Till innehåll på sidan

Pressmeddelande

Varannan man läser inte böcker på fritiden

Senast uppdaterad: 2023-10-30

Bokläsandet minskar i Sverige. Närmare hälften av alla män läser aldrig böcker på fritiden, visar ny statistik från SCB. Kvinnor läser mer än män, äldre mer än yngre och högutbildade mer än lågutbildade.

40 procent av Sveriges befolkning i åldern 16 år och uppåt har inte läst böcker på fritiden de senaste tolv månaderna, visar SCB:s Undersökningar om levnadsförhållanden (ULF).

Resten, alltså 60 procent, har läst böcker minst någon gång det senaste året.

– I den gruppen finns såklart många som läser mer än så. I hela befolkningen 16 år och uppåt uppger var fjärde person, alltså 25 procent, att de läst böcker minst varje vecka, säger Göran Nordström, utredare på SCB.

Bokläsandet sjunker stadigt

Andelen personer som läser regelbundet på sin fritid sjönk stadigt för både kvinnor och män mellan 2008 och 2021. 2008–2009 sade 40 procent av befolkningen som var 16 år och uppåt att de läst böcker på fritiden varje vecka det senaste året. 2021 hade andelen sjunkit till 31 procent.

– I fjol gjorde vi undersökningen med en ny metod, så alla resultat går inte att jämföra bakåt i tiden. Men 2022 svarade 25 procent att de läst böcker på fritiden varje vecka det senaste året.

Oavsett metod och år syns dock samma könsmönster: Män läser i mindre utsträckning än kvinnor.

– I fjol uppgav 33 procent av kvinnorna och 46 procent av männen att de inte läst en bok på fritiden de senaste tolv månaderna. 29 procent av kvinnorna sade sig ha läst böcker varje vecka medan motsvarande andel bland männen var 21 procent. För några år sedan, med den tidigare metoden, var könsskillnaderna större, säger Göran Nordström.

Pensionärer läser mest

Det finns tydliga skillnader i läsvanor mellan olika åldersgrupper. Det är till exempel betydligt vanligare att personer som är 65 plus läser böcker varje vecka än att personer i åldrarna 16–29 år gör det.

Även sett till utbildning syns tydliga mönster. Läsande är vanligare ju högre utbildning man har.

– Mer än varannan person med en förgymnasial utbildning hade inte läst några böcker på fritiden det senaste året. Bland personerna med en eftergymnasial utbildning på minst tre år svarade var femte person att de inte läst böcker.

Svenskarnas bokläsning 2022

Läsvanor Grupp Andel (%) Felmarginal (%)
Läst böcker på fritiden varje vecka senaste 12 månaderna Samtliga 24,6 1,0
  Kvinnor 28,6 1,5
  Män 20,5 1,4
  Samtliga 16–29 år 18,0 2,3
  Samtliga 30–49 år 21,5 1,8
  Samtliga 50–64 år 23,8 2,0
  Samtliga 65+ år 34,6 2,1
  Förgymnasial utbildning 19,7 2,5
  Gymnasial utbildning 21,8 1,6
  Eftergymnasial utbildning, kortare än 3 år 26,5 2,5
  Eftergymnasial utbildning, 3 år eller längre 32,8 2,1
       
Läst böcker på fritiden minst någon gång senaste 12 månaderna Samtliga 60,1 1,2
  Kvinnor 66,6 1,7
  Män 53,6 1,8
  Samtliga 16–29 år 57,3 3,0
  Samtliga 30–49 år 60,8 2,1
  Samtliga 50–64 år 59,0 2,5
  Samtliga 65+ år 62,4 2,3
  Förgymnasial utbildning 47,3 3
  Gymnasial utbildning 54,0 2,0
  Eftergymnasial utbildning, kortare än 3 år 66,6 2,9
  Eftergymnasial utbildning, 3 år eller längre 78,7 1,8
       
Inte läst böcker på fritiden senaste 12 månaderna Samtliga 39,9 1,2
  Kvinnor 33,4 1,7
  Män 46,4 1,8
  Samtliga 16–29 år 42,7 3
  Samtliga 30–49 år 39,2 2,1
  Samtliga 50–64 år 41 2,5
  Samtliga 65+ år 37,6 2,3
  Förgymnasial utbildning 52,7 3
  Gymnasial utbildning 46 2
  Eftergymnasial utbildning, kortare än 3 år 33,4 2,9
  Eftergymnasial utbildning, 3 år eller längre 21,3 1,8

I statistikdatabasen finns mer statistik om bokläsning och andra fritidsaktivsaktiviteter från Undersökningarna om levnadsförhållanden:

Fritid efter indikator, redovisningsgrupp och kön i statistikdatabasen

Fakta: Om statistiken

Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) beskriver levnadsförhållanden för Sveriges befolkning 16 år och äldre inom ett antal områden: hälsa, ekonomi, boende, sysselsättning, välbefinnande och tillit, fritid, sociala relationer, medborgerliga aktiviteter, trygghet och arbetsmiljö.

Statistiken används bland annat till jämförelser mellan grupper, jämförelser över tid och vid internationella jämförelser.

En metodförändring 2022 har sannolikt påverkat en del indikatorer, varför resultaten för dessa inte bör jämföras med tidigare år. Dessa redovisas i separata tidsserier i statistikdatabasen.

Länkar

Hälften av alla ensamstående föräldrar saknar kontantmarginal

Fler nyheter, pressmeddelanden och artiklar från SCB

Prenumerera på pressmeddelanden från SCB

Bevaka nyheter från SCB

Etiketter