningen, procentenheter

Källa: BAS, egna beräkningar (SCB)

Medelålders utrikes födda män bidrog mest till sysselsättningsökningen

Som framgår av diagrammen minskade sysselsättningen i princip i alla grupper i början av 2021, förutom för utrikes födda kvinnor och män mellan 35 och 64 år. Under hela coronapandemin bidrog de positivt till sysselsättningsutvecklingen i ekonomin.

”Bland männen bidrog medelålders utrikes födda mest till sysselsättningstillväxten”

Även om antalet unga män på arbetsmarknaden har ökat kraftigt sedan sommaren 2021 har det största bidraget till sysselsättningsökningen under 2021 och 2022 kommit från utrikes födda män i åldersspannet 35–64 år. Sedan mitten av 2021 har även inrikes födda unga män bidragit till sysselsättningsökningen, inte minst under andra kvartalet i år. Den starka uppgången kommer efter ett kraftigt fall i sysselsättningen i början av 2021.  

Medelålders utrikes födda män bidrar mest till sysselsättningsökningen
Sysselsatta män i åldern 15 till 74 år uppdelat efter in- och utrikes födda samt i åldersgrupper, bidrag till sysselsättningsökningen, procentenheter

Källa: BAS, egna beräkningar (SCB)

Minskat gap i sysselsättningsgraden mellan in- och utrikes födda

En annan central parameter att bedöma arbetsmarknadssituationen med är sysselsättningsgraden. Det vill säga andelen sysselsatta i förhållande till befolkningen i samma kategori. För att sysselsättningsgraden ska förändras åt något håll krävs att sysselsättningen utvecklas annorlunda än befolkning. Till exempel när antalet utrikes födda ökar i befolkningen och sysselsättningsökningen inte följer med i samma takt så minskar sysselsättningsgraden. Månadsstatistiken som hittills analyserats uppvisar tydliga säsongseffekterna. För att minska effekten av starka månads- eller så kallade säsongseffekter används nu istället kvartalsuppgifter.

”Sysselsättningsgraden är nästan 9 procentenheter lägre för utrikes födda”

Även om antalet sysselsatta utrikes födda vuxit i en betydligt högre takt än inrikes födda den senaste tiden är det fortfarande ojämlikt på arbetsmarknaden. Sysselsättningsgraden är nästan 9 procentenheter lägre för utrikes födda jämfört med inrikes födda i åldern 15–74 år. Det är över lag lägre sysselsättningsgrad för utrikes födda än för jämförbara inrikes födda grupper, men gapet minskar. Mellan andra kvartalet 2021 och andra kvartalet 2022 ökade sysselsättningsgraden mer bland utrikes födda än bland inrikes födda för i princip alla åldersgrupper.

Utrikes födda unga män jobbar medan inrikes födda studerar

Sysselsättningsgraden är högre för utrikes födda män i åldern 15–24 år än för inrikes födda män i samma åldersgrupp. En förklaring är att betydligt fler inrikes födda i denna grupp studerar. På sikt kan detta ge andra strukturella skillnader mellan in- och utrikes födda, till exempel i en uppdelad arbetsmarknad med avseende på låg- och högkvalificerade jobb.

För kvinnor mellan 15 och 24 år gäller det motsatta. Andra kvartalet 2022 var sysselsättningsgraden drygt 11 procentenheter högre för inrikes födda kvinnor än utrikes födda i denna ålder. Detta trots att fler inrikes än utrikes födda kvinnor studerar. Differensen i hur många som studerar är dock inte lika markant som bland män i samma åldersgrupp.

Efter pandemin ökar sysselsättningsgraden mer bland utrikes födda individer

Sysselsättningsgrad samt förändring av sysselsättningsgrad, män och kvinnor samt totalt i 10-års åldersintervaller för individer 15 till 74 år, procent

Källa: BAS, egna beräkningar (SCB)

Hög sysselsättningsökning i Västerbotten

Mellan andra kvartalet 2021 och andra kvartalet 2022 ökade sysselsättningen i hela ekonomin med 3,7 procent. Sysselsatta utrikes födda ökade med 9,1 procent medan ökningen för inrikes födda stannade på 2,3 procent. Under denna tidsperiod var det i Skellefteå kommun som antalet sysselsatta utrikes födda ökade som mest, totalt med 22 procent. Den höga tillväxten förklaras bland annat av näringslivets satsningar i kommunen runt etableringen av batterifabriken och satsningar kopplade till ekonomin i den så kallade gröna omställningen. Även i närliggande kommuner till Skellefteå ökade sysselsättningen snabbt.

Sett till alla Sveriges kommuner fanns dock en stor spridning i sysselsättningstillväxt bland utrikes födda. Följt efter Skellefteå ökade sysselsättningen kraftigt i Boxholm och i Älvsbyn, med uppgångar på 20 respektive 19 procent i årstakt. I andra kommuner var tillväxten inte lika hög, men i de allra flesta kommuner ökade antalet sysselsatta utrikes födda. Endast åtta kommuner uppvisade en negativ sysselsättningsutveckling för utrikes födda. Störst var nedgångarna i Ånge, Ockelbo och Dals-Ed kommuner.

Gynnsam utveckling av sysselsatta utrikes födda i sydöstra Sverige

Utveckling av sysselsatta utrikes födda mellan andra kvartalet 2021 och andra kvartalet 2022 på kommunnivå, procent. Antal kommuner inom parentes.

Källa: BAS, egna beräkningar (SCB)

I Västerbottens län, där Skellefteå ligger, ökade sysselsättningen för utrikes födda med 12 procent andra kvartalet 2022 och jämfört med motsvarande kvartal året innan. Det var den näst högsta tillväxten bland Sveriges 21 län. Högst tillväxt hade Gotlands län.

Geografiskt var utvecklingen väl spridd även mellan länen, men några län utmärkte sig mer än andra. Till exempel hade Gävleborgs och Västernorrlands län lägst sysselsättningstillväxt för utrikes födda.  

I dagsläget visar BAS individer utifrån folkbokföringsadress, men när BAS kompletteras med information om var individen arbetar samt i vilken bransch kan vi bättre förstå underliggande faktorer bakom utvecklingen.

Gynnsammare arbetsmarknadsutveckling i södra Sveriges

Utveckling av sysselsatta utrikes födda mellan andra kvartalet 2021 och andra kvartalet 2022 på länsnivå, procent. Antal län inom parentes                                                                                                                  

Källa: BAS, egna beräkningar (SCB)

Fakta 

Redovisningen i denna artikel bygger på Befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS) som är en statistikprodukt som med hjälp av administrativa data från olika myndigheter beskriver arbetsmarknadssituationen för den folkbokförda befolkningen i Sverige. Till exempel används månatliga arbetsgivardeklarationer från Skatteverket och uppgifter om inskrivna som öppet arbetslösa från Arbetsförmedlingen för att klassa individer som sysselsatta eller arbetslösa.

Statistiken i denna artikel avser nattbefolkningen, det vill säga var individer bor och speglar därmed kommunernas skattekraft.

Statistiken finns publicerad sedan 22-05-31 och är preliminär samt under uppbyggnad. Det finns planer att på sikt komplettera statistiken med uppgifter om arbetsställets kommun samt bransch. Det skapar möjligheten att analysera den så kallade dagbefolkningen.

BAS utnyttjar tvärsnittsvariationen i den månadsvisa data som tas in och kan delvis ses som en utveckling av den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS). RAMS kommer att ersättas av BAS. Sista årgången som RAMS publicerar är för 2021.

Länkar

Befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS)

Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)

Anställda i Sverige under 2021 – det andra året med covid-19 (extern länk)

Läs hela numret

Denna artikel är publicerad i tidskriften Sveriges ekonomi - statistiskt perspektiv, nr 11 - 2022.

Ladda ner nummer 11 - 2022 (PDF)

Se alla nummer av Sveriges ekonomi - statistiskt perspektiv