I början genomfördes totalundersökningar, men från och med 1942 baseras undersökningarna på urval. Underlaget till statistiken inhämtas huvudsakligen genom att SCB tillställer länsstyrelserna underlag i form av listor på urvalspersonerna. Länsstyrelserna går igenom de avprickade röstlängderna och manuellt markerar om personen röstat eller ej vid de olika valen.

Även vid folkomröstningarna 1980, 1994 och 2003, liksom vid Europa­parlamentsvalen från och med 1995 har valdeltagande­undersökningar genomförts.

Från och med valet 1964 används urval från SCB:s arbetskrafts­undersökningar (AKU) för att på så vis få uppgifter om sysselsättning, facktillhörighet etc. Dessutom hämtas uppgifter från SCB:s befolkningsregister och utbildningsregister. Sedan 1976, då utländska medborgare i Sverige för första gången fick rösta vid val till landstings- och kommunfullmäktige, har SCB även gjort undersökningar av valdeltagandet i den gruppen.

Kvalitet och variabler

Eftersom uppgifterna om valdeltagande hämtas från röstlängderna finns det inte någon osäkerhet kring huruvida personerna i urvalet deltagit i valet eller inte. Däremot finns det viss osäkerhet i beräkningarna, eftersom undersökningen baseras på ett urval av de röstberättigade.

Valdeltagandet redovisas efter olika bakgrundsvariabler, såsom kön, ålder, län, civilstånd, utbildningsnivå, inkomst, sysselsättningsstatus, yrke, socioekonomisk grupp (SEI), anställningssektor, fackförenings­tillhörighet, födelseland och utländsk bakgrund.

Undersökningsdesign och jämförbarhet

Urvalsstorleken i valdeltagande­undersökningen har varierat över åren. På senare tid har undersökningen inkluderat mellan 70 000 och 110 000 röstberättigade personer. Urvalet består framför allt av svenska medborgare 18–74 år, vilka också ingick i AKU. För att komplettera detta dras även ett obundet slumpmässigt urval (OSU) av personer i åldrarna 75 år och uppåt.

För att redovisa valdeltagandet bland i utlandet boende svenska medborgare dras dessutom från den preliminära röstlängden ett OSU bestående av utlandssvenskar. För att ta fram statistik över utländska medborgares deltagande dras även ett stratifierat urval av utländska medborgare från den preliminära röstlängden (stratifiering efter medborgarskapsland, uppgifter om medborgarskapsland hämtas från Registret över totalbefolkningen, RTB).

Valdeltagandestudierna från de olika valen sedan 1960-talet är i stort jämförbara. Från och med 1976 års val har varje skattning av valdeltagande försetts med osäkerhetstal (halva konfidensintervallet). Fram till och med 1985 års val fanns en övre åldersgräns på 74 år (dvs. valdeltagande för personer 75 år eller äldre ingick inte i skattningarna). Genom att göra ett fristående urvalstillägg för personer över 75 år finns från och med 1988 års undersökning i princip ingen övre åldersgräns, men för de variabler som har sitt ursprung från AKU finns fortfarande en övre åldersgräns på 74 år.

Resultatredovisning

Resultaten från valdeltagande­undersökningarna redovisas på SCB:s webbplats. Primärt sker det genom tabeller och i Statistikdatabasen, men SCB har även publicerat artiklar och rapporter där valdeltagandet analyseras mer ingående.

Allmänna val, valdeltagandeundersökningen

Fram till och med 2006 publicerades statistiken i ett Statistiskt meddelande (serie Me). Samma tabeller redovisades även i böckerna Allmänna valen XXXX, del 4, specialundersökningar. Tidigare val (1994 och tidigare) redovisades valdeltagandet i serierna Be 36 och Be 37 samt i böckerna Allmänna valen XXXX, del 3.

Specialbearbetningar och mikrodata

SCB utför på uppdragsbasis specialbearbetningar i form av tabeller, tidsserier, kontrollgrupper, urval med mera.

Efter särskild prövning är det möjligt att få tillgång till avidentifierade mikrodata för egna bearbetningar.

Mer information om att beställa mikrodata