I samband med gymnasiereformen som genomfördes år 2011 minskade andelen unga som söker till ett yrkes­program kraftigt. Minskningen är störst bland de som redan innan reformen i mindre utsträckning sökte yrkesprogram, exempelvis unga som har höga betyg och unga vars föräldrar har höga inkomster.

Hösten 2011 infördes den reformerade gymnasieskolan, Gy2011. Syftet med reformen var bland annat att elever på yrkesprogrammen skulle bli bättre förberedda för yrkeslivet genom att behörighetskraven till gymnasieskolan skärptes, att yrkesämnena fick större plats, ett obligatoriskt krav på minst 15 veckors arbetsplatsförlagt lärande och att lärlingsutbildning infördes.

På yrkesprogrammen blev det också ett frivilligt tillval att läsa de kurser som krävs för grundläggande behörighet till högskolestudier. Tidigare ingick dessa kurser i yrkesprogrammens kärnämnen. 

Samtidigt som reformen genomfördes minskade andelen som sökte till ett yrkesprogram i första hand kraftigt. Under de första åren efter reformen, 2011–2016, var det i genomsnitt 38 procent som sökte till ett yrkesprogram i första hand. Det kan jämföras med ett genomsnitt på 53 procent för perioden innan reformen, 2005–2010.

Gymnasiereformen påverkade

En del av minskningen i andelen som söker yrkesprogram skulle kunna förklaras av förändringar i vilka gymnasieprogram som erbjuds och programmens innehåll. En av förändringarna var att medieprogrammet, som var ett yrkesprogram, togs bort. Efter reformen finns istället media som inriktning på högskoleförberedande program.

Denna förändring förklarar dock inte hela minskningen i andelen sökande till yrkesprogram eftersom det åren innan reformen i genomsnitt var knappt 5 procent som sökte till medieprogrammet.

Det är tydligt att andelen unga som söker till ett yrkesprogram har minskat. Vi har tittat närmare på hur andelen sökande har förändrats bland unga beroende på elevens kön, bakgrund och betyg i årskurs 9 samt föräldrarnas utbildningsnivå och inkomstnivå för att se om minskningen skiljer sig åt mellan olika grupper av unga.

Minskning av andel som söker ett yrkesprogram

Andel som söker till gymnasieskolans högskoleförberedande- respektive yrkesprogram, år 2005–2016. Procent.

Hösten 2011 infördes den nya gymnasieskolan. Andelen elever som söker ett yrkesprogram sjönk kraftigt detta år, och har sedan fortsatt sjunka.

Pojkar söker i större utsträckning än flickor till yrkesprogram, 43 procent av pojkarna och 33 procent av flickorna gjorde det under perioden 2011–2016. Detta innebär en minskning för både pojkar och flickor jämfört med perioden innan reformen, åren 2005–2010. Minskningen är större bland flickor än bland pojkar.

Unga med svensk bakgrund söker i större utsträckning än unga med utländsk bakgrund till yrkesprogram. Det gäller både innan och efter gymnasiereformen. Åren 2011–2016 sökte 39 procent av unga med svensk bakgrund till ett yrkesprogram jämfört med 35 procent av unga med utländsk bakgrund. Minskningen i andel sökande till yrkesprogrammen jämfört med perioden innan reformen är något större för unga med svensk bakgrund än för unga med utländsk bakgrund.

Betyg påverkar gymnasievalet

Elever med höga betyg i årskurs 9 söker i mindre utsträckning än elever med lägre betyg till yrkesprogram. När eleverna delas in i fyra lika stora grupper (kvartiler) utifrån sitt meritvärde i årskurs 9 var det 6 procent av eleverna i gruppen med högst betyg som under 2011–2016 sökte ett yrkesprogram jämfört med 75 procent av eleverna i gruppen med lägst betyg. Det är just när det gäller betyg i årskurs 9 som den största förändringen i andel sökande innan och efter reformen har skett. För elever i gruppen med högst betyg har andelen som söker yrkes­program minskat från 16 till 6 procent mellan perioderna 2005–2010 och 2011–2016. Det mot­svarar en minskning på 63 procent. I gruppen med de lägsta betygen är minskningen 7 procent.

Störst minskning i andel sökande bland elever med höga betyg

Andel sökande till yrkesprogram år 2005–2010, år 2011–2016 samt procentuell förändring mellan dessa två perioder. Procent  

Andelen unga som söker till ett yrkesprogram var lägre perioden 2011–2016 jämfört med 2005–2010. Minskningen var större exempelvis bland unga med höga betyg och unga vars föräldrar har höga inkomster, grupper som redan innan reformen i mindre utsträckning sökte till yrkesprogram. 

År 2011–2016 sökte 23 procent av unga med föräldrar med eftergymnasial utbildning och 59 procent av unga vars föräldrar har förgymnasial utbildning till ett yrkesprogram. Minskningen jämfört med perioden innan reformen är större för unga med föräldrar som har eftergymnasial utbildning. 

För att kunna göra jämförelser utifrån föräldrarnas inkomster har de unga delats in i fyra lika stora grupper (kvartiler) utifrån storleken på föräldrarnas inkomst. Unga vars föräldrar har högre inkomster söker i mindre utsträckning till yrkesprogram, både innan och efter reformen. Det är en tydlig minskning av andelen som söker yrkesprogram i samtliga inkomstgrupper, men minskningen är störst bland ungdomar som har föräldrar med högst inkomster.

Vanligare bland unga med svensk bakgrund

De grupper som redan innan reformen i mindre utsträckning sökte till yrkesprogram, det vill säga flickor, elever med höga betyg i årskurs 9 samt elever vars föräldrar har hög utbildnings- och inkomstnivå tycks också vara de grupper som haft den största minskningen i andelen som söker till yrkesprogram efter reformen.

Ett undantag är att unga med svensk bakgrund i större utsträckning än unga med utländsk bakgrund söker till yrkesprogram, samtidigt som minskningen efter reformen varit större för unga med svensk bakgrund. Här kan det ha betydelse att en större andel av elever med utländsk bakgrund läser det individuella programmet och introduktionsprogram, vilka inte ingår i denna artikel.

En annan fråga är om den lägre andelen sökande till yrkesprogrammen och den ändrade sammansättningen av unga som söker yrkesprogram har betydelse för hur många elever som slutför sin gymnasieutbildning inom tre år.

Elever som slutför utbildningen inom tre år

Andel som erhållit slutbetyg eller examen tre år efter de började gymnasiet, elever som började gymnasiet 2005–2013. Procent.

Andelen elever som började gymnasiet år 2011 eller senare och som uppfyllt kraven för examen är lägre än andelen som började år 2005–2010 och fick slutbetyg. Om vi däremot inkluderar även de som år 2011 och senare fått ett studiebevis om 2 500 poäng är andelen lika hög som för åren innan reformen.  

Det är inte självklart hur andelen som slutför utbildningen ska jämföras för perioden innan respektive efter reformen. I samband med reformen infördes en gymnasieexamen. Om andelen som efter reformen fått en examen jämförs med andelen som fick ett slutbetyg åren innan reformen har andelen sjunkit kraftigt både för elever på yrkesprogram och för elever på högskoleförberedande program. Det beror på att kraven för att erhålla en examen är högre än för att få ett slutbetyg.

Men om vi även inkluderar de elever som efter reformen fått ett studiebevis om minst 2 500 poäng (vilket ges till elever som inte uppnår kraven för examen) är andelen ungefär lika hög för de elever som påbörjade gymnasieskolan åren efter reformen (2011–2013) som för elever som påbörjade gymnasieskolan precis innan reformen. Med detta sätt att jämföra är andelen som slutför yrke­program till och med något högre de senaste åren jämfört med innan reformen.

I den preliminära statistik för sökande till gymnasiet 2017 som publicerats hos Skolverket framgår att andelen sökande till yrkesprogrammen ökat något i år, från drygt 36 procent 2016 till knappt 37 procent 2017. Det återstår att se hur denna andel kommer att utvecklas de närmaste åren.