Fördelningen efter inkomstnivå har under perioden 2001–2020 varierat i gruppen flyktingar och deras anhöriga i åldern 20–64 år. Men det finns en trend mot en ökad andel med förvärvsinkomst och arbetsrelaterade ersättningar.

För att kunna jämföras över tid mäts inkomstnivån i antal inkomstbasbelopp (IBB), där den högsta nivån är tre IBB. Det motsvarade år 2020 en årsinkomst på minst 200 400 kronor.

– Det är främst andelen flyktingar och anhöriga till flyktingar med inkomster motsvarande minst tre inkomstbasbelopp om året som ligger bakom variationerna över tid. Den har blivit större under 2000-talet, säger Karin Lundström, demograf på SCB som skrivit SCB:s årliga rapport om integration.

Hon fortsätter:

– Andelen flyktingar och anhöriga till flyktingar med en årsinkomst på minst tre inkomstbasbelopp har bland kvinnor ökat från 35 procent år 2001 till 41 procent år 2020. Bland männen var andelen 44 procent år 2001 och 51 procent år 2020.

Sett till hela befolkningen år 2020 var andelen med förvärvsinkomst och arbetsrelaterade ersättningar på 200 400 kronor eller mer lägst bland flyktingar och deras anhöriga och högst bland personer födda i Sverige. Mönstret är det omvända vad gäller andelen utan denna typ av inkomst.

– Andelarna med lägre årsinkomster är ofta högre för flyktingar och deras anhöriga än för både övriga utrikesfödda och för personer födda i Sverige. Inkomster på dessa nivåer är vanligare för personer som vistats en kortare tid i Sverige och för unga vuxna, säger Karin Lundström.

Nivå av förvärvsinkomst och arbetsrelaterade ersättningar i kronor 2020 (andelar i procent)

^{* Omräknat utifrån olika antal inkomstbasbelopp. Se faktarutan för förklaring.
**Förvärvsinkomst och arbetsrelaterade ersättningar redovisas endast när kontant bruttolön eller inkomst av aktiv näringsverksamhet är större än noll.}

Ta del av mer information och fler tabeller i rapporten:

Integration – Förvärvsinkomst och arbetsrelaterade ersättningar 2001–2020 (pdf)

Fakta: Om rapporten

I rapporten studeras befolkningen i åldrarna 20–64 år som varit i Sverige under hela året.

Förvärvsinkomst och arbetsrelaterade ersättningar utgörs av summan av kontant bruttolön, inkomst av aktiv näringsverksamhet samt arbetsrelaterade ersättningar som sjukpenning, föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning.

Förvärvsinkomst och arbetsrelaterade ersättningar redovisas endast när kontant bruttolön eller inkomst av aktiv näringsverksamhet är större än noll. En person som exempelvis enbart haft föräldrapenning under året får därmed 0 kronor i förvärvsinkomst och arbetsrelaterade ersättningar och ingår i gruppen utan inkomst.

Nivån av förvärvsinkomst och arbetsrelaterade ersättningar mäts relaterat till antalet inkomstbasbelopp inkomsten utgjorde. Belopp år 2020 inom parentes:

• 3 IBB eller mer (200 400 kronor eller mer)
• 2–3 IBB (133 600–200 300 kronor)
• 1–2 IBB (66 800–133 500 kronor)
• 100 kronor–1 IBB (100–66 700 kronor)
• Ingen inkomst

Inkomstbasbeloppet (IBB) används för att beräkna pensionsgrundande inkomster och fastställs av Pensionsmyndigheten varje år. IBB följer lönernas utveckling och det är därför lämpligt att använda för att studera arbetsinkomster över tid.

Länkar

Ökad andel flyktingar och flyktinganhöriga med förvärvsinkomst

Integration – Förvärvsinkomst och arbetsrelaterade ersättningar 2001–2020 (pdf)

Fattigdom nästan sju gånger vanligare bland utrikesfödda

Allt vanligare med hög utbildning hos utrikesfödda

Elever når samma inkomst tio år efter gymnasiet oavsett bakgrund

Ny rapport: Så flyttar nyanlända inom Sverige

Fler nyheter, pressmeddelanden och artiklar från SCB

Prenumerera på pressmeddelanden från SCB

Bevaka nyheter från SCB