Redaktionellt

Var tid har sin inflation

Senast uppdaterad: 2022-10-04

Priserna stiger och det syns tydligt i vårens inflationssiffror. I maj nådde SCB:s konsumentprisindex med fast ränta 7,2 procent. En hög nivå tänker en del. Andra minns inflationssiffror på 13 procent. Hur har egentligen inflationen varierat de senaste decennierna?

Att inflationen stiger har förstås hänt förr. På 1990-talet vände priserna uppåt på ungefär samma sätt som nu. Men under 2000-talet, fram till i år, höll sig inflationen ganska stadigt under 3 procent i årstakt – med några undantag.

I dag är inflationen ännu högre enligt måttet konsumentprisindex, KPI. Det är det index som återspeglar allt som svenska hushåll lägger ner pengar på. I maj var inflationen 7,2 procent, den högsta inflationstakten sedan december 1991.

– Under vintern påverkade framför allt elpriset utvecklingen, mellan december 2020 och december 2021 steg det med 50 procent. Under våren 2022 har vi sett en bredare prisuppgång. Det är relativt få varor som inte har stigit i pris, säger Carl Mårtensson, prisstatistiker på SCB.

Förenklat kan man säga att inflation uppstår när kostnader för att producera varor eller tjänster ökar. Men det finns också andra saker som påverkar inflationen, till exempel en förändring av värdet på den svenska kronan.

Under våren 2022 har dessutom omvärldsfaktorer som globala leveransproblem efter pandemin och Rysslands invasion av Ukraina lett till ett nytt ekonomiskt läge.

Indirekt påverkas även inflationen av hur människor tror att priserna utvecklas. Om alla tror att priserna kommer att stiga i framtiden så ökar sannolikt konsumtion och investeringar och det i sin tur ökar efterfrågan.

När SCB räknar ut inflationsmåttet konsumentprisindex med fast ränta (KPIF) sammanställs hundratusentals olika prisuppgifter i 12 huvudgrupper, till exempel boende, livsmedel och kläder. I dessa grupper tar SCB in priser på allt från skosnören till charterresor och dagens luncher.

De varugrupper som ”väger mest” i konsumentprisindex är boende, livsmedel/alkoholfria drycker, transporter och rekreation/kultur.

Några priser inom dessa 12 huvudgrupper har stigit rejält genom åren, till exempel hälso- och sjukvård och restauranger och logi. Andra priser, bland annat post och telekommunikationer, har halverats under de senaste 30 åren.

– Drivmedel hör till de varor som har ökat mycket i pris de senaste 30 åren. Under samma tidsperiod har hemelektronikvaror som till exempel mobiltelefoner och tv-apparater minskat i pris, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.

Går man tillbaka drygt 40 år i tiden finns det flera omvälvande händelser och beslut som har påverkat svensk ekonomi och inflationen extra mycket. Här är ett urval:

Avreglering. En av de största ekonomiska förändringarna i Sverige skedde under 1980-talet. Kreditmarknaden avreglerades och valutaregleringen slopades. Besluten öppnade upp för valuta- och värdepappershandel över gränserna. Inflationen steg och det blev valutakris.
500 procent. I början av 1990-talet försvagades Sveriges konkurrenskraft och Riksbanken försökte försvara förtroendet för den svenska kronan. Det gick så långt att marginalräntan höjdes till 500 procent under några dagar. Ett krispaket kom och räntan sänktes. Men det var inte tillräckligt, i november 1992 släpptes den fasta växelkursen och kronan tilläts flyta. Efter det följde flera års lågkonjunktur.
Stramare tyglar. Från mitten av 1990-talet, när Sverige bland annat gick in i EU, infördes hårdare regler för statsbudgeten och Riksbanken fick en mer självständig ställning. Från 1996 låg inflationen på en ganska stabil nivå under flera år.
It-bubbla och terrorattack. Internets utveckling blåste så småningom upp en kraftig börsbubbla som sprack 2000. Året därpå, den 11 september 2001, utlöste terrorattackerna i World Trade Center i New York börsras över hela världen och inflationen i Sverige steg till 3 procent.
Lehman-kraschen. Sju år senare eskalerade en fastighetsbubbla i USA som till sist sprack. I september 2008 gick den stora investmentbanken Lehman Brothers i konkurs och inflationen i Sverige nådde 4,4 procent.
Under 4 procent. Från 2009 till 2021 har inflationen hållit sig under 4 procent. I början av 2009 var inflationen till och med nere på minus 1,8 procent. Under hösten 2014 sjönk Sveriges reporänta till 0,0 procent och det var minusränta i Sverige mellan 2015 - 2019. Det var först i februari 2022 som inflationen klättrade upp till 4,3 procent.

En del upplever att inflationen har stigit mer än det som konsumentprisindex visar, inte minst med tanke på stigande bostadspriser. Boendet fångas faktiskt upp i inflationssiffrorna, men utifrån de räntekostnader som är förknippade med att äga en bostad. Konsumentprisindex mäter alltså inte priser på ägda tillgångar som mark och fastigheter.

Inflationen i procent 1980 - 2022

Förändringar i konsumentkorgen genom åren

(Staplarna 1950 - 2010 visar genomsnitt för varje tioårsperiod, 1950-talet osv. 2020 - 2022 visar genomsnitt för dessa år)

Inflationen-förr-och-nu_konsumentkorg.png

Fakta: Om statistiken

I Sverige är förändringen i konsumentprisindex KPI det vanligaste måttet på inflation. KPI visar prisutvecklingen för alla de produkter och tjänster som hushållen konsumerar. En inflationstakt på 1,5 procent innebär att konsumentpriserna i genomsnitt har ökat 1,5 procent jämfört med samma månad föregående år.

Ett till mått på inflation är förändringen i KPIF (KPI med fast ränta). KPIF visar samma prisutveckling som KPI, men räknar bort effekten av ändrade räntesatser på hushållens bostadslån. Från september 2017 har KPIF ersatt KPI som mått för Riksbankens inflationsmål.