Inte någon gång under modern tid har folkökningen varit så stor som mellan 2010 och 2016. Mest ökar befolkningen i Sveriges tätorter. På landsbygden är det skillnad mellan områden som ligger nära respektive längre från kommunernas centralorter.

Idag bor de flesta i en tätort, närmare bestämt 87 procent av Sveriges befolkning. De regionala skillnaderna i landet är dock stora och det finns kommuner där så gott som samtliga bor i huvudorten eller kommunens centralort. För 60 procent av landets kommuner är centralorten dominerande, då minst hälften av invånarna återfinns där.

För Stockholmskommunerna Järfälla, Salem, Solna, Sundbyberg och Tyresö återfinns mer än 99 procent av invånarna i kommunens huvudort. Om man vänder på det så har Bergs kommun i Jämtlands län istället störst andel boende utanför tätort. Där återfinns över 60 procent av befolkningen på landsbygden. För 13 av landets kommuner återfinns fler än hälften av invånarna på just landsbygden.

Tätorterna växer

Befolkningen på landsbygden har inte ökat sedan 1980-talet. Under senare år har det dock skett en viss ökning i de delar som ligger utanför tätorterna och räknas som landsbygd. Mest har tätorterna vuxit, tätorternas befolkning har ökat med över en halv miljon mellan 2010 och 2016, medan landsbygdens tillväxt ligger på 16 000 personer. Utvecklingen på landsbygden skiljer sig åt mellan länen. I de fem Norrlandslänen minskade landsbygdsbefolkningen. Även Värmland och Gotland har en minskande landsbygdsbefolkning, men övriga län har en ökande landsbygdsbefolkning där Stockholm, Uppsala och Västra Götaland ökat mest räknat i antal personer.

261 av landets 290 kommuner har haft en befolkningsökning i tätorterna sedan 2010. Högst procentuell ökning har Sundbyberg haft. Där ökade befolkningen med 24 procent mellan 2010 och 2016. Även Knivsta hade en befolkningsökning på över 20 procent.

Bland de kommuner vars tätorter har minskat mest finns Sorsele och Arjeplog där befolkningen minskade med 8 respektive 7 procent. För landsbygden har befolkningen ökat i 152 av landets kommuner. Störst förändring har Täby i Stockholms län haft. Där har befolkningen utanför tätorterna vuxit med 167 procent. Det beror på nybyggnationen som ligger utanför en tätort och som antagligen kommer att ingå i en tätort vid nästa avgränsning. I Överkalix i Norrbottens län och Malå i Västerbottens län bodde det 13 procent färre utanför tätorterna i respektive kommun år 2016 jämfört med 2010.

I 13 kommuner bor mer än hälften av befolkningen på landsbygden

Med ett triangeldiagram visas befolkningens fördelning mellan kommunernas centralorter, övriga tätorter och landsbygd. Varje punkt i diagrammet motsvarar en kommun. Längs triangelns sidor kan man läsa av hur stor andel av varje kommuns befolkning som återfinns inom de tre klasserna genom att följa punkten ut mot kanten med hjälp av stödlinjerna.

Om en kommun ligger inom ett färgat område återfinns över 50 procent av kommunens befolkning inom den klassen och ju närmare en punkt är en av de tre spetsarna desto mer dominerande är klassen. Exempelvis återfinns Sundbyberg i den absoluta toppen då 100 procent av invånarna bor i centralorten och ingen utanför. För Vellinge är istället befolkningen mer spridd på övriga tätorter som Höllviken och Skanör med Falsterbo med flera. Totalt bor 74 procent av Vellinges invånare i de övriga orterna jämfört med 18 procent i centralorten och 8 procent på landsbygden.

Befolkningsminskning i norra inlandet

Mer än hälften av landets kommuner har haft en ökande befolkning både i tätorterna och på landsbygden sedan 2010. Detta märks tydligast bland kommuner som har universitetsorter men även bland kommuner längs med kusten och södra delarna av landet som har residensstäder och större städer. Befolkningstillväxten i de större städerna kan även innebära en ökad befolkning i kommunerna som ligger nära.

Det gäller till exempel Krokom i Jämtland, som ligger nära Östersund, och Boden och Piteå i Norrbotten, som angränsar till Luleå. För 26 av landets kommuner har befolkningen istället minskat i både tätorterna och på landsbygden mellan 2010 och 2016. Flertalet av dessa kommuner återfinns i norra Sveriges inland där avstånden till större befolkningscentra ofta är längre.

152 av Sveriges kommuner har ökande befolkning på landsbygden

Befolkningsförändring för kommunernas tätorter och landsbygd mellan 2010 och 2016. 

Tätort

Landsbygd

Folkmängden ökade i majoriteten av Sveriges kommuners tätorter mellan 2010 och 2016 medan den minskade i 29 kommuners tätorter. Befolkningen på landsbygden ökade i drygt hälften av kommunerna. Många av kommunerna med en minskad folkmängd ligger i landets norra delar.

Befolkningen på landsbygden växer vanligtvis mer i de områden som ligger nära en tätort. Det blir tydligt när vi tittar närmare på befolkningsförändringarna i kommunernas olika delar. Ett exempel är Uppsala län. Folkmängden ökade i samtliga kommuner i Uppsala län mellan 2010 och 2016. Knivsta var raketen med nästan 18 procents befolkningsökning, medan Östhammar haft en mer blygsam ökning med 2 procent. Om vi delar upp kommunerna i fyra delar går det att se var i kommunerna det sker befolkningsförändringar. Här räknas huvudorten eller centralorten som en del, övriga tätorter som en del och landsbygden som två delar. Vi skiljer på landsbygd som ligger inom 5 kilometer från centralorten och övrig landsbygd som ligger längre från centralorten.

Tillväxt i hela Uppsala län

I Uppsala län växer landsbygdsbefolkningen nära centralorten i samtliga kommuner, det märks tydligast för kommunerna Uppsala och Enköping. Här ökade befolkningen på landsbygden nära centralorten med 17 respektive 27 procent mellan åren 2010 och 2016. Befolkningen på den övriga landsbygden uppvisar en nord/sydlig axel där de norra kommunerna Älvkarleby, Tierp, Östhammar och Heby har en så gott som oförändrad eller negativ befolkningsutveckling. För Uppsalas del ökar befolkningen istället med 1 200 personer, eller 7 procent, men även Enköping, Knivsta och Håbo har en positiv befolkningsförändring för den övriga landsbygden.

149 kommuner har befolkning som ökar både i tätort och landsbygd

I flera av landets kommuner hittar man en tydlig korrelation mellan befolkningsförändringen i tätorterna och på landsbygden. Kommunerna i det övre högra fältet (2) har en ökning av befolkningen både inom tätorterna och på landsbygden. Som exempel har Örebro ökat med 10 400 personer i tätorterna och landsbygden har ökat med 800 personer mellan 2010 och 2016.

I Torsby kommun i Värmland har tätorterna ökat med knappt 200 personer, medan befolkningen utanför tätorterna minskat med över 400 personer. Även Sollefteå kommun har en mindre ökning i tätorterna samtidigt som befolkningen på landsbygden minskat med 600 personer. I detta diagram ingår inte Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala.

1. Tre kommuner har en befolkningsökning utanför tätorterna medan befolkningen i tätorterna minskar.
2. Befolkningsökning både inom tätorterna och på landsbygden utanför tätorterna för 149 kommuner. 
3. Befolkningsminskning både i tätorterna och på landsbygden. Här återfinns 26 av landets kommuner.
4. I 112 av landets kommuner ökar befolkningen i tätorterna samtidigt som befolkningen minskar på landsbygden.

Bilden visar Uppsala län efter kommunernas sammansättning av tätorter och landsbygd, 2015

Enköping har högst procentuell befolkningsökning på landsbygden nära centralorten

Samtliga kommuner i Uppsala län har haft en ökning av antalet personer som bor på landsbygden nära centralorten mellan 2010 och 2016.

Håbo har högst procentuell befolkningsökning på övrig landsbygd

Antal personer boende i övrig landsbygd 2010 och 2016 efter kommuner i Uppsala län

Det bodde drygt 1 200 fler personer på den övriga landsbygden i Uppsala kommun 2016 jämfört med 2010.

För hela landet ökar befolkningen på landsbygden nära huvudorten med 21 000 personer mellan 2010 och 2016. För den övriga landsbygden har befolkningen däremot minskat, 5 000 färre personer bor på den landsbygd som ligger mer än 5 kilometer från centralorten. Totalt ger det en positiv landsbygdsutveckling i Sverige med 16 000  personer.

Flera faktorer har betydelse när det gäller befolkningsförändringar runt om i landet. En är att det sker flyttar från en annan del av kommunen eller en annan del av landet. En annan är att människor flyttar till Sverige från andra länder. Under perioden 2010 till 2016 har invandringen varit på historiskt höga nivåer, vilket är en orsak till varför många tätorter och landsbygden har haft en ökande befolkning. Flyttningarna kan även gå åt motsatt håll då människor flyttar från tätorten eller landsbygden, till en annan del av landet eller till ett annat land. Befolkningsförändringar kan även bero på att det föds fler eller färre än vad det avlider.