Kort analys
Så skiljer sig arbetslivserfarenheten mellan riksdagspartiernas ledamöter
Senast uppdaterad: 2021-10-13
I Sveriges riksdag sitter 349 folkvalda ledamöter som bland annat skapar ramverk och regler som påverkar Sveriges befolkning och samhällsstruktur. SCB har tittat på vilken typ av arbetslivserfarenhet våra folkvalda har med sig in i riksdagsarbetet.
Arbetslivserfarenhet kan grovt delas upp i erfarenhet från näringslivet respektive den offentliga sektorn, det vill säga inom stat, kommun eller region.
Arbetslivserfarenhet efter 18-årsdagen
Procentuell fördelning av antal sysselsättningsår efter sektor
Undersökningen visar att riksdagsledamöterna har jobbat nästan hälften så många år inom näringslivet, men mer än dubbelt så många år inom den offentliga sektorn, jämfört med befolkningen i övrigt. Se diagram ovan.
Flest kristdemokrater har jobbat i näringslivet
Trots att riksdagsledamöter har längre arbetslivserfarenhet från offentlig sektor har ändå de flesta, 305 av 349, också erfarenhet av att arbeta i näringslivet. Mest samlad arbetslivserfarenhet från näringslivet har Kristdemokraternas och Sverigedemokraternas representanter, medan Moderaternas och Vänsterpartiets har minst. Män i riksdagen har generellt mer erfarenhet av näringslivet än kvinnor.
Riksdagspartiernas arbetslivserfarenhet
Vänsterpartisterna har inte haft företag
En del av det privata näringslivet innebär företagande och entreprenörskap. För dessa verksamheter har den genomsnittliga svensken mer erfarenhet än riksdagsledamöterna. Snittsvensken har dubbelt så ofta haft koppling till något företagande jämfört med riksdagsledamöterna.
Miljöpartiets och Centerns representanter har mest erfarenhet av att vara företagare, medan ledamöterna från Vänsterpartiet helt saknar denna erfarenhet. Män i riksdagen har marginellt något större koppling till företagande än sina kvinnliga kollegor.
Politiska jobb i näringslivet
En tid i näringslivet kan också vara kopplad till politiken. I synnerhet gäller det verksamheter inom organisationer som representerar särskilda gruppers intressen eller framför idéer till allmänheten, som till exempel fackförbund och arbetsgivarorganisationer.
Trots att detta totalt är en väldigt liten bransch som sysselsätter runt 60 000 personer per år, kommer en dryg fjärdedel av riksdagspolitikernas totala arbetslivserfarenhet inom näringslivet just härifrån. Det finns dock partipolitiska skillnader. Riksdagsledamöterna i Kristdemokraterna, Socialdemokraterna och Liberalerna har alla mer än en tredjedel av sin arbetslivserfarenhet från dessa intresseorganisationer, medan motsvarande andelar för Sverigedemokraterna och Miljöpartiet bara är drygt en åttondel respektive en sjundedel.
Moderater oftast i offentlig förvaltning
Ledamöter från Moderaterna har, tillsammans med socialdemokratiska ledamöter, mest erfarenhet av att jobba i offentlig förvaltning, främst inom statsförvaltningen. Minst erfarenhet från den offentliga sektorn har Sverigedemokraterna. Till skillnad mot näringslivet har kvinnor i riksdagen mer erfarenhet av den offentliga förvaltningen än män. Den offentliga sektorn är också som helhet kvinnodominerad.
Fakta
För att studera arbetslivserfarenhet från olika sektorer konstrueras en kvot som beskriver hur stor del av individens totala antal sysselsättningsår som den varit förvärvsarbetande inom respektive sektor. Som källa används den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken, RAMS, som på årsbasis bestämmer vilken arbetsmarknadsstatus respektive person har. En period av icke förvärvsarbetande innebär att individens arbetsinkomst varit för låg för att denne ska definieras som förvärvsarbetat. Individen kan istället ha studerat, varit föräldraledig, sjukskriven eller arbetslös. I RAMS bestäms arbetsmarknadsstatusen av november månads situation. I modellen inkluderas alla personer som är äldre än 18 år och är folkbokförda i Sverige mellan åren 1986 och 2017. Eftersom RAMS endast finns från 1986 och framåt kan det skapa en så kallad snedvridning av resultatet när det kommer till att beräkna äldre personers kontakt med arbetsmarknaden och då i synnerhet med näringslivet. De verksamheter inom organisationer som representerar särskilda gruppers intressen eller framför idéer till allmänheten finns i bransch 94 (SNI 2007). Erfarenhet av företagande innebär att individens huvudsakliga inkomst kommer från företagsverksamhet i egen regi. .
Arbetsmarknaden delas in i totalt fyra sektorer: näringsliv, kommun, region och stat. Av de nu drygt 5 miljoner individer som är förvärvsarbetande jobbar mer än 72 procent inom näringslivet, 18 procent inom kommuner, drygt 5 procent inom regioner, medan antalet förvärvsarbetande inom den statliga sektorn ligger på minst 5 procent.
