Pressmeddelande
Barnafödandet fortsätter nedåt – lägsta på 20 år
Senast uppdaterad: 2023-07-08
Barnafödandet i Sverige fortsätter att minska, visar preliminär statistik från SCB. Antalet födda barn i januari–mars i år är det lägsta under ett första kvartal på 20 år – och den summerade fruktsamheten den lägsta på över 50 år.
(Rättad 2023-07-07: I en tidigare version av texten angavs några felaktiga årtal i den första tabellen, i kolumnen med rubriken "Lägsta antalet sedan år".)
Antalet nyfödda minskade stort under 2022 jämfört med tidigare år. Inte sedan 2005 hade det fötts så få barn under ett år i Sverige.
– Den negativa utvecklingen ser ut att fortsätta. Det föddes knappt 25 000 barn under första kvartalet i år. Det är drygt 1 700 färre än första kvartalet 2022, en minskning med 6,5 procent, säger Lovisa Sköld, befolkningsstatistiker på SCB.
Inte sedan 2003 har det fötts färre barn i Sverige under årets första kvartal – och då var den totala folkmängden nästan 1,6 miljoner invånare mindre än i dag.
Lägsta på 2000-talet
– Trenden pekar nedåt på flera håll runt om i landet. I 178 kommuner föddes färre barn under årets tre första månader än under motsvarande period i fjol. I 25 kommuner är antalet nyfödda det lägsta på hela 2000-talet, vilket är så långt tillbaka vår kvartalsstatistik för kommuner sträcker sig.
I landet tre största städer är antalet nyfödda hittills i år det lägsta på flera år.
– I Göteborgs kommun har antalet födda barn minskat med 5,3 procent jämfört med första kvartalet i fjol. I Stockholm har det minskat med 4,6 procent och i Malmö med 1,7 procent.
Antalet födda barn under kvartal ett har minskat i 15 av landets 20 folkrikaste kommuner jämfört med i fjol. Mest i Umeå (-19,4 procent), Eskilstuna (-17,4) och Nacka (-11,0).
Antal födda barn första kvartalet 2023 i Sveriges 20 största kommuner och utvecklingen jämfört med första kvartalet 2022
| Kommun | Antal födda | Utveckling (%) | Lägsta antalet sedan år |
| Stockholm | 2 792 | -4,6 | 2003 |
| Göteborg | 1 670 | -5,3 | 2005 |
| Malmö | 1 128 | -1,7 | 2008 |
| Uppsala | 657 | 8,4 | |
| Linköping | 393 | -2,7 | 2009 |
| Västerås | 373 | -8,1 | 2008 |
| Örebro | 417 | 1,7 | |
| Helsingborg | 366 | -4,9 | 2004 |
| Jönköping | 378 | -9,1 | 2007 |
| Norrköping | 361 | -3,0 | 2011 |
| Umeå | 287 | -19,4 | Okänt* |
| Lund | 277 | 9,9 | |
| Borås | 301 | -2,9 | 2019 |
| Huddinge | 297 | -8,3 | 2021 |
| Nacka | 252 | -11,0 | 2001 |
| Eskilstuna | 223 | -17,4 | 2004 |
| Halmstad | 240 | -7,3 | 2011 |
| Gävle | 233 | -2,5 | 2007 |
| Södertälje | 284 | 0,7 | |
| Sundsvall | 226 | 3,7 |
*Antalet födda är det lägsta på hela 2000-talet, vilket är så långt kvartalsstatistiken per kommun sträcker sig.
Kommunerna där antalet födda första kvartalet 2023 är det lägsta på hela 2000-talet och utvecklingen jämfört med första kvartalet 2022
| Kommun | Antal födda | Utveckling (%) |
| Umeå | 287 | -19,4 |
| Botkyrka | 223 | -9,3 |
| Borlänge | 108 | -13,6 |
| Lidingö | 90 | -19,6 |
| Vallentuna | 66 | -8,3 |
| Katrineholm | 64 | -22,9 |
| Mark | 59 | -33,7 |
| Kävlinge | 56 | -21,1 |
| Ekerö | 52 | -25,7 |
| Ljungby | 45 | -35,7 |
| Arvika | 45 | -23,7 |
| Vellinge | 44 | -52,7 |
| Vetlanda | 42 | -38,2 |
| Söderhamn | 39 | -22,0 |
| Knivsta | 34 | -43,3 |
| Lomma | 34 | -37,0 |
| Mora | 26 | -33,3 |
| Kalix | 24 | -36,8 |
| Hagfors | 15 | -44,4 |
| Hofors | 14 | -30,0 |
| Ånge | 11 | -42,1 |
| Arvidsjaur | 9 | -35,7 |
| Norberg | 7 | -46,2 |
| Robertsfors | 6 | -33,3 |
| Överkalix | 0 |
*Statistiken om Knivsta kommun är från och med 2003, då kommunen bildades efter en delning av Uppsala kommun.
Summerad fruktsamhet är ett demografiskt mått som visar hur många barn en kvinna i genomsnitt väntas föda under sin livstid. Eftersom det utgår från hur många barn som faktiskt föds så kan det ändras från år till år – och ger därför en bra bild av befolkningsutvecklingen.
I början av 2000-talet steg den summerade fruktsamheten i Sverige. Från 1,54 barn per kvinna år 2000 till 1,98 år 2010. Därefter har det sjunkit. I fjol var den summerade fruktsamheten återigen 1,52 barn per kvinna.
– Den summerade fruktsamheten det första kvartalet i år är 1,47 barn per kvinna. Det är den lägsta nivån vi sett i Sverige sedan åtminstone tillbaka till 1970, säger Vitor Miranda, demograf på SCB.
Summerad fruktsamhet första kvartalet 1970–2023
Antal födda första kvartalet 1970–2023
Fakta: Om statistiken
Texten bygger på statistik om antal födda levande barn i Sverige. Statistiken för 2023 är preliminär.
Den summerade fruktsamheten är summan av fruktsamheten i varje åldersgrupp. Det vill säga summan av det genomsnittliga antalet födda barn per kvinna i varje åldersgrupp under en given tidsperiod, till exempel ett kalenderår.
Länkar
Befolkningsstatistik per kvartal efter region och kön (2000–2023) i statistikdatabasen
Folkmängden beräknas öka med 400 000
Lägsta antalet födda på över 50 år i flera kommuner
Nu är vi över 10,5 miljoner invånare
Befolkningen växer i sju av tio kommuner – men totalökningen är liten
Fler nyheter, pressmeddelanden och artiklar från SCB