Pressmeddelande
Varannan man läser inte böcker på fritiden
Senast uppdaterad: 2023-10-30
Bokläsandet minskar i Sverige. Närmare hälften av alla män läser aldrig böcker på fritiden, visar ny statistik från SCB. Kvinnor läser mer än män, äldre mer än yngre och högutbildade mer än lågutbildade.
40 procent av Sveriges befolkning i åldern 16 år och uppåt har inte läst böcker på fritiden de senaste tolv månaderna, visar SCB:s Undersökningar om levnadsförhållanden (ULF).
Resten, alltså 60 procent, har läst böcker minst någon gång det senaste året.
– I den gruppen finns såklart många som läser mer än så. I hela befolkningen 16 år och uppåt uppger var fjärde person, alltså 25 procent, att de läst böcker minst varje vecka, säger Göran Nordström, utredare på SCB.
Bokläsandet sjunker stadigt
Andelen personer som läser regelbundet på sin fritid sjönk stadigt för både kvinnor och män mellan 2008 och 2021. 2008–2009 sade 40 procent av befolkningen som var 16 år och uppåt att de läst böcker på fritiden varje vecka det senaste året. 2021 hade andelen sjunkit till 31 procent.
– I fjol gjorde vi undersökningen med en ny metod, så alla resultat går inte att jämföra bakåt i tiden. Men 2022 svarade 25 procent att de läst böcker på fritiden varje vecka det senaste året.
Oavsett metod och år syns dock samma könsmönster: Män läser i mindre utsträckning än kvinnor.
– I fjol uppgav 33 procent av kvinnorna och 46 procent av männen att de inte läst en bok på fritiden de senaste tolv månaderna. 29 procent av kvinnorna sade sig ha läst böcker varje vecka medan motsvarande andel bland männen var 21 procent. För några år sedan, med den tidigare metoden, var könsskillnaderna större, säger Göran Nordström.
Pensionärer läser mest
Det finns tydliga skillnader i läsvanor mellan olika åldersgrupper. Det är till exempel betydligt vanligare att personer som är 65 plus läser böcker varje vecka än att personer i åldrarna 16–29 år gör det.
Även sett till utbildning syns tydliga mönster. Läsande är vanligare ju högre utbildning man har.
– Mer än varannan person med en förgymnasial utbildning hade inte läst några böcker på fritiden det senaste året. Bland personerna med en eftergymnasial utbildning på minst tre år svarade var femte person att de inte läst böcker.
Svenskarnas bokläsning 2022
Läsvanor | Grupp | Andel (%) | Felmarginal (%) |
Läst böcker på fritiden varje vecka senaste 12 månaderna | Samtliga | 24,6 | 1,0 |
Kvinnor | 28,6 | 1,5 | |
Män | 20,5 | 1,4 | |
Samtliga 16–29 år | 18,0 | 2,3 | |
Samtliga 30–49 år | 21,5 | 1,8 | |
Samtliga 50–64 år | 23,8 | 2,0 | |
Samtliga 65+ år | 34,6 | 2,1 | |
Förgymnasial utbildning | 19,7 | 2,5 | |
Gymnasial utbildning | 21,8 | 1,6 | |
Eftergymnasial utbildning, kortare än 3 år | 26,5 | 2,5 | |
Eftergymnasial utbildning, 3 år eller längre | 32,8 | 2,1 | |
Läst böcker på fritiden minst någon gång senaste 12 månaderna | Samtliga | 60,1 | 1,2 |
Kvinnor | 66,6 | 1,7 | |
Män | 53,6 | 1,8 | |
Samtliga 16–29 år | 57,3 | 3,0 | |
Samtliga 30–49 år | 60,8 | 2,1 | |
Samtliga 50–64 år | 59,0 | 2,5 | |
Samtliga 65+ år | 62,4 | 2,3 | |
Förgymnasial utbildning | 47,3 | 3 | |
Gymnasial utbildning | 54,0 | 2,0 | |
Eftergymnasial utbildning, kortare än 3 år | 66,6 | 2,9 | |
Eftergymnasial utbildning, 3 år eller längre | 78,7 | 1,8 | |
Inte läst böcker på fritiden senaste 12 månaderna | Samtliga | 39,9 | 1,2 |
Kvinnor | 33,4 | 1,7 | |
Män | 46,4 | 1,8 | |
Samtliga 16–29 år | 42,7 | 3 | |
Samtliga 30–49 år | 39,2 | 2,1 | |
Samtliga 50–64 år | 41 | 2,5 | |
Samtliga 65+ år | 37,6 | 2,3 | |
Förgymnasial utbildning | 52,7 | 3 | |
Gymnasial utbildning | 46 | 2 | |
Eftergymnasial utbildning, kortare än 3 år | 33,4 | 2,9 | |
Eftergymnasial utbildning, 3 år eller längre | 21,3 | 1,8 |
I statistikdatabasen finns mer statistik om bokläsning och andra fritidsaktivsaktiviteter från Undersökningarna om levnadsförhållanden:
Fritid efter indikator, redovisningsgrupp och kön i statistikdatabasen
Fakta: Om statistiken
Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) beskriver levnadsförhållanden för Sveriges befolkning 16 år och äldre inom ett antal områden: hälsa, ekonomi, boende, sysselsättning, välbefinnande och tillit, fritid, sociala relationer, medborgerliga aktiviteter, trygghet och arbetsmiljö.
Statistiken används bland annat till jämförelser mellan grupper, jämförelser över tid och vid internationella jämförelser.
En metodförändring 2022 har sannolikt påverkat en del indikatorer, varför resultaten för dessa inte bör jämföras med tidigare år. Dessa redovisas i separata tidsserier i statistikdatabasen.
Länkar
Hälften av alla ensamstående föräldrar saknar kontantmarginal
Fler nyheter, pressmeddelanden och artiklar från SCB