I Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) ställs flera frågor som används för att mäta ekonomisk stress, fattigdom och social utestängning. Den övergripande indikatorn Materiell och social fattigdom mäter förutsättningar att klara tretton olika typer av utgifter. En person som inte har råd med fem eller flera av dessa utgifter anses leva i materiell och social fattigdom.

Mer än 500 000 i materiell och social fattigdom

I Sverige levde 6 procent av befolkningen i materiell och social fattigdom under 2023. Det motsvarar drygt en halv miljon personer. Andelen som är den näst lägsta i hela EU har ökat med 2 procentenheter mellan 2021 och 2023.

EU-landet med lägst andel i materiell och social fattigdom är Slovenien, 5 procent av befolkningen. Högst är andelen i Rumänien, Bulgarien och Grekland, cirka en tredjedel av befolkningen. Jämfört med 2021 har andelen i dessa tre länder minskat något, dock har den ökat i de flesta andra EU-länder. Den största procentuella ökningen av materiell och social fattigdom skedde i Finland och Österrike.

Andel personer i materiell och social fattigdom, 0+ år, EU-27

* Tidsseriebrott 2022 eller 2023

 

Källa: Eurostat

 

Stora variationer mellan inrikes och utrikes födda

Det är vanligare att utrikes födda personer lever i materiell och social fattigdom än att inrikes födda gör det, men samtidigt finns det stora variationer i EU.

Genomsnittet för materiell och social fattigdom i EU är 22 procent bland utrikes födda, respektive 11 procent bland inrikes födda, som är 16 år och äldre. Högst andel utrikes födda som lever i materiell och social fattigdom finns i Grekland, 54 procent, jämfört med 26 procent av de inrikes födda. Polen är det land i EU med lägst andel utrikes födda i materiell och social fattigdom, 6 procent, och också ett av få länder i EU där indikatorns andel bland utrikes födda understiger motsvarande andel bland inrikes födda.

I Sverige är andelen utrikes födda personer, 16 år och äldre, som lever i materiell och social fattigdom nästan fem gånger så hög som bland inrikes födda. Skillnaderna i Sverige mellan inrikes och utrikes födda är de högsta i hela EU, trots att de minskat sedan 2020 då det var nästan åtta gånger vanligare för utrikes födda att leva i materiell och social fattigdom.

Andelen inrikes födda, 16 år och äldre, som lever i materiell och social fattigdom i Sverige har legat på ungefär samma nivå fram till 2021, för att därefter nästan fördubblas och nå tre procent under 2023. Bland utrikes födda var motsvarande nivå 14 procent 2023, den högsta nivån sedan mätningarna startade.

Andel personer i materiell och social fattigdom, 16+ år

 

Källa: Eurostat

 

Ensamstående mammor har svårt att betala oförutsedda utgifter

Av de indikatorer som mäter materiell och social fattigdom är det vanligast i Sverige att inte ha råd att betala en större oförutsedd utgift. 20 procent av befolkningen 16 år och äldre klarar inte det. Den näst vanligaste är att inte ha råd med en veckas semester per år, vilket gäller 11 procent av befolkningen. Dock är dessa andelar bland de lägsta jämfört med andra EU länder. På EU-nivå är genomsnittet för dessa två indikatorer 31 procent, respektive 29 procent.

Att inte ha råd med en oförutsedd utgift är en slags ekonomisk utsatthet som skiljer sig stort beroende på bland annat kön, familjesituation och födelseland. Ensamstående föräldrar är en grupp som ofta har det ekonomiskt svårare. Ensamstående mammor har exempelvis betydligt svårare än ensamstående pappor med att möta oförutsedda utgifter, 57 procent jämfört med 24 procent.

En tredjedel av ensamstående mammor har inte heller ekonomisk möjlighet att regelbundet delta i fritidsaktiviteter, jämfört med åtta procent bland de ensamstående papporna.

Även för inrikes- och utrikes födda finns stora skillnader när det gäller att inte ha råd att betala en större oförutsedd utgift. Bland inrikes födda, 16 år och äldre, saknar 14 procent medel för detta. Motsvarande andel bland utrikes födda är 43 procent.

Ekonomiska svårigheter efter indikator. Andel i procent, 16+ år, Sverige, 2023

* EU-27 data avser population 0+ år

	EU-27*	Samtliga		Inrikes födda		Utrikes födda		Ensamstående mammor		Ensamstående pappor
			Felmarginal		Felmarginal		Felmarginal		Felmarginal		Felmarginal
Saknar kontantmarginal	31,2	20,3	+/- 0,9	13,9	+/- 0,9	43,3	+/- 2,7	57,0	+/- 6,3	23,7	+/- 7,9
Har inte råd att åka på en veckas semester per år	28,5	10,9	+/- 0,7	7,2	+/- 0,7	23,8	+/- 2,4	31,4	+/- 6,3	14,0	+/- 6,7
Har inte råd att varje vecka spendera en mindre summa på sig själv	11,6	8,8	+/- 0,7	5,8	+/- 0,6	19,3	+/- 2,2	36,0	+/- 6,5	13,1	+/- 6,6
Har inte råd att regelbundet delta i någon fritidsaktivitet	13,0	7,9	+/- 0,6	4,7	+/- 0,5	19,2	+/- 2,1	33,2	+/- 6,3	7,8	+/- 5,4
Har inte råd att ersätta utslitna möbler	21,2	7,6	+/- 0,6	4,8	+/- 0,6	17,2	+/- 2,1	25,3	+/- 6,0	7,8	+/- 5,3
Har kommit efter med betalningar	9,3	6,2	+/- 0,6	4,2	+/- 0,5	13,0	+/- 1,9	19,3	+/- 5,5	10,6	+/- 6,0
Har inte råd med bil	5,6	6,1	+/- 0,6	3,2	+/- 0,5	15,9	+/- 2,0	19,0	+/- 5,5	4,5	+/- 4,4
Har inte råd att ha det tillräckligt varmt i bostaden	10,6	5,8	+/- 0,6	4,4	+/- 0,5	10,6	+/- 1,7	9,1	+/- 3,8	8,4	+/- 5,1
Har inte råd med nya kläder	7,9	3,8	+/- 0,5	2,3	+/- 0,4	8,7	+/- 1,5	13,9	+/- 4,8	5,8	+/- 4,4
Har inte råd att laga en måltid med kött, kyckling, fisk eller vegetariskt alternativ varannan dag	9,5	3,1	+/- 0,4	1,7	+/- 0,3	7,8	+/- 1,5	6,1	+/- 3,2	2,5	+/- 3,0
Har inte råd att träffa vänner/släkt för att fika eller äta middag minst en gång i månaden	7,8	2,8	+/- 0,4	1,8	+/- 0,4	6,2	+/- 1,3	10,8	+/- 4,2	5,4	+/- 4,1
Har inte råd med två par skor, inkl. vinterskor	:	1,2	+/- 0,3	0,6	+/-0,2	3,3	+/- 1,0	5,0	+/- 3,1	1,6	+/- 2,2
Har inte råd med internet i bostaden	2,3	0,7	+/-0,2	0,5	+/- 0,2	1,7	+ /- 0,7	0,9	+/- 1,2	0	+/- 0

Källa: Undersökningarna av levnadsförhållanden, SCB; EU-27, Eurostat

 

Fler har inte råd med uppvärmning av bostaden

I Sverige har andelen som inte har råd att hålla sin bostad tillräckligt varm tredubblats från två till sex procent mellan åren 2021 och 2023. Det gör Sverige till det land i EU med den största procentuella ökningen, följt av Nederländerna och Tjeckien. Andelen ligger dock fortfarande på en relativt låg nivå jämfört med andra EU-länder.

Av EU:s befolkning har 11 procent ekonomiskt svårt med uppvärmningen av den egna bostaden. Svårast har personer boende i Spanien, Portugal och Bulgarien, där närmare 21 procent inte har råd att ha det tillräckligt varmt.

Andel personer som inte har råd att ha det tillräckligt varmt i bostaden, 0+ år, EU-27

* Tidsseriebrott 2022 eller 2023

 

Källa: Eurostat

 

Andelen som inte har råd med egen bil eller tillgång till bil har också ökat signifikant i Sverige sedan 2021, från tre till sex procent. Siffran ligger numera i nivå med genomsnittet i EU.  

Mer om undersökningen

EU-SILC (EU Statistics on Income and Living Conditions) är en statistisk undersökning som genomförs årligen. I Sverige är undersökningen en del av Undersökningarna av Levnadsförhållanden (ULF).

Källor och länkar

Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) 

Beskrivning av indikatorer och redovisningsgrupper 

Indikatorer för ekonomiska svårigheter

Indikatorer för ekonomisk utsatthet 

Eurostat: Income and Living Conditions 

 

Definitioner och förklaringar

Materiell och social fattigdom innebär att man inte har råd med en viss levnadsstandard. Detta mäts genom att undersöka om personer:

• Kan betala oförutsedda utgifter på 14 000 kronor
• Har råd med en veckas semester per år
• Kan betala skulder inom utsatt tid: bostadslån, hyra, räkningar, avbetalningsköp
• Har råd med en måltid med kött, kyckling, fisk eller motsvarande vegetariskt alternativ varannan dag
• Har råd att hålla bostaden tillräckligt varm
• Har råd med tillgång till bil
• Har råd med tillgång till internet
• Har råd att ersätta utslitna möbler
• Har råd att ersätta utslitna kläder
• Har minst två par skor (inklusive ett par allvädersskor)
• Har råd att spendera en mindre summa på sig själv varje vecka
• Har råd att regelbundet delta i någon fritidsaktivitet som kostar pengar
• Har råd att träffa familj eller vänner för att fika eller äta middag minst en gång i månaden

En person som inte har råd med fem eller fler av dessa utgiftsposter anses leva i materiell och social fattigdom. En person som inte har råd med sju eller fler av posterna lever enligt EU:s definition i allvarlig materiell och social fattigdom.

Indikatorn materiell och social fattigdom kompletterar tidigare indikatorer på materiell fattigdom, där fokus låg på konsumtionsvaror och om man har råd med vissa nödvändiga utgifter. Genom att ta med sociala aktiviteter, såsom nöjen och umgänge med släkt och vänner där man spenderar pengar, fångas den sociala dimensionen av fattigdom.