För den som vill fira har det blivit mycket goda bakverk i veckan. Kanske blev det marsipantårta på första torsdagen i mars? Eller så blev det semla på fettisdagen? Det finns många traditioner, både nya och gamla, som innebär att svenskarna får en anledning att äta gott till kaffet!

Genom att titta på SCB:s historiska statistik kan man följa hur svenskarnas fikande har utvecklats. Men uppgifterna kan också ge en bild av hur statistiken har samlats in under de senaste 100 åren.

Medelklassen åt mer kaffebröd på trettiotalet

I en tabell i Statistisk årsbok från 1938 redovisas till exempel konsumtionen av kaffebröd bara för städerna. För andra sorters bröd, som rågbröd och hårt bröd, finns det uppgifter för både landsbygd och stad.

Bland arbetare och lägre tjänstemän i städerna visade statistiken att normalhushållet konsumerade 20,1 kg kaffebröd om året. För medelklassen redovisades en konsumtion på 25,2 kg kaffebröd per år. Detta innebär att stadsborna faktiskt konsumerade mer kaffebröd än matbröd av vete, och att det absolut vanligaste brödet för svenskarna under mellankrigstiden är mjukt rågbröd.

(Tabellen är komprimerad)

Källa: Statistisk årsbok 1938, s. 234

Fler finare bakverk efter kriget

Efter andra världskriget undersöker man återkommande svenskarnas livsmedelskonsumtion. I Statistisk årsbok för 1948 kan man följa hur konsumtionen av gofika stiger snabbt efter kriget. Under beredskapsåret 1939 konsumerar svenskarna 17,8 miljoner kilo av det som kallas finare bakverk. Året kriget tar slut, 1945, ligger konsumtionen av finare bakverk på 25,6 miljoner kilo och ökningen fortsätter. 1947 äter svenskarna 30,7 miljoner kilo finare bakverk.

Källa: Statistisk årsbok 1948, s. 223

1958 görs en stor undersökning om de svenska hushållens konsumtion och utgifter. Efter det blir statistiken ännu mer detaljerad. Nu skiljs det till exempel på kaffebröd och konditorivaror. I Statistisk årsbok från 1963 kan man se hur svensken 1958 konsumerar totalt 34 miljoner kilo konditorivaror till en totalkostnad 312,8 miljoner kronor. Under de kommande åren är konsumtionen av konditorivaror ganska oförändrad. Men värdet stiger till 391,5 miljoner kronor för en konsumtion på 32,8 miljoner kilo 1962, vilket förmodligen innebär att priserna gått upp. 

Källa: Statistisk årsbok 1963, s 195

Inflation på 70-talet

Sjuttiotalet i Sverige präglas av snabba prisökningar. Mellan 1974 och 1977 stiger till exempel priserna för mjöl, gryn och bröd med hela 54 procent. Kanske är det därför konsumtionen av konditorivaror faktiskt sjunker under samma period. 1974 konsumerar svenskarna 25,1 miljoner kilo konditorivaror, 1977 endast 21,7 miljoner kilo.

I samma tabell syns prisökningarna. 1974 kostar svenskarnas konditorivaror 640 miljoner kronor medan de 1977 värderas till hela 825 miljoner kronor.

Källa: Statistisk årsbok 1978, s. 235

Men den minskade konsumtionen ska inte bestå. I den sista upplagan av Statistisk årsbok som publiceras 2014 kan man följa utvecklingen mellan 1980 och 2011. 1980 ligger svenskarnas konsumtion av konditorivaror på 2,7 kg per person 2011 har den ökat till 8,8 kilo per person och år. En ökning på hela 226 procent.

Källa: Statistisk Årsbok 2014, s. 204