Temarapporten beskriver sysselsättningen för personer i åldern 20-64 år som invandrat till Sverige som flyktingar eller flyktinganhöriga. Fokus ligger på att analysera sysselsättningen under 2019 utifrån ett antal bakgrundsfaktorer såsom födelsevärldsdel, vistelsetid i Sverige samt utbildningsnivå.

Ökad sysselsättning men stor skillnad mellan grupper

I rapporten jämförs sysselsättningsgraden bland flyktingar och deras anhöriga med den bland övriga utrikes födda och bland inrikes födda. Under perioden 2010-2019 ser man en generell ökning av sysselsättningsgraden i samtliga befolkningsgrupper, med undantag för kvinnor som tillhör gruppen flyktinginvandrare.

Sysselsättningsgraden varierar mycket mellan olika delar av befolkningen och mellan könen. Sysselsättningsgraden bland flyktingar och deras anhöriga i åldrarna 20-64 år uppgick 2019 till 59,9 procent. Det kan jämföras med 77,3 procent bland övriga utrikes födda och 86,2 procent bland inrikes födda. Bland flyktingar och deras anhöriga uppgick sysselsättningsgraden bland män till 67,1 procent medan den bland kvinnor uppgick till 51,0 procent.

Sysselsättningsgraden ökar med längre vistelsetid

Sysselsättningsgraden bland flyktingar och deras anhöriga varierar efter födelsevärldsdel. Om man tar hänsyn till vistelsetid, det vill säga hur länge personen varit i Sverige, minskar dock dessa skillnader påtagligt.

Även skillnaderna mellan könen minskar ju längre tid som personerna varit i Sverige. Sysselsättningsgraden bland flyktinginvandrare som varit 0-9 år i Sverige uppgick till 56,1 procent bland män och 29,8 procent bland kvinnor. Bland personer som varit 20 år eller längre i Sverige var sysselsättningsgraden ca 80 procent bland både män och kvinnor.

Små skillnader mellan könen bland högutbildade

Sysselsättningsgraden är tydligt kopplat till utbildningsnivå, där personer med lägre utbildningsnivå har lägre sysselsättningsgrad jämfört med personer med högre utbildningsnivå. Det gäller såväl för flyktingar som övriga utrikes födda samt för inrikes födda. För samtliga utbildningsnivåer är sysselsättningsgraden lägre bland flyktingar och deras anhöriga än bland övriga befolkningsgrupper.

Bland flyktinginvandrare är sysselsättningsgapet stort mellan könen för personer som hade förgymnasial- eller gymnasial utbildning. Bland de med förgymnasial utbildning hade män en sysselsättningsgrad på 52,0 procent medan den bland kvinnor uppgick den till 27,9 procent. För personer med eftergymnasial utbildning är skillnaden mellan könen små, sysselsättningsgraden bland män i denna grupp uppgick till 73,5 procent och bland kvinnor var den 70,4 procent.

Faktorer som samvarierar med sysselsättning

För att undersöka vilka faktorer som korrelerar med sysselsättning bland flyktingar och deras anhöriga används en regressionsanalys. Analysen är inte en jämförande analys mellan flyktingar och andra grupper, utan syftar till att förstå vilka faktorer inom gruppen som samvarierar med sysselsättning. Studien redogör endast för korrelationer och inte för orsakssamband.

Demografiska variabler spelar stor roll för sannolikheten att vara sysselsatt. Både den beskrivande analysen och regressionsanalysen visar att kvinnor inom gruppen flyktingar och flyktinganhöriga har en signifikant lägre sannolikhet att vara sysselsatt. Resultatet gäller även då det kontrollerats för ålder, utbildning och andra bakgrundsfaktorer som undersökts.

Sannolikheten att vara sysselsatt skattas som högst runt 30-års åldern för båda könen. Skillnaden mellan könen minskar med ålder och är inte signifikant för de allra äldsta.

Sannolikheten att vara sysselsatt ökar ju längre vistelsetiden är i Sverige. Sambandet tycks vara starkare för kvinnor än för män, vilket innebär att skillnaden i sysselsättning minskar vid längre vistelsetider. För de med en vistelsetid på över 20 år är skillnaden mellan könen inte signifikant.

Bland flyktinginvandrare hade kvinnor med hemmaboende barn under 7 år en lägre sannolikhet att vara sysselsatta jämfört med kvinnor utan hemmaboende barn. För män, däremot, har förekomsten av hemmaboende barn inget signifikant samband med sysselsättning.

Analysen indikerar att effekten av högre utbildning är större för kvinnor än för män, inom gruppen flyktingar och deras anhöriga. Skillnaden i sysselsättning mellan kvinnor och män är med andra ord mindre bland högutbildade jämfört med lågutbildade. Bland högutbildade personer inom gruppen flyktingar och deras anhöriga finns det enligt modellen ingen signifikant skillnad mellan könen.

En mer utförlig redovisning återfinns i rapporten:

Arbetskraftsundersökningarna – Tema: Sysselsättning bland flyktingar och deras anhöriga 2019