Information om införande av ny ramlag 2021 i AKU

Information om justering av outlierhantering i AKU

Arbetskraften

Antalet personer i arbetskraften i åldern 15–74 år uppgick till 5 494 000 under fjärde kvartalet 2020, icke säsongrensat. Antalet kvinnor i arbetskraften var 2 588 000 och antalet män ökade med 39 000 jämfört med motsvarande kvartal föregående år och uppgick till 2 906 000. Det relativa arbetskraftstalet uppgick till 72,8 procent. För kvinnor uppgick det till 69,9 och för män till 75,7 procent, en ökning med 0,9 procentenheter. Antalet ungdomar i åldern 15–24 i arbetskraften uppgick till 549 000, en minskning med 34 000 jämfört med det fjärde kvartalet 2019. Det relativa arbetskraftstalet för ungdomar uppgick till 47,6 procent, vilket var en minskning med 2,9 procentenheter.

Enligt säsongrensade och utjämnade data uppgick antalet personer i arbetskraften under fjärde kvartalet 2020 till 5 548 000, vilket motsvarar 73,6 procent av befolkningen. Jämfört med det tredje kvartalet ökade arbetskraftstalet med 0,3 procentenheter. Arbetskraftstalet ligger på samma nivå som under första kvartalet 2020 då effekterna av covid-19 ännu inte hade fått något större genomslag på den svenska arbetsmarknaden.

Sysselsättningen

Under fjärde kvartalet 2020 var antalet sysselsatta i åldern 15–74 år 5 059 000, icke säsongrensat. Det är en minskning med 71 000 jämfört med motsvarande kvartal 2019. Antalet sysselsatta kvinnor minskade med 60 000 till 2 383 000, och antalet sysselsatta män uppgick till 2 676 000. Den grupp där den största minskningen av sysselsättningen skedde, sett till gruppens storlek, var unga kvinnor i åldern 15-24 år. Bland personer i åldern 55–64 år ökade antalet sysselsatta med 31 000 till 951 000 personer jämfört med det fjärde kvartalet 2019. För de flesta länen fanns det inga statistiskt signifikanta förändringar i antalet sysselsatta förutom i Västmanlands län där antalet sysselsatta minskade med 11 000 personer till 120 000 personer.

Sysselsättningsgraden minskade med 1,1 procentenheter och uppgick till 67,1 procent. Bland kvinnor minskade den med 1,8 procentenheter till 64,3 procent, och bland män uppgick sysselsättningsgraden till 69,7 procent. Sysselsättningsgraden för ungdomar i åldern 15-24 år minskade med 3,9 procentenheter jämfört med fjärde kvartalet 2019, och uppgick till 37,9 procent. Sysselsättningsgraden minskade även för de i åldrarna 25-44 år.

Enligt säsongrensade och utjämnade data uppgick antalet sysselsatta till
5 068 000, vilket var en ökning med 38 000 personer jämfört med det tredje kvartalet 2020. Antalet sysselsatta är däremot 55 000 personer lägre än innan coronakrisen och dess effekter nådde den svenska arbetsmarknaden.

Anställda

Under fjärde kvartalet 2020 uppgick antalet anställda till 4 567 000, icke säsongrensat, en minskning med 58 000 jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Antalet anställda kvinnor minskade med 53 000 till 2 251 000 och antalet anställda män uppgick till 2 316 000. Antalet fast anställda uppgick totalt till 3 883 000 personer, varav 1 869 000 var kvinnor och 2 014 000 var män. Antalet tidsbegränsat anställda minskade med 62 000 och uppgick till 685 000 personer. Bland de tidsbegränsat anställda var 382 000 kvinnor. Bland män minskade antalet tidsbegränsat anställda med 36 000 och uppgick till 303 000.

Jämfört med det tredje kvartalet 2020 visar säsongrensade och utjämnade data på en ökning av antalet anställda med 43 000. Jämfört med det första kvartalet 2020, då effekterna av covid-19 ännu inte hade fått något större genomslag på den svenska arbetsmarknaden, har antalet anställda minskat med 39 000.

Arbetade timmar

Det totala antalet arbetade timmar uppgick till i genomsnitt 153,2 miljoner per vecka enligt icke säsongrensade data under fjärde kvartalet 2020. Kalenderkorrigerat motsvarar det en minskning med 3,6 procent jämfört med fjärde kvartalet 2019. Störst var minskningen i branschen Hotell och restaurang, där antalet arbetade timmar kalenderkorrigerat minskade med 25,0 procent jämfört med det fjärde kvartalet 2019. Inom Personliga och kulturella tjänster minskade antalet arbetade timmar med 12,8 procent och inom Utbildning minskade det med 6,0 procent. Antalet arbetade timmar minskade även inom Vård och omsorg.

Enligt säsongrensade och utjämnade data uppgick antalet arbetade timmar till i genomsnitt 149,1 miljoner timmar per vecka, vilket är en ökning med 1,5 miljoner timmar jämfört med kvartal 3. Under 2020 var antalet arbetade timmar per vecka som lägst under det andra kvartalet och har sedan dess ökat med 6,4 miljoner timmar. Jämfört med det första kvartalet, då effekterna av covid-19 ännu inte hade fått så stort genomslag på den svenska arbetsmarknaden, noteras en minskning med 4,4 miljoner timmar per vecka.

Majoriteten av de sysselsatta har en överenskommen arbetstid på 35 timmar eller mer per vecka, så kallad heltid. Under fjärde kvartalet 2020 arbetade 3 922 000 personer heltid, en minskning med 48 000 personer jämfört med det fjärde kvartalet 2019. Av de heltidsarbetande var 2 239 000 män och 1 683 000 var kvinnor. Totalt arbetade 352 000 personer kort deltid (1–19 timmar) och 771 000 personer lång deltid (20–34 timmar).

Den genomsnittliga faktiskt arbetade tiden bland sysselsatta i åldern 15–74 år uppgick under fjärde kvartalet 2020 till 30,3 timmar i genomsnitt per vecka. Bland kvinnor var antalet arbetade timmar i genomsnitt 28,3 timmar per vecka och bland män 32,1 timmar.

I arbete och frånvaro

Antalet personer som var sysselsatta och i arbete uppgick till 4 378 000 för fjärde kvartalet 2020, icke säsongrensat. Kalenderkorrigerat motsvarar det en minskning med 2,7 procent jämfört med motsvarande kvartal året innan.

I AKU skattas antalet personer som varit frånvarade hela eller delar av veckan i sin huvudsyssla efter huvudsakligt frånvaroskäl. Antalet personer som var frånvarande hela eller delar av veckan uppgick under fjärde kvartalet 2020 till 1 654 000 personer icke säsongrensat. Antalet personer som var frånvarande hela veckan uppgick till 693 000. Av dessa var 209 000 frånvarande på grund av semester och 161 000 var frånvarande på grund av sjukdom. Antalet som var frånvarande hela veckan på grund av arbetsbrist var 25 000 och antalet som var frånvarande på grund av permittering var 12 000.

Bland personer som är frånvarande på grund av arbetsbrist eller permittering är det vanligt med frånvaro under endast en del av veckan. Det totala antalet som var frånvarande under hela eller del av veckan på grund av permittering var 73 000. Motsvarande siffra för personer som angav arbetsbrist som huvudsakligt frånvaroskäl var 66 000.

Enligt säsongrensade och utjämnade data uppgick antalet personer i arbete till 4 288 000, vilket är en ökning med 63 000 personer jämfört med det tredje kvartalet 2020. Det var däremot 25 000 färre jämfört med första kvartalet 2020.

Undersysselsättning

Bland de sysselsatta i åldern 15–74 år var 334 000 undersysselsatta under fjärde kvartalet 2020, en ökning med 55 000 personer. Bland kvinnor ökade antalet undersysselsatta med 30 000 till 166 000 och bland män ökade antalet med 25 000 till 168 000. Undersysselsatta utgjorde 6,6 procent av de sysselsatta.

Arbetslösheten

Under fjärde kvartalet 2020 uppgick antalet arbetslösa i åldern 15–74 år till 435 000, icke säsongrensat, en ökning med 91 000 personer. Detta motsvarar ett arbetslöshetstal på 7,9 procent, vilket är en ökning med 1,6 procentenheter. Antalet arbetslösa kvinnor uppgick till 205 000, en ökning med 41 000 personer. Antalet arbetslösa män var 230 000, en ökning med 50 000 personer. Arbetslöshetstalet ökade med 1,6 procentenheter till 7,9 procent bland både män och kvinnor. Jämfört med motsvarande kvartal föregående år har arbetslöshetstalet, sett till procentenheter, ökat mest i Hallands län och Kalmars län. I Hallands län ökade arbetslöshetstalet med 3,8 procentenheter till 7,9 procent och i Kalmars län ökade arbetslöshetstalet med 3,5 procentenheter till 9,0 procent. Arbetslöshetstalet ökade även i Västra Götalands län och i Stockholms län.

För personer i åldern 15-74 år visar säsongrensade och utjämnade data på en minskning av antalet arbetslösa med 15 000 och en minskning av andelen arbetslösa med 0,3 procentenheter jämfört med föregående kvartal. Jämfört med första kvartalet 2020, då effekterna av covid-19 ännu inte hade fått något större genomslag på den svenska arbetsmarknaden, har både antalet arbetslösa och andelen arbetslösa ökat med 82 000 personer respektive 1,4 procentenheter. Under fjärde kvartalet 2020 uppgick antalet arbetslösa till 480 000, vilket motsvarar ett arbetslöshetstal på 8,6 procent.

Antalet långtidsarbetslösa (arbetslösa i minst 27 veckor) i åldern 15-74 år ökade med 22 000 personer och uppgick till 125 000 under fjärde kvartalet 2020, icke säsongrensat. Av dessa var 53 000 kvinnor och 72 000 män, en ökning med 19 000.

Antalet arbetslösa ungdomar i åldern 15–24 år uppgick till 112 000 personer, icke säsongrensat. Detta motsvarar en ungdomsarbetslöshet på 20,4 procent, en ökning med 3,2 procentenheter. Av de arbetslösa ungdomarna var 65 000 heltidsstuderande.

Bland ungdomar i åldern 15–24 år visar säsongrensade och utjämnade data på en minskning av både antalet och andelen arbetslösa jämfört med det tredje kvartalet. Antalet arbetslösa minskade med 12 000 och uppgick till 144 000 och arbetslöshetstalet minskade med 1,9 procentenheter till 24,3 procent. Jämfört med första kvartalet 2020 ökade antalet arbetslösa med 16 000 och andelen arbetslösa med 3,5 procentenheter.

Ej i arbetskraften

I gruppen ej i arbetskraften ingår de personer som varken klassas som sysselsatta eller arbetslösa. Under fjärde kvartalet 2020 bestod denna grupp av 2 048 000 personer, varav 1 116 000 var kvinnor och 932 000 var män, en minskning med 32 000 personer jämfört med fjärde kvartalet 2019. Bland de personer som stod utanför arbetskraften var 909 000 pensionärer. Antalet heltidsstuderande uppgick till 703 000, en ökning med 44 000 personer. Antalet personer som uppgav att de var långvarigt sjuka var 223 000, en minskning med 32 000 personer.

Latent arbetssökande

Antalet latent arbetssökande i åldern 15-74 år var 160 000 personer under fjärde kvartalet 2020. Bland kvinnor var antalet latent arbetssökande 85 000 och 75 000 bland män. Det var 93 000 latent arbetssökande bland ungdomar i åldern 15-24 år.

Det outnyttjade arbetskraftsutbudet

Arbetslösa, undersysselsatta och latent arbetssökande utgör tillsammans det outnyttjade arbetskraftsutbudet. Under fjärde kvartalet 2020 uppgick det outnyttjade arbetskraftsutbudet i genomsnitt till 21,8 miljoner timmar per vecka, en ökning med 5,2 miljoner timmar jämfört med motsvarande kvartal ett år tidigare. Det outnyttjade arbetskraftsutbudet motsvarar 545 000 heltidsarbeten med 40 timmars arbetsvecka.

Arbetsmarknaden för personer i åldern 20-64 år

Det relativa arbetskraftstalet för personer i åldern 20–64 år uppgick till 87,2 procent under fjärde kvartalet 2020, icke säsongrensat. Bland kvinnor uppgick det till 84,3 procent och bland män till 89,9 procent. Enligt säsongrensade och utjämnade data uppgick arbetskraftstalet till 87,7 procent.

Under fjärde kvartalet 2020 var andelen sysselsatta i åldern 20–64 år 80,7 procent, icke säsongrensat. Det är en minskning med 1,1 procentenheter jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Bland kvinnor var siffran 78,1 procent, en minskning med 1,4 procentenheter, och bland män var den 83,2 procent, en minskning med 0,9 procentenheter. Sysselsättningsgraden utifrån säsongrensade och utjämnade data uppgick till 80,8 procent, en minskning med 0,8 procentenheter jämfört med första kvartalet 2020. Jämfört med det tredje kvartalet har dock sysselsättnings­graden ökat med 0,5 procentenheter.

Enligt icke säsongrensade data uppgick arbetslöshetstalet i åldersgruppen 20–64 år till 7,4 procent, vilket är en ökning med 1,6 procentenheter jämfört med fjärde kvartalet 2019. Arbetslösheten bland män ökade med 1,6 procentenheter till 7,5 procent och bland kvinnor ökade den med 1,7 procentenheter till 7,4 procent. I förhållande till det första kvartalet 2020 visar säsongrensade och utjämnade data på en ökning av andelen arbetslösa med 1,4 procentenheter till 7,8 procent.

Inrikes och utrikes födda i åldern 20-64 år

Det relativa arbetskraftstalet för inrikes födda i åldern 20–64 år uppgick till 88,7 procent, icke säsongrensat, under fjärde kvartalet 2020. Bland inrikes födda kvinnor uppgick det till 87,0 procent, och bland inrikes födda män uppgick det till 90,3 procent. Bland utrikes födda i åldern 20-64 år uppgick det relativa arbetskraftstalet till 82,8 procent under fjärde kvartalet 2020, en ökning med 1,5 procentenheter. Bland utrikes födda kvinnor var arbetskraftstalet 76,9 procent medan det var 88,6 procent för utrikes födda män. Enligt säsongrensade och utjämnade data uppgick arbetskraftstalet till 89,3 procent bland inrikes födda, vilket motsvarar en ökning med 0,3 procentenheter jämfört med föregående kvartal. Bland utrikes födda uppgick arbetskraftstalet till 83,0 procent, en ökning med 0,3 procentenheter jämfört med föregående kvartal. För inrikes födda låg arbetskraftstalet på en liknande nivå som under det första kvartalet 2020 då effekterna av covid-19 ännu inte var synliga på arbetsmarknaden medan det ökat med 1,3 procentenheter bland utrikes födda.

Under fjärde kvartalet 2020 var andelen sysselsatta bland inrikes födda i åldern 20–64 år 85,1 procent, icke säsongrensat. Det motsvarar en minskning med 0,8 procentenheter jämfört med fjärde kvartalet 2019. Bland inrikes födda kvinnor var sysselsättningsgraden 83,7 procent, en minskning med 1,3 procentenheter, och bland inrikes födda män var den 86,4 procent. Bland utrikes födda uppgick sysselsättningsgraden till 67,9 procent. Bland utrikes födda män var motsvarande siffra 73,6 procent, medan den var 62,1 procent för utrikes födda kvinnor. Säsongrensade och utjämnade data visar på en ökning av sysselsättningsgraden med 0,5 procentenheter till 85,4 procent för inrikes födda och en ökning med 0,7 procentenheter till 67,6 procent bland utrikes födda jämfört med föregående kvartal. Jämfört med första kvartalet 2020, då effekterna av covid-19 ännu inte hade fått något större genomslag på den svenska arbetsmarknaden, minskade sysselsättningen med 1,2 procentenheter för utrikes födda och med 0,5 procentenheter för inrikes födda.

Det relativa arbetslöshetstalet för inrikes födda i åldern 20–64 år uppgick till 4,1 procent under fjärde kvartalet 2020, en ökning med 1,0 procentenheter. Bland inrikes födda kvinnor ökade arbetslösheten med 0,9 procentenheter till 3,7 procent. Bland inrikes födda män ökade arbetslösheten med 0,9 procentenheter till 4,4 procent. Arbetslösheten bland utrikes födda uppgick till 18,0 procent, en ökning med 3,5 procentenheter jämfört med fjärde kvartalet 2019. Bland utrikes födda kvinnor ökade arbetslösheten med 3,2 procentenheter till 19,2 procent, och bland utrikes födda män ökade arbetslösheten med 3,6 procentenheter till 16,9 procent. Säsongrensade och utjämnade data visar på en minskning i arbetslöshetstalet för både inrikes och utrikes födda, jämfört med föregående kvartal samt på en ökning av arbetslösheten jämfört med det första kvartalet 2020. Arbetslöshetstalet bland inrikes födda minskade med 0,2 procentenheter jämfört med det tredje kvartalet och ökade med 0,9 procentenheter jämfört med det första kvartalet. Bland utrikes födda minskade arbetslösheten med 0,5 procentenheter jämfört med tredje kvartalet 2020 medan det ökade det med 2,8 procentenheter jämfört med det första kvartalet. Arbetslöshetstalet för inrikes födda var 4,4 procent och för utrikes födda var arbetslöshetstalet 18,6 procent.

Statistiknyhet avseende Arbetskraftsundersökningarna för 1:a kvartalet 2021 publiceras 2021-05-11 klockan 09.30.