Kort analys
Äldre som arbetar har fått det tuffare på jobbet
Senast uppdaterad: 2019-06-19
Var fjärde äldre som arbetar ser jobbet som psykiskt ansträngande. Samtidigt tycker de flesta arbetande 65–74-åringar att de lär sig nya saker på jobbet.
Lästips
De flesta i Sverige som fyllt 65 år har gått i pension, men inte alla. Ungefär 13 procent av invånarna mellan 65 och 74 år säger själva att de har arbete som huvudsaklig sysselsättning. Det motsvarar 140 000 personer. Statistiken kommer från Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC) för 2016–2017.
Män fortsätter i högre grad än kvinnor att arbeta när de blir äldre. 17 procent av männen i åldern 65–74 år arbetar och 9 procent av kvinnorna. Det är också vanligare att personer med eftergymnasial utbildning arbetar vidare än att de med kortare utbildning gör det. Drygt fyra av tio arbetande i åldern 65–74 år arbetar deltid, det vill säga mindre än 35 timmar per vecka. Ungefär två av tre har en anställning och en av tre är företagare.
Andel som har arbete som huvudsaklig sysselsättning, personer 65–74 år efter kön respektive utbildningsnivå
Källa: SCB, Undersökningarna av levnadsförhållanden 2016–2017
ULF/SILC bygger på intervjuer med invånare om bland annat arbete, hälsa och arbetsmiljö. Det visar sig, inte oväntat, att det främst är människor med god hälsa och en bra arbetsmiljö som fortsätter att arbeta efter 64. Drygt åtta av tio arbetande 65–74-åringar tycker att deras hälsa är bra, mot sju av tio bland de jämnåriga som har gått i pension. Trots många år i yrkeslivet bakom sig säger dessutom 73 procent att de lär sig nya saker i jobbet. Det är en rejäl skillnad mot 1980–1981, då hälften så många tyckte det.
65–74-åringar styr sitt arbetstempo
Äldre är mer nöjda med sitt arbete än yngre. Hela 94 procent av de svarande mellan 65 och 74 år är ganska eller mycket nöjda med jobbet. Bland dem under 65 är andelen 87 procent. Det är också vanligare att äldre tycker att de kan påverka sin arbetssituation. Till exempel tycker sju av tio 65–74-åringar att de har stort inflytande över sitt arbetstempo. Bland de yngre tycker hälften likadant.
Andel av de anställda som tycker att de har stort inflytande över eget arbestempo respektive förläggning av arbetstid
Källa: SCB, Undersökningarna av levnadsförhållanden 2016–2017
Äldre kopplar oftare bort jobbet på fritiden
Det finns också skillnader mellan äldre och yngre när det gäller arbetets karaktär. Både psykiskt och fysiskt ansträngande arbeten är mindre vanliga bland äldre, men skillnaden är mycket större när det gäller psykiskt ansträngande arbeten. Det är också färre äldre än yngre som har svårt att koppla bort jobbet på fritiden.
Sett över tid har det ändå blivit mycket vanligare att äldre ser sitt arbete som psykiskt ansträngande. Vid undersökningen 2016–2017 var det 25 procent, mot 14 procent 1980–1981. När det gäller fysiskt ansträngande arbeten syns ingen säker förändring över tid.
Andel som uppger att de har psykiskt respektive fysiskt ansträngande arbete, samt svårigheter att koppla bort arbetet på fritiden. 2016–2017
Källa: SCB, Undersökningarna av levnadsförhållanden 2016–2017
Andelen arbetade kvinnor har ökat
Både män och kvinnor lever i dag flera år längre än i början av 1980-talet. Under samma period har andelen arbetande kvinnor mellan 65 och 74 år ökat enligt undersökningen ULF/SILC, från 5 procent till 9 procent. Däremot ses ingen förändring för män.
Det finns även annan statistik som ger en lite annorlunda bild om hur många äldre som jobbar. Enligt Arbetskraftsundersökningarna (AKU) var det 17 procent och enligt Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS), som bygger på uppgifter ur register, arbetade hela 23 procent av 65–74-åringarna 2017.
Olika källor ger alltså olika svar om äldres arbete. Det beror på skillnader i hur man mäter och vad man mäter. Men mönster som att fler män än kvinnor jobbar som äldre syns i alla dessa källor.
Fakta om undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC)
Undersökningarna av levnadsförhållanden görs varje år. Det är en undersökning som baseras på intervjuer med ett urval av Sveriges befolkning från 16 år och uppåt. Undersökningen beskriver levnadsförhållanden för Sveriges befolkning. Den handlar till exempel om sysselsättning, arbetsmiljö, hälsa, fritid, boende, ekonomi och trygghet. Artikeln handlar om dem som har arbete som huvudsaklig sysselsättning.