Nästa uppdatering 

IoT uppdateras en gång per år i januari, ungefär 13 månader efter det publicerade inkomstårets slut.

Registrets innehåll

Registret omfattar alla skattskyldiga och folkbokförda personer samt dödsbon. Referenstiden är respektive inkomstår. Det finns årgångsversioner från 1968 fram till idag. För åren 1960-1966 finns dessutom inkomstregister som är baserade på ett urval av befolkningen.

Inkomst- och taxeringsregistret innehåller ett stort antal bakgrunds-, inkomst- och skattevariabler inom grupperna:

• Sammanräknad förvärvsinkomst
• Arbetsinkomst
• Löneinkomst
• Inkomst av näringsverksamhet
• Nettoinkomst
• Disponibel inkomst
• Beskattningsbar förvärvsinkomst
• Taxerad förvärvsinkomst
• Kapitalinkomst
• Kapitalvinst/förlust
• Skattepliktiga och skattefria transfereringar
• Pensioner
• Skatter
• Skattereduktioner

Användning

Registret ligger till grund för den officiella statistiken över inkomster och skatter. Statistiken har även många andra användare, som myndigheter, forskare, kommuner, företag och andra organisationer. Uppgifter används även i andra statistikgrenar inom SCB, som till exempel fördelningsmodellen FASIT och Nationalräkenskaperna.

Dokumentation av registret

SCB dokumenterar sina register och mikrodata genom att beskriva registrets kvalitet och framställning samt detaljerad information om mikrodata.

Kvalitet och framställning

2022 (pdf)

2021 (pdf)

2020 (pdf)

2019 (pdf)

Mikrodata

Beskrivning av mikrodata presenteras på två olika sätt, se länkar nedan. Båda innehåller samma detaljerade information om register och variabler såsom definitioner, källor och värden i klartext.

MetaPlus

Här kan man hierarkiskt klicka i registerträdet för att hitta information om register, varianter, versioner och variabler.
Dokumentation av mikrodata (MetaPlus)

MikroMetadata

Här kan man söka fritt efter variabel eller kolumnnamn i samtliga dokumenterade register.
Sök i Mikrometadata.scb.se

Fördjupad information

Uppgifter om bostadshushåll från 2011

Från och med inkomstår 2011 finns uppgift om så kallade bostadshushåll i registret, vilka utgörs av samtliga personer som är folkbokförda på samma fastighet och lägenhet.

Bostadshushållet ligger till grund för den officiella totalräknade statistiken över inkomstfördelning för hushåll, som publicerades första gången i februari 2015. Statistiken möjliggör analyser av inkomstfördelning på mindre regionala områden.

Uppgifter om nordiska inkomster från 2011

Inkomst- och taxeringsregistret (IoT) och den officiella inkomststatistiken omfattar i huvudsak inkomster från arbete och olika transfereringar i Sverige. Inkomst som svenskar får från utlandet saknas därför i stor utsträckning i statistiken. Denna täckningsbrist påverkar inkomststatistiken i stort, men i synnerhet statistiken för kommuner som ligger nära grannländerna. I dessa kommuner gränspendlar en förhållandevis stor andel av befolkningen – det vill säga bor i Sverige men arbetar i grannlandet.

I syfte att undvika dubbelbeskattning utbyter de nordiska skattemyndigheterna inkomst- och skatteuppgifter med varandra på årlig basis. Detta utbyte regleras i förordningen (1997:1157) om handräckning i skatteärenden mellan de nordiska länderna. Det är via detta utbyte som SCB har fått tillgång till inkomst- och skatteuppgifter från de nordiska länderna för personer folkbokförda i Sverige som numera ingår i IoT.

Länder som ingår i utbytet är Finland, Norge, Danmark, Island och Färöarna.

IoT-årgångarna 2011–2020 har kompletterats med nordiska inkomster. Uppgifterna publicerades första gången i januari 2022 i samband med ordinarie publicering av inkomststatistik avseende 2020 och ingår därmed i registret framåt.

Uppgifter om växelvis boende från 2011

Den officiella inkomststatistiken används för att beskriva den ekonomiska situationen för individer och hushåll i Sverige. En grupp hushåll vars ekonomiska situation är svår att belysa är föräldrar som inte bor tillsammans. Inkomststatistiken bygger på uppgifter från folkbokföringen, där hushållets sammansättning avser folkbokfört boende på fastigheten alternativt lägenheten. I och med att det inte är möjligt att folkbokföra sig på flera adresser finns ingen information om i vilken utsträckning barn till särlevande föräldrar bor hos respektive förälder. I den officiella statistiken antas dock att alla barn som inte är skrivna med båda sina sammanboende föräldrar bor heltid hos den förälder där barnet är skrivet. Denna förälder antas därmed ha hela försörjningsbördan för barnet trots att barnet kanske delar sin tid mellan föräldrarna. Detta gör att boendeförälderns försörjningsbörda överskattas medan försörjningsbördan för barnets andra förälder underskattas.

IoT har från år 2021 uppdaterats med en modellansats för att skatta den ekonomiska standarden för dessa föräldrar och deras barn när försörjningsbördan fördelas lika mellan föräldrar vars barn bor ungefär lika mycket hos båda föräldrarna, så kallat växelvis boende. När försörjningsbördan delas lika mellan dessa hushåll ökar den ekonomiska standarden för hushåll där barnen är folkbokförda, medan det omvända gäller för den förälders hushåll där barnet inte är skrivet.

I modellen har vissa barn klassificerats som växelvis boende utifrån ett antal bakgrundsfaktorer hos barnet och föräldrarna. Detta innebär dock inte att dessa barn behöver vara växelvis boende i verkligheten. Detta bör särskilt beaktas vid analyser av mindre grupper och enstaka hushåll eller individer. För större grupper, exempelvis de som redovisas i den officiella statistiken bedöms modellen vara representativ.

Även tidigare IoT-årgångar avseende 2011 – 2020 har uppdaterats.

Statistik i statistikdatabasen

Inkomster och skatter

Du kanske också är intresserad av

Hushållens utgifter (HUT)

LISA