Pressmeddelande
Sverige sticker ut i nordisk coronarapport
Senast uppdaterad: 2022-06-01
Sveriges befolkning testades minst men hade överlägset flest bekräftade fall av covid-19 i Norden under pandemins två första år. Det visar en ny rapport där SCB tillsammans med övriga nordiska statistikmyndigheter analyserat pandemins socioekonomiska effekter. (Rättad*)
Fram till och med tredje kvartalet 2021 hade Danmarks invånare testats för covid-19 i genomsnitt sju gånger per person sedan pandemins början.
– Det är det överlägset högsta snittet i Norden. Sverige hade det lägsta, med 1,2 test per invånare, säger projektkoordinatorn Lars Werke på SCB:s sektion för internationella relationer.
Danmark hade samtidigt den lägsta andelen positiva testsvar (0,9) samtidigt som Sverige hade den absolut högsta (8,9).
Testning för covid-19 till och med september 2021
| Land | Test per capita | Andel positiva testsvar |
| Danmark | 7,0 | 0,9 |
| Island | 1,7 | 1,9 |
| Norge | 1,4 | 2,5 |
| Finland | 1,3 | 2,0 |
| Sverige | 1,2 | 8,9 |
Det låga antalet tester ger inte nödvändigtvis hela förklaringen till den höga andelen positiva svar i Sverige.
– I Finland och Norge testades befolkningen marginellt mer än i Sverige, men där var antalet positiva testsvar mycket lägre, säger Lars Werke.
I slutet av det tredje kvartalet 2021 hade Sverige cirka 11 000 bekräftade fall av covid-19 per 100 000 invånare. I Finland var motsvarande antal 2 500, vilket är lägst i Norden.
Svåra jämförelser
Även vad gäller antalet döda i covid-19 sticker Sverige ut i statistiken.
– Den här jämförelsen ska göras med försiktighet, men Sveriges dödstal i covid-19 är mycket högre än i övriga Norden. I slutet av tredje kvartalet 2021 hade 140 personer per 100 000 invånare i Sverige dött i covid-19. Närmast efter ligger Danmark med 45 döda per 100 000. Island hade det lägsta antalet med 9 per 100 000, säger Lars Werke.
Men vad gäller dödstalen i covid-19 finns stora brasklappar. Hur dödsfallen registrerats under pandemin och vilka dödsorsaker som angetts kan variera från land till land.
– Framför allt i början av pandemin kan det ha funnits skillnader mellan de olika länderna i bedömningarna om när covid-19 orsakat dödsfallen och när personer dött av andra orsaker samtidigt som de var sjuka i covid-19. Det kan ha påverkat statistiken.
Den totala dödligheten är ett säkrare mått, särskilt uppdelat på åldersgrupper eftersom ålderssammansättningen kan skilja sig åt i olika länder. I Sverige steg antalet dödsfall i de äldre åldersgrupperna markant under 2020 för att sedan sjunka under 2021, medan det såg annorlunda ut i de andra nordiska länderna.
Läs mer i rapporten:
The Nordics during the first phases of COVID-19 (pdf)
* I en tidigare version stod det fel i en tabellrubrik samt i ett stycke i brödtexten angående positiva testsvar. Rätt är att det rör sig om andelen positiva testsvar bland samtliga tester.
Fakta: Om rapporten
Rapporten är framtagen av statistikmyndigheterna i Sverige, Norge, Finland, Danmark och Island. Den beskriver utvecklingen på flera socioekonomiska områden från mars 2020 till främst tredje kvartalet 2021 och i några fall även fjärde kvartalet. Fokus ligger på frågor om hälsa, makroekonomi, företagande och arbetsmarknaden.
Några huvudpunkter:
- Samtliga länders BNP föll rejält (6–8 procent) under andra kvartalet 2020 men återhämtade sig i det tredje.
- I fyra av de fem nordiska länderna föll både importen och exporten, men under 2021 skedde en återhämtning. Undantaget var Island där fallen under 2020 var mycket större.
- I samtliga länder utom Island steg antalet sysselsatta under 2021 till nivåer som var högre än i början av pandemin.
Länkar
The Nordics during the first phases of COVID-19 (pdf)
Fler nyheter, pressmeddelanden och artiklar från SCB