Kort analys
Så ser Sveriges typiska toppinkomsttagare ut
Senast uppdaterad: 2023-07-04
En 48-årig högutbildad gift man, född i Sverige, bosatt i Stockholm och med jobb som verkställande direktör. Så ser den typiske toppinkomsttagaren ut.
Toppinkomsttagarnas andel av hela befolkningens inkomst är en vanlig indikator på inkomstfördelningen i ett land. I den här analysen har vi tittat närmare på vilka personer det är som utgör ”topprocenten”, det vill säga den hundradel av befolkningen som har de högsta inkomsterna. Siffrorna gäller för år 2021, då en procent av befolkningen i åldern 20 år och äldre motsvarade 79 200 personer. Gränsen för att ingå i topprocenten var en årsinkomst på minst
1 215 000 kronor.
Typiske höginkomsttagaren en 48-årig man…
– Toppen av inkomstfördelningen domineras av män, 77 procent av hundradelen med högst inkomst var män år 2021. Medianåldern var 51 år, men den enskilt vanligaste åldern var 48 år för män och 49 år för kvinnor, säger Peter Gärdqvist som arbetar med inkomststatistik på SCB.
Åldersfördelningen är relativt sammanpressad i hela gruppen – två tredjedelar av de 79 200 personerna med högst inkomst var 40–59 år. Endast 750 personer var under 30 år.
– Drygt 5 000 personer i topprocenten var 70 år och äldre, det vill säga en bit över den vanliga pensionsåldern. I många fall är det tack vare höga tjänstepensioner som de äldre tillhör inkomsttoppen, men det finns även personer med höga löneinkomster och företagarinkomster i denna grupp, säger Peter Gärdqvist.
Antal personer per åldersgrupp i topprocenten för inkomst, 2021
… som är född i Sverige och bor i Stockholm
Den största andelen i topprocenten, 84 procent eller 66 500 personer, var födda i Sverige. Det kan jämföras med hela befolkningen, där 78 procent av alla som var 20 år och äldre hade fötts här.
Resterande 12 700 personer i topprocenten var alltså födda i ett annat land. Förutom de nordiska länderna låg Tyskland, Storbritannien, Iran, USA, Indien och Polen på topp-tio-listan över antalet höginkomsttagare. I tabellen nedan framgår också den relativa representationen i topprocenten per födelseland.
– De svenskfödda toppinkomsttagarna utgjorde 1,1 procent av samtliga svenskfödda. Motsvarande andel för personer födda i till exempel USA och Storbritannien var 3,2 procent. Det var alltså tre gånger så vanligt att en amerikan eller britt som bodde i Sverige tillhörde inkomsttoppen jämfört med en svenskfödd person, säger Peter Gärdqvist.
Ålderssammansättningen bland dem som fötts i andra länder men ingår i topprocenten av höginkomsttagare i Sverige varierar, något som påverkar andelen toppinkomsttagare i stort. Till exempel är många som är födda i Finland äldre, vilket drar ned andelen totalt bland finländarna, samtidigt som yngre finländare har en större andel toppinkomsttagare än jämnåriga födda i Sverige.
Födelseländerna med störst antal personer i topprocenten för inkomst, 2021
Födelseland | Antal personer | Andel (%) av befolkningen som ingår i topprocenten per födelseland |
Sverige | 66 498 | 1,1 |
Finland | 1 005 | 0,8 |
Danmark | 872 | 2,6 |
Tyskland | 812 | 1,9 |
Storbritannien | 774 | 3,2 |
Norge | 670 | 2,0 |
Iran | 668 | 0,9 |
USA | 561 | 3,2 |
Indien | 528 | 1,5 |
Polen | 484 | 0,6 |
Tre fjärdedelar av toppinkomsttagarna bodde i något av de tre storstadslänen 2021. Stockholms län dominerade med 52 procent. Det var en stor överrepresentation i förhållande till att 23 procent av Sveriges vuxna befolkning bodde i länet.
– Stockholm, Göteborg och Nacka hade störst antal personer i topprocenten. När det gäller antalet i relation till folkmängden sticker Danderyd ut: var tionde person i kommunen var en av landets toppinkomsttagare, säger Peter Gärdqvist.
Det är naturligt att storstäderna ligger högt på listan över antalet toppinkomsttagare eftersom de har en stor andel av Sveriges befolkning. Att det därtill är en överrepresentation i flera av kommunerna i storstadsområdena beror till stor del på arbetsmarknadsstrukturen.
– Många av de bäst betalda jobben och yrkesgrupperna finns i storstadsområdena, säger Peter Gärdqvist.
Chef och läkare vanligaste yrkena
Utbildning, yrke och inkomst hänger ofta ihop: grupper med högre utbildning har generellt också högre inkomst. Det sambandet visar sig som väntat också i toppen av inkomstfördelningen.
– Av de 79 200 personerna i den högsta inkomstprocenten hade 53 800, eller 68 procent, en eftergymnasial utbildning på minst tre år. I hela befolkningen 20 år och äldre var motsvarande siffra 25 procent, säger Peter Gärdqvist.
Skillnaden består även om hänsyn tas till åldersstrukturen bland höginkomsttagarna.
Utbildningsnivå i topprocenten för inkomst respektive hela befolkningen, 20+ år, procent. 2021
Det enskilt vanligaste yrket för förvärvsarbetande toppinkomsttagare är verkställande direktör. Drygt 6 000 personer hade det som yrkestitel 2021, vilket motsvarar en relativt stor andel av vd:arna i Sverige.
På andra plats kom läkare. Andra vanliga yrken är olika typer av chefer, liksom IT-experter och civilingenjörer. Det är de höga lönenivåerna för dessa yrkesgrupper som placerar dem i den högsta inkomstprocenten.
Vanligaste yrkena i topprocenten för inkomst 2021. Förvärvsarbetande i åldern 20–74 år
Yrke | Antal personer | Andel (%) av befolkningen som ingår i topprocenten per yrke |
Verkställande direktörer m.fl. | 6 273 | 35 |
Läkare | 5 704 | 13 |
Försäljnings- och marknadschefer | 4 960 | 17 |
Försäkringsrådgivare, företagssäljare och inköpare m.fl. | 3 446 | 3 |
Revisorer, finansanalytiker och fondförvaltare m.fl. | 2 991 | 6 |
Ekonomi- och finanschefer | 2 933 | 17 |
IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare m.fl. | 2 667 | 2 |
Organisationsutvecklare, utredare och HR-specialister m.fl. | 2 110 | 2 |
Övriga administrations- och servicechefer | 1 959 | 8 |
Civilingenjörsyrken | 1 947 | 2 |
Villaägare och gifta (några med varandra)
Höginkomsttagarnas boende och familjeförhållanden visar också ett annat mönster jämfört med genomsnittet för befolkningen.
– Drygt 90 procent av personerna i inkomsttoppen bodde i småhus eller bostadsrätt. Det kan jämföras med 67 procent i hela befolkningen, 20 år och äldre. Omvänt är det mindre vanligt för höginkomsttagarna att bo i hyresrätt, bara 6 procent gjorde det jämfört med 27 procent i hela befolkningen, säger Peter Gärdqvist.
Det är också totalt sett vanligare att vara sammanboende bland personer i topprocenten jämfört med hela befolkningen, 81 respektive 60 procent. Skillnaden beror på att en större andel i topprocenten är gifta. I befolkningen som helhet är det däremot en något större andel som är sambo utan att vara gift, jämfört med topprocenten.
– En kuriositet är att 6 100 personer, 8 procent, i topprocenten var gift eller sammanboende med en annan person i gruppen, säger Peter Gärdqvist.
Både boendeform och huruvida man är gift, sambo eller ensamstående varierar mellan åldrar, men förhållandet mellan topprocenten och hela befolkningen är i stort sett detsamma även när hänsyn tas till ålder.
Viss omsättning i toppen
Hittills har vi beskrivit de personer som ingår i topprocenten för inkomst det enskilda året 2021. Men hur många av dessa ligger högst upp i inkomstfördelningen under en längre period, och hur många gör det tillfälligt? Genom att sträcka ut perioden till tre år får vi en indikation på det. Av de 79 200 personerna med allra högst inkomst 2021 tillhörde cirka 50 000 topprocenten även 2020 och 2019. Det är alltså viss omsättning i den absoluta toppen av inkomstfördelningen. Majoriteten av dem som inte låg i topprocenten åren före hade dock även då höga inkomster.
Fakta om statistiken
Att sortera personer efter en viss egenskap (i detta fall storleken på inkomsten) och sedan dela in dem i 100 lika stora grupper kallas inom statistiken för percentilindelning. En hundradel (en procent) av befolkningen i åldern 20 år och äldre motsvarade 79 200 personer år 2021. Det är alltså procenten med de högsta inkomsterna (percentil 100) som denna analys handlar om. Personerna i topprocenten hade en årsinkomst på minst 1 215 000 kronor, vilket motsvarar drygt 100 000 kronor per månad.
Inkomstbegreppet som används är sammanräknad förvärvsinkomst, som består av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet före skatt. I inkomst av tjänst ingår förutom löneinkomst även inkomst från pension och skattepliktiga ersättningar som sjukpenning, föräldrapenning, a-kassa m.m. Skattefria ersättningar och kapitalinkomster ingår inte.
Statistiken bygger på SCB:s undersökning Inkomster och skatter (IoS) och Inkomst- och taxeringsregistret (IoT). Uppgifterna i analysen gäller inkomståret 2021 och omfattar personer 20 år och äldre som var folkbokförda i Sverige både 1 januari och 31 december (den så kallade ”helårsbefolkningen”).
Uppgifterna om utbildning och yrke kommer från SCB:s utbildningsregister respektive yrkesregister. Uppgifterna om inkomsttagarnas hushåll och boendeform kommer från SCB:s befolkningsstatistik respektive statistiken om hushållens boende.
Länkar
Svenskarnas kapitalinkomster ojämnt fördelade
Jämställda inkomster, en fråga om tid?
Inkomst- och taxeringsregistret (IoT)
Statistiken berättar historier
Läs fler korta analyser