I dagens samhälle är tillgången till och användningen av internet större än någonsin. Information som människor stöter på i olika sammanhang på internet kommer från både pålitliga och opålitliga källor. Samtidigt som internet för med sig positiv kunskap och för människor närmare varandra, förekommer även missvisande, tveksam och felaktig information som medvetet sprids vidare. Människor som tar del av sådan information kan i sin tur dela den vidare utan att inse att den är falsk eller tveksam.

Vanligare att vara källkritisk i norra och västra Europa

I den årliga europeiska undersökningen Befolkningens it-användning, ställs sedan 2021 frågor om källkritik. Målet är att kartlägga skillnader och likheter hos människor i olika europeiska länder i deras förhållningssätt till informationen de tar del av på internet.

– Ett tydligt geografiskt mönster framträder när man tittar närmare på i vilken utsträckning människor förhåller sig källkritiskt till information på internet. Att vara källkritisk är vanligare i norra och västra Europa och mindre vanligt i sydöstra delarna av Europa, säger Alicja Markiewicz, statistiker på SCB.

Fler källkritiska i Finland och Norge än i Sverige och Danmark

Högst andel, nära 70 procent, som uppgett att de har sett information eller innehåll på internet som de ansåg vara falsk eller tveksam, redovisades bland personer i åldern 16–74 år i Nederländerna, Finland och Norge. Totalt uppgav 65 procent av Sveriges befolkning i åldern 16–74 år att de har sett falsk eller tveksam information på internet. I Danmark är andelen lika stor som i Sverige, 65 procent av 16–74-åringarna där har angett att de sett falsk eller tveksam information på internet under 2023.

Lägst andel personer som uppgett att de sett information på internet som de ansett vara falsk eller tveksam finns i sydöstra Europa. I länder som Rumänien, Bosnien och Hercegovina, Turkiet och Albanien svarar färre än 30 procent av befolkningen i åldern 16–74 år att de har sett falsk eller tveksam information på internet.

Internet hemma ökar källkritiskt förhållningssätt

Tillgången till och användning av internet i det egna hushållet skiljer sig även den bland de europeiska länderna. Tydligast syns det som en skiktning, där högst användning och tillgång finns i norra Europa och att den blir lägre ju längre söderut och österut man kommer.

– Det syns en tydlig koppling mellan att ha tillgång till internet i sitt hushåll och benägenheten att vara källkritisk. I Nord- och Västeuropa har fler hushåll tillgång till internet än i Syd- och Östeuropa, och det är också i norra och västra delarna av Europa som befolkningen i högre grad förhåller sig källkritisk till information på internet, säger Alicja Markiewicz.

Förutom att undersöka huruvida man har tillgång till internet i det egna hushållet och vilket förhållningssätt européer har när innehåll upplevs som falskt eller tveksamt, visar undersökningen även om man kontrollerar den information som upplevs som falsk eller tveksam.

Flest kontrollerar info i Nederländerna, Luxemburg och Norge

I Nederländerna, Luxemburg och Norge var det störst andel, drygt 40 procent av personerna i undersökningen, som uppgav att de kontrollerade information eller innehåll på internet som de ansåg vara falsk eller tveksam. I Sverige och Finland var det 38 procent som gjorde motsvarande kontroll av innehåll som de har sett på internet.

I Syd- och Östeuropa var det däremot mindre vanligt att kontrollera sådan information eller innehåll på internet. I flera av dessa länder är andelen som har kontrollerat falsk eller tveksam information på internet under 15 procent, däribland Bosnien-Hercegovina, Cypern, Rumänien, Serbien och Turkiet.

Andel personer i åldrarna 16-74 år som har kontrollerat falsk eller tveksam information eller innehåll på internet, efter land, 2021 och 2023, procent

Källa: Eurostat, ICT use in households and by individuals, 2021, 2023. 

 

Kontrollerar innehåll genom att söka på internet

Personer som uppgav att de har kontrollerat falsk eller tveksam information på internet fick även ange på vilket sätt de i så fall har gjort detta. 

– I de flesta länder var det vanligaste sättet att kontrollera falsk eller tveksam information på internet att kontrollera källorna eller genom att söka och hitta annan kompletterande information, också den på internet, säger Alicja Markiewicz.

Det var mindre vanligt att kontrollera information eller innehåll på internet genom att diskutera informationen fysiskt med andra personer eller använda källor som inte finns på internet. Minst vanligt var det att kontrollera information eller innehåll genom att följa eller delta i diskussioner på internet.

Fakta om statistiken

Artikeln bygger på resultat från undersökningen om Befolkningens it-användning som redovisas i Eurostats databas. 

Befolkningens it-användning är en statistisk undersökning som genomförs årligen i samtliga 27 EU-länder samt ytterligare några europeiska länder. Ett omfattande gemensamt arbete utförs av de deltagande länderna för att harmonisera undersökningarna och därmed få jämförbara data. Storbritannien är sedan 2020 inte längre med i EU, men levererar fortfarande vissa data till Eurostat, och ingår därför i vissa statistiktabeller i Eurostats databas.

I undersökningen ställs cirka 160 frågor som rör tillgången till och användningen av informationsteknik. All statistik som presenteras här, och mycket mer, går att hämta ut från Statistikdatabasen på SCB:s webbplats samt på Eurostats webbplats. I EU-samarbeten och i den statistik som publiceras på Eurostats hemsida används åldersspannet 16–74 år.

Länkar

Befolkningens it-användning (Eurostat)

Tillgång till internet i hemmet (Eurostat)

Data om källkritik (Eurostat)

Användning av internet (Eurostat)

Befolkningens it-användning (SCB)