Enligt den senaste statistiken bor 14,2 procent av Sveriges befolkning i hushåll med låg ekonomisk standard, vilket är en ökning med drygt en halv procentenhet sedan 2015. Under samma period ökade andelen med hög ekonomisk standard ungefär lika mycket, till 5,7 procent.

Mönstret syns även på kommunnivå.

– I 216 av landets 290 kommuner ökade andelen invånare i hushåll med låg ekonomisk standard mellan 2015 och 2021. Samtidigt ökade andelen med hög ekonomisk standard i 198 kommuner, säger Johan Lindberg, utredare på SCB.

I en del kommuner är förändringarna små, framför allt vad gäller hög ekonomisk standard. Om man bara tittar på förändringar på minst 0,5 procentenheter visar det följande utveckling för åren 2015–2021:

Andelen personer i hushåll med låg ekonomisk standard ökar i 170 och minskar i 36 av Sveriges kommuner. Samtidigt ökar andelen personer i hushåll med hög ekonomisk standard i 73 kommuner och minskar i 8.

– Generellt växer grupperna med låg ekonomisk standard i en större omfattning än grupperna med hög standard. Allra mest ökade andelen invånare i hushåll med låg ekonomisk standard i Hällefors kommun under åren 2015 till 2021, från drygt 19 procent till nästan 26 procent.

Ett annat sätt att mäta inkomstskillnader är att använda den så kallade ginikoefficienten (se faktaruta för förklaring). Enligt den ökade inkomstskillnaderna i 235 kommuner mellan 2015 och 2021.

– Danderyd och Lidingö hade de största inkomstskillnaderna i landet både 2015 och 2021. Men skillnaderna ökade faktiskt mest i Dorotea de här åren. Av de 20 kommunerna med störst inkomstskillnader var det bara i Gnosjö de minskade, säger Johan Lindberg.

Ökande inkomster

Hushållens ekonomiska standard beräknas utifrån deras totala disponibla inkomst, som har ökat varje år sedan mitten av 1990-talet. Men utvecklingen ser olika ut i olika kommuner.

– De minsta ökningarna var i Eda, Sigtuna, Högsby och Hultsfred. Där ökade hushållens medianinkomst med 0,5–1,5 procent mellan 2015 och 2021. Motsvarande siffra för hela Sverige var nästan 7 procent, säger Johan Lindberg.

Den största ökningen var i Båstad, närmare 11 procent.

– I en kommun minskade faktiskt den disponibla medianinkomsten de här åren. I Strömstad sjönk den med drygt en procent, vilket främst beror på en nedgång under pandemiåren 2020–2021.

Statistik om alla kommuner

Statistiken i texten bygger på disponibel inkomst exklusive kapitalvinster från exempelvis bostads- eller aktieförsäljningar. I statistikdatabasen finns motsvarande statistik inklusive kapitalinkomster:

Inkomstfördelning efter region 2015–2021 i statistikdatabasen

Där finns även alla variabler på riks-, läns- och kommunnivå.

Utöver det här pressmeddelandet i våra stora kanaler skickar vi ut pressmeddelanden till landets lokalredaktioner med lokal information om inkomstskillnader i Sveriges kommuner och län.

Kommunerna där andelen personer i hushåll med låg ekonomisk standard* ökade respektive minskade mest 2015–2021

^{*Exklusive kapitalinkomster från realiserade vinster/förluster.}

Kommunerna där andelen personer i hushåll med hög ekonomisk standard* ökade respektive minskade mest 2015–2021

^{*Exklusive kapitalinkomster från realiserade vinster/förluster.}

Kommunerna där hushållens disponibla medianinkomst* ökade mest respektive minst 2015–2021

^{*Exklusive kapitalinkomster från realiserade vinster/förluster.}

Kommunerna där inkomstskillnaderna* ökade respektive minskade mest enligt ginikoefficienten 2015–2021

^{*Exklusive kapitalinkomster från realiserade vinster/förluster.}

Fakta: Om statistiken

Disponibel inkomst avser summan av samtliga hushållsmedlemmars alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar (exempelvis återbetalt studielån).

Statistiken finns inklusive och exklusiva kapitalinkomster från exempelvis bostads- eller aktieförsäljningar.

För att jämföra olika typer av hushåll används en metod som sätter den disponibla inkomsten i relation till hushållets sammansättning av vuxna och barn.

När ett hushålls inkomst är lägre än 60 procent av medianvärdet för samtliga hushåll i riket räknas det som låg ekonomisk standard.

Om ett hushålls inkomst är minst dubbelt så stor som medianvärdet räknas det som hög ekonomisk standard.

Ginikoefficienten är en måttenhet mellan 0 och 1 som visar ojämnheten i inkomstfördelningen. Ju högre värdet är desto ojämnare är inkomsterna fördelade. (Om alla hushåll har samma inkomst ger det ginikoefficienten 0, och om ett hushåll har all inkomst och övriga inte har någon alls ger det 1.)

Länkar

Inkomstskillnaderna ökar i Sverige

Nästan ett av fyra barn med utländsk bakgrund har låg inkomststandard

Fattigdom nästan sju gånger vanligare bland utrikesfödda

Knappt en tiondel av befolkningen har varaktigt låg ekonomisk standard

Fler nyheter, pressmeddelanden och artiklar från SCB

Prenumerera på pressmeddelanden från SCB

Bevaka nyheter från SCB