Till innehåll på sidan

Pressmeddelande

Stora skillnader i barns tillgång till fritidshus

Senast uppdaterad: 2021-08-02

Ett av tre barn i Sverige har tillgång till fritidshus någonstans i landet, visar en ny kartläggning från SCB. Det är mycket vanligare bland barn med svensk än utländsk bakgrund – och skillnaderna mellan de norra och södra delarna av landet är stora. Här presenterar vi statistik för samtliga kommuner.

I Sverige har 35 procent av alla barn upp till 15 år tillgång till sommarstugor, torp eller andra typer av småhus på fastigheter där ingen är folkbokförd – det vill säga fritidshus.

(Se faktarutan för definitionen av barns tillgång till fritidshus.)

– Tar vi med barnens bakgrund i beräkningen blir skillnaderna stora. Av barnen med minst en förälder som är född här har 46 procent tillgång till ett fritidshus i Sverige. Bland barnen födda utomlands, eller med båda föräldrarna födda i ett annat land, är motsvarande andel 4 procent, säger Fredrik W Andersson, nationalekonom och analytiker på SCB.

– En del av förklaringen till den stora skillnaden ligger i att många barn med utländsk bakgrund av naturliga skäl inte har tillgång till fritidshus i Sverige via mor- och farföräldrar eller via arv från tidigare generationer.

Vanligare i norr

I 57 av landets 290 kommuner har minst hälften av alla barn tillgång till fritidshus. I Kiruna, Älvdalen, Vilhelmina och Arjeplog är andelen närmare 70 procent.

– Av de 57 kommunerna ligger endast sex söder om Dalarnas län, och dessa ligger i Stockholms län, säger Fredrik W Andersson.

I andra änden av skalan återfinns en kvartett skånska kommuner: Bjuv, Åstorp, Perstorp och Helsingborg.

– Där har bara mellan 11 och 16 procent av barnen tillgång till fritidshus. Det stora flertalet av kommunerna där högst 20 procent av barnen har tillgång till fritidshus ligger i Skåne.

Ta del av statistik från alla kommuner (Excel)

Stora skillnader i städerna

Även inom våra storstäder är skillnaderna stora, vilket blir tydligt när statistiken bryts ned på så kallade regionala statistikområden inom kommunerna.

– I delar av Malmöstadsdelen Rosengård har under en procent av barnen tillgång till fritidshus. Det kan till exempel jämföras med flera delar av Limhamn-Bunkeflo i samma kommun, där över hälften av barnen har tillgång till fritidshus säger Stefan Svanström, utredare och expert på geografiska informationssystem på SCB.

I Göteborg är mönstret detsamma: I delar av Bergsjön, Hammarkullen och Lövgärdet har ett av hundra barn tillgång till fritidshus. Samtidigt har exempelvis 65 procent av barnen i Långedrag tillgång till fritidshus.

I Stockholm har över 75 procent av barnen som bor i Brommaområdena Höglandet och Äppelviken eller på Djurgården tillgång till fritidshus. I miljonprogramsområdena Rinkeby, Tensta och Husby har en till tre procent av barnen tillgång till fritidshus.

I vårt kartverktyg går det att se var de regionala statistikområdena finns inom landets tre storstadskommuner.

Testa kartverktyget här (Fungerar bäst i exempelvis Microsoft Edge, Gooogle Chrome eller Mozilla Firefox)

Här har störst respektive minst andel av barnen tillgång till fritidshus (%)

Kommun Tillgång till fritidshus Svensk bakgrund* Utländsk bakgrund*
1 Kiruna 70 78 10
2 Älvdalen 70 77 7
3 Vilhelmina 70 77 16
4 Arjeplog 69 73 23
5 Storuman 68 77 13
6 Arvidsjaur 67 74 14
7 Dorotea 67 73 20
8 Danderyd 66 75 22
9 Mora 66 73 13
10 Malung-Sälen 64 79 5
[…] […] […] […]
281 Bromölla 18 23 3
282 Trelleborg 18 23 3
283 Botkyrka 18 35 2
284 Burlöv 17 28 2
285 Landskrona 17 24 6
286 Södertälje 16 32 2
287 Helsingborg 16 25 2
288 Perstorp 14 22 1
289 Åstorp 12 17 3
290 Bjuv 11 17 2

* Svensk bakgrund = minst en förälder född i Sverige, utländsk bakgrund = barnen eller båda föräldrarna födda utomlands

Fakta: Barns tillgång till fritidshus

Med fritidshus avses här småhusbyggnader på fastigheter inom Sverige som saknar folkbokförd befolkning. Källa är Skatteverkets fastighetstaxeringsregister och definitionen bygger på Skatteverkets typkoder.

Exakt hur människors tillgång till fritidshus ser ut i praktiken kan statistiken inte svara på. I den här kartläggningen definierar vi därför tillgången utifrån husägarnas familjeband. Statistiken gäller alla barn i åldersgruppen 0–15 år som är folkbokförda i Sverige.

I kartläggningen har ett barn tillgång till fritidshus om:

• barnet äger ett fritidshus
• barnets föräldrar eller andra eventuella vårdnadshavare äger ett fritidshus
• en partner till barnets föräldrar (om de delar hushåll) äger ett fritidshus i de fall då barnets föräldrar är separerade
• barnets mor- eller farföräldrar äger ett fritidshus

Kartläggningen har gjorts genom att kombinera uppgifter från fastighetstaxeringsregistret med uppgifter från hushållsregistret och flergenerationsregistret.

Statistiken avser år 2020.

Länkar

Barns tillgång till fritidshus i alla kommuner (Excel)

Fler nyheter, pressmeddelanden och artiklar från SCB

Prenumerera på pressmeddelanden från SCB

Bevaka nyheter från SCB