Under flera decennier har svenska hushåll ökat sin skuldsättning eftersom det har varit relativt enkelt att få lån. De låga räntorna har samtidigt gjort det billigt att låna. Nu har situationen förändrats, och för första gången sedan den ekonomiska krisen på 1990-talet viker den svenska skuldkvoten nedåt. Men Sverige ligger fortfarande på tredje plats bland de länder som har högst skuldsättning per invånare i EU.

Den största delen av de svenska hushållens skulder består av bostadslån. I takt med att bostadspriserna ökat kraftigt, har lånen gjort detsamma.

– Den höga skuldsättningen gör hushållen sårbara vid ränteuppgångar, som vi sett det senaste året. Dessutom är hushållens räntekänslighet större i Sverige än i många andra länder, eftersom svenska hushåll är benägna att välja rörlig ränta i större utsträckning, säger Johannes Holmberg, nationalekonom på SCB.

Danska hushåll mer skuldsatta än svenska

Skillnaderna i skuldsättning bland EU-länderna har olika förklaringar. Diagrammet nedan visar en jämförelse mellan lånesituationen i Sverige och övriga EU-länder. Siffrorna avser hushållens totala skulder i monetära finansinstitut (MFI), det vill säga exempelvis lån hos banker, bostadsinstitut och finansbolag. I princip alla de svenska hushållens lån är tagna i MFI bortsett från CSN-lånen, som är statliga.

Hushållens lån per capita och EU-land. Beräknat i euro per den sista december 2022, lån i monetära finansinstitut (MFI)

Källa: Europeiska centralbanken och Eurostat.
Anmärkning: För Danmark finns data fram till november 2022.

 

– Av EU-länderna var det endast hushållen i Luxemburg och Danmark som hade högre lån per capita än de svenska vid utgången av 2022, säger Johannes Holmberg.

De svenska hushållens låneskulder låg då på 42 000 euro per invånare. Det motsvarar 469 000 svenska kronor. I Danmark var skulden 58 000 euro per person i november 2022, som omräknat i svenska kronor blir 649 000 kronor.

Demografiska faktorer viktiga

Luxemburg sticker ut med klart högst lån per invånare, men eftersom landet är så pass litet bör jämförelsen mot övriga EU göras med försiktighet. Det kan förvisso poängteras att internationella jämförelser av detta slag inte ger hela sanningen.

– Hur bostadsmarknaden i respektive land ser ut påverkar siffrorna i hög utsträckning. Hur många som bor urbant och andelen som äger sitt boende påverkar hur många som har lån och storleken på dessa. I Sverige och Danmark har en större andel av befolkningen bolån än i exempelvis Tyskland och Italien. I många länder i framförallt Syd- och Östeuropa finns samtidigt en tradition där man finansierar boendet på annat sätt än genom lån, säger Johannes Holmberg.

Demografiska faktorer, som till exempel befolkningens sammansättning, påverkar också jämförelsen mellan länder.

– Skulderna är generellt sett mindre om en stor andel av befolkningen är unga, som barn, eller gamla, som pensionärer. Det beror på att de har ett lägre låntagande än exempelvis 35-åringar, som hör till de mest skuldsatta, säger Johannes Holmberg.

Demografin skiljer sig dock inte jättemycket mellan EU-länderna. Den viktigaste förklaringen till skillnaden mellan hushållens skuldsättning i länderna är andelen som har bolån.

Stigande bostadspriser driver skuldökning i många länder

I skuldrankningen precis efter Sverige kommer Nederländerna, som är det fjärde landet med skulder över 30 000 euro per invånare. Gemensamt för Danmark och Nederländerna är att bostadspriserna steg kraftigt under 2000-talets första decennium, vilket resulterade i kraftiga prisfall under åren runt finanskrisen 2008.

I sviterna av finanskrisen föll bostadspriserna kraftigt även i Spanien, mycket på grund av att ett intensivt byggande hade skapat ett stort utbud av nyproducerade bostäder. Spanska hushåll hade däremot vid utgången av 2022 ett lägre låntagande per capita än EU-snittet.

I Sverige steg skulderna under pandemin

För svensk del steg bostadspriserna kraftigt under pandemin 2020 och 2021 när fler arbetade hemifrån. Situationen gav en ökning av låneskulderna per invånare. Från våren 2022, när bolåneräntorna började stiga, föll bostadspriserna tillbaka, vilket innebar en nedgång av lånetillväxten.

– I svenska kronor var hushållens lån per capita vid utgången av 2022 högre än 2021, men då kronan försvagades kraftigt mot euron under 2022 sjönk de svenska hushållens skulder per capita omräknat i euro, säger Johannes Holmberg.

Hushållens lån per capita 2018–2022 i Sverige, Danmark, Nederländerna och Finland. Lån i monetära finansinstitut (MFI), i euro, vid utgången av respektive år

Källa: Europeiska centralbanken och Eurostat.
Anmärkning: För Danmark finns data fram till november 2022.

Svenskarnas skulder höga i förhållande till inkomsterna

Att skulderna är höga behöver inte vara ett problem. Men svenskarnas ekonomi har det senaste året påverkats negativt av stigande räntor, då andelen med rörliga lån är hög. Över hälften av hushållens lån i MFI hade vid utgången av 2022 rörlig ränta. Det innebär kraftigt ökade räntekostnader för hushållen när Riksbankens styrränta och bolåneräntorna höjs snabbt.

Hushållens kraftiga kostnadsökningar har dämpat låneaptiten betydligt och lånetillväxten har mer än halverats på ett år. Under 2022 växte lånen långsammare än inkomsterna, vilket innebar att den så kallade skuldkvoten vek nedåt. Det var första gången sedan 1990-talskrisen som skuldkvoten i Sverige sjönk flera kvartal i rad.

– Sveriges skuldkvot har ökat snabbt de senaste tjugo åren och ligger på en hög nivå jämfört med många andra länders. Under 2022, i samband med att antalet bostadsaffärer stannade av och priserna föll, sjönk skuldkvoten i Sverige, säger Johannes Holmberg.

Svensk skuldkvot. Hushållens låneskulder som andel i procent av disponibel inkomst, kvartalsdata

Källa: SCB

 

Fakta

I den här analysen har vi tagit hänsyn till befolkningens storlek. De genomsnittliga låneskulderna har räknats fram per invånare (per capita). Analysen är gjord ur ett makroekonomiskt perspektiv.

Länkar

Svenskar har näst mest skulder

Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv

Fördjupningsartiklar om Sveriges ekonomi