Minskning av antalet personer som beviljades svenskt medborgarskap

Under 2024 beviljades 63 000 personer svenskt medborgarskap, vilket var 4 800 personer färre än 2023. Av de nyblivna svenska medborgarna var 29 700 kvinnor och 33 300 var män.

Att antalet utländska medborgare som beviljats svenskt medborgarskap varierar mellan åren beror till stor del på att antalet invandrare har varit olika många under åren. För att kunna få svenskt medborgarskap beviljat krävs vanligen att man varit bosatt i Sverige i fem år, för flyktingar gäller fyra år.

År 2024 beviljades 7 600 syriska medborgare svenskt medborgarskap. Jämfört med 2023 var det en minskning med drygt 3 500 personer, eller 32 procent. Trots minskningen var medborgare i Syrien den största grupp som beviljades svenskt medborgarskap under 2024. Av de som beviljades svenskt medborgarskap under året var 12 procent syriska medborgare.

Drygt en av fyra i befolkningen har utländsk bakgrund

Under 2024 ökade Sveriges befolkning med 36 000 personer. Ökningen utgjordes helt av personer med utländsk bakgrund, som blev 44 200 personer fler medan de med svensk bakgrund blev 8 200 personer färre. Vid årets slut var 2 910 900 personer, eller 27 procent av befolkningen, antingen födda utomlands eller födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar.

Andelen med utländsk bakgrund varierar mellan kommunerna. I 51 av Sveriges 290 kommuner var andelen personer med utländsk bakgrund högre än riksgenomsnittet. Botkyrka är den kommun som har högst andel med utländsk bakgrund i befolkningen, 63 procent, men även i Södertälje, Sigtuna, Järfälla och Haparanda har mer än hälften av invånarna utländsk bakgrund. Lägst andel personer med utländsk bakgrund finns i Öckerö, åtta procent.

Könsskillnaden i medellivslängd har minskat till 3,1 år

Kvinnor lever generellt längre än män, men sedan 1980-talet har skillnaden minskat eftersom mäns medellivslängd ökat mer än kvinnors. År 2024 var medellivslängden 85,4 år för kvinnor och 82,3 år för män. Skillnaden mellan kvinnors och mäns medellivslängd har minskat från 6,1 år 1980 till 3,1 år 2024.

Under 2024 avled 91 300 personer i Sverige, vilket var 3 100 färre än föregående år. Minskningen av antalet dödsfall var större för män än för kvinnor och medellivslängden ökade med 0,45 år för kvinnor och med 0,71 år för män.

Medellivslängden i Sverige har under lång tid haft en stadigt ökande trend för både kvinnor och män. Under 2020 minskade medellivslängden kraftigt beroende på många dödsfall med covid-19 som dödsorsak. Det var för både kvinnor och män den största minskningen av medellivslängden mellan två år sedan 1940-talet. Den ovanligt stora minskningen under 2020 följdes av en ovanligt stor ökning under 2021. År 2022 var medellivslängden för både kvinnor och män på samma nivå som före pandemin år 2019.

Fler inflyttare än utflyttare i 7 av 21 län

Under 2024 uppgick antalet inrikes flyttningar över länsgräns till 231 000, vilket är en minskning med en procent jämfört med 2023.

– Totalt hade 7 av Sveriges 21 län en inrikes nettoinflyttning under 2024, det vill säga fler inflyttare än utflyttare, säger Guadalupe Andersson, befolkningsstatistiker på SCB.

Störst inrikes nettoinflyttning hade Skåne län med 2 800 personer. Många län bidrog till Skånes nettoinflyttning, men Stockholms län är det enskilda länet som med 382 personer bidrog mest. Uppsala län hade den näst största inrikes nettoinflyttningen med 1 100 personer. Uppsala läns nettoinflyttning förklaras till största del av utflyttning från Stockholms län med 464 personer. Gävleborgs län hade den största inrikes nettoutflyttning med 1 000 personer. Ett flertal län bidrog till Gävleborgs nettoutflyttning, men Uppsala län är det enskilda länet som med 202 personer bidrog mest.

Av de tio största flyttningsnettona mellan två län ingick Stockholms län i sex av dem. Endast i två av dem var det Stockholms län som hade nettoinflyttning, 446 personer fler flyttade till Stockholms län från Västra Götaland än vice versa samt 232 personer fler flyttade till Stockholms län från Östergötland än vice versa. Västra Götaland och Hallands län var involverade i den största flyttströmmen som inte berörde Stockholms län. Under 2024 flyttade 509 personer fler från Västra Götalands län till Hallands län än i andra riktningen.

Ensamstående utan barn det vanligaste hushållet

Det fanns 4 972 000 hushåll i Sverige den 31 december 2024. Det var en ökning med 40 000 hushåll, eller en procent jämfört med föregående år. Den relativa ökningen av hushåll var större än Sveriges folkökning vilket gjorde att den genomsnittliga hushållsstorleken minskade från 2,13 personer per hushåll 2023 till 2,12 personer per hushåll 2024.

Det är stora skillnader i hushållsstorlek mellan kommunerna. Vid slutet av 2024 var hushållen i genomsnitt minst i Ljusnarsberg, 1,80 personer per hushåll. I Ljusnarsbergs kommun var drygt hälften av hushållen ensamstående. Störst genomsnittshushåll fanns i Ekerö med 2,59 personer per hushåll.

Det vanligaste hushållet vid slutet av 2024 var ensamstående utan barn, 42 procent av hushållen var enpersonshushåll. Av de ensamstående var drygt hälften kvinnor och åldersgrupperna 25–29 år, 30–34 år samt 75–79 år var de största grupperna av de ensamstående utan barn under 2024. I 69 procent av alla hushåll bor inga barn. Bland hushåll med barn är det i stort sett lika vanligt med ett barn som med två barn, medan det finns färre hushåll med tre barn eller fler. Ökningen av antalet hushåll under 2024 kan till största delen förklaras av hushåll utan barn och i synnerhet av hushåll där en person bor ensam.

Marginell ökning av antalet adoptioner

Under 2024 adopterades 828 personer fördelat på 556 personer födda i Sverige och 272 utrikes födda. Jämfört med 2023 har adoptioner för inrikes födda ökat medan adoptioner för utrikes födda har minskat marginellt. De flesta adopterade var kvinnor/flickor i båda grupperna.

Antalet adoptioner har minskat sedan början av 2000-talet. Det är en minskning av adoptioner av utrikes födda som har påverkat utvecklingen. Adoptioner av inrikes födda har däremot ökat något de senaste tio åren jämfört med början av 2000-talet och sedan 2013 har fler svenskfödda än utrikes födda årligen adopterats.