Jämfört med 2019 var det invandringsöverskottet som stod för den största förändringen, det uppgår till knappt hälften av invandringsöverskottet året före. Födelseöverskottet har minskat med 41,9 procent. Den minskade naturliga folkökningen beror nästan helt på att antalet döda ökade med 10,5 procent (9 358 dödsfall) jämfört med året före. Antalet födda var ungefär samma 2020 som 2019.

Födelseöverskott och invandringsöverskott 2020 jämfört med 2019

Jämfört med 2019 var folkökningen 2020 lägre under samtliga årets månader. Det är tre månader under 2020 där skillnaderna mot förra året är särskilt stora. Det är april, november och december. I december minskade folkmängden i Sverige med 2 980 personer. En folkminskning under en månad har noterats endast en gång tidigare under 2000-talet, i januari år 2000. Då minskade folkmängden med 1 836 personer. 

Folkmängdens förändring per månad 2019 och 2020

Under förra året avled 98 124 personer. Något fler var män, 49 381 mot 48 743 kvinnor. Mellan 1998 och 2019 har det varje år dött fler kvinnor än män. Dessförinnan hade fler män än kvinnor dött varje år sedan 1948.

Antal döda per år 1990 – 2020, efter kön

Hur många som dör under ett år förändras över tid. Det har varit tydligt under de senaste åren. Det genomsnittliga antalet döda under perioden 2000–2009 var 92 186 personer och under perioden 2010–2019 dog i genomsnitt 90 655 per år.

Jämfört med de två föregående åren är det särskilt tre månader förra året med många dödsfall: april, maj och december. 2018 var ett år med relativt många avlidna, det högsta antalet sedan 2003. Det var främst i februari och mars 2018 många avled. År 2019 däremot var ett år då relativt få avled, det lägsta antalet sedan 1977.

Jämfört med antalet döda under de två föregående åren dog 39,2 procent fler i april, 26,5 procent fler i maj och 28,1 procent fler i december.

Antal döda per månad och år under perioden 2018–2020 

Jämfört med genomsnittet de föregående fem åren så noteras 7,9 procent fler döda, och det var 10,5 procent fler döda än år 2019.

Jämfört med genomsnittet de föregående fem åren så noterar samtliga län utom Västerbotten fler döda under förra året. Sex län hade en överdödlighet som översteg rikssnittet: Stockholm, Kronoberg, Uppsala, Jönköping, Västmanland och Södermanland.

Under förra året var det särskilt i äldre åldrar som antalet avlidna var fler än de närmast föregående åren. Det ökade antalet döda drabbade dessutom män i större utsträckning än kvinnor. Överdödligheten under förra året var störst bland män som var äldre än 75 år, i åldersgruppen 75–84 år dog 20,6 procent fler än under jämförelseperioden. Bland yngre kvinnor 0-34 år var det ingen överdödlighet, -8,9 procent färre avled jämfört med jämförelseperioden. För kvinnorna, precis som männen, var skillnaderna störst i de äldsta åldersgrupperna, i gruppen 75–84 år noterades 14,7 procent fler avlidna än genomsnittet de senaste fem åren.

Antal döda efter ålder 2020 jämfört med genomsnittet under 2015–2019 

Det är inte enkelt att sätta antalet döda i en längre historisk kontext. Inte minst eftersom den demografiska sammansättningen och folkmängden i landet har förändrats. Utvecklingen av antalet döda över tid påverkas dels av den medicinska utvecklingen, dels av utvecklingen av olika sjukdomar och levnadsvanor. Antalet döda under olika perioder påverkas dessutom av hur många som är i de åldrar då flest avlider.

Sveriges folkmängd har växt mycket över tid men förändringen av antalet döda över tid har inte förändrats i samma utsträckning. Det beror till viss del på att folkmängden vuxit mycket på grund av invandringsöverskottet, en ökning som främst påverkar den yngre delen av folkmängden och alltså endast påverkat antalet döda marginellt. Men mest beror det på att sannolikheten att avlida i olika åldrar har minskat mycket över tid, under senare decennier mest i äldre åldrar, och längre tillbaka mest i yngre åldrar. Variationerna mellan åren har också varit stabilare under de senaste decennierna än tidigare, bortsett från bland annat 2019–2020.

I grafen nedan jämförs antalet döda per år med det genomsnittliga antalet döda de närmast fem föregående åren. När den blå stapeln är över jämförelseperioden i rött noteras ett större antal döda än föregående fem år och staplar under den röda linjen visar färre antal döda än åren före. År 2020 var antalet döda 7,9 procent högre än jämförelseåren.

Antal döda per år, jämfört med genomsnittet de fem föregående åren, 1900-2020

Antalet födda något lägre än under 2019

Under 2020 föddes 113 077 barn i Sverige, av dessa var 51,5 procent pojkar och 48,5 procent flickor. Antalet födda var något färre än året före då 114 523 barn föddes, vilket var en minskning med 1,3 procent.

Antal födda per år, 2000–2020 efter kön

Vid tre tillfällen under 2020, i januari, februari och i maj föddes fler än under motsvarande månad 2019. De månader som noterade den största förändringen jämfört med föregående år var april och juli då det föddes 3,5 respektive 3,4 procent färre barn. 

Antal födda per månad under 2019 och 2020

Den lägsta invandringen på 15 år

Antalet personer som flyttade till Sverige och blev folkbokförda var det lägsta på 15 år. Totalt registrerade 82 518 personer sin flytt till Sverige 2020, jämfört med 115 805 personer året före. Det var en större minskning av män än av kvinnor. De invandrade männen var 30,7 procent färre än året före, antalet invandrade kvinnor minskade med 26,5 procent. Invandringen har minskat varje år sedan 2016 då 163 005 personer invandrade till Sverige.

Den minskade invandringen var den främsta orsaken till det minskade invandringsöverskott 2019. Antalet utvandringar var något fler än året före vilket gav ett invandringsöverskott på 33 581 personer, det lägsta sedan 2005.

Under samtliga årets månader var det färre invandringar än 2019. Skillnaden jämfört med året före var störst under april (-50 procent), maj (-56 procent) och juni (-41 procent). Under de två efterföljande månaderna, juli (-16 procent) och augusti (-17 procent) noterades de minsta skillnaderna jämfört med 2019.

Invandringar per månad under 2019 och 2020

Sorterat efter antal invandrade under 2020

Det vanligaste födelselandet bland de som utvandrande under 2020 var Sverige, totalt 15 538 utvandrare, vilket var 3,1 procent färre än året före. Av de svenskfödda utvandrarna så flyttade 11,1 procent till Förenade kungariket, vanligt var även att flytta till ett av våra grannländer, till Danmark och Norge utvandrade 9,6 respektive 8,5 procent av de svenskfödda utvandrarna.

En stor del av de utrikesfödda utvandrarna återvänder till sitt födelseland. Under förra året återvände 54 procent av de utrikesfödda utvandrarna till sitt födelseland, det är något färre jämfört med de två föregående åren då 57 respektive 59 procent återvände.

10 vanligaste födelseländerna för utvandrade 2020 och differensen jämfört med 2019

I motsats till den minskade invandringen så ökade utvandringen från Sverige under 2020 jämfört med året före, om än marginellt. Under 2020 utvandrade 48 937 personer, vilket var 2,6 procent fler än under föregående år. Utvandringen av kvinnor var dock relativt oförändrad (+0,8 procent) medan utvandringen av män ökade något mer (+4,1 procent).

Hur antalet utvandringar fördelar sig över årets tolv månader skiljer sig något jämfört med året före. Under årets tre inledande månader så var utvandringen högre. Det var särskilt tydligt i februari med 21 procent fler utvandringar än under motsvarande månad 2019.

I samband med att många länder helt eller delvis stängdes ned och resandet försvårades under 2020 så minskade även antalet utvandringar jämfört med föregående år. I april minskade antalet utvandringar med 20 procent och i maj med 18 procent. Mot slutet av året ökade antalet utvandrare återigen och i november noterades en ökning med 19 procent och för december 12 procent fler jämfört med året före.

Antal utvandringar per månad under 2019 och 2020

Befolkningsminskning i 42 procent av Sveriges kommuner

Under 2020 ökade folkmängden i 17 av 21 län och i 167 av 290 kommuner. Det är något färre än 2019 då 18 län och 181 kommuner hade en folkökning. Samtliga län utom Gotlands län hade en lägre folkökning under 2020 jämfört med 2019.

Trots den minskade invandringen under 2020 hade samtliga län fler invandrare än utvandrare. Det som påverkade folkökningen mest var ett minskat invandringsöverskott. Nästan hälften av länen hade mer än ett halverat invandringsöverskott jämfört med året före. Inget län hade ett invandringsöverskott som är nära föregående års nivåer.

Under 2020 hade nio län fler flyttningar inom Sverige från länet än till länet. Högst nettoutflyttning hade Stockholms län med 5 596 personer, följt av Västra Götalands län med 1 799 personer. För de båda länen hade nettoutflyttningen ökat jämfört med 2019. Under 2019 var nettoutflyttningen 1 676 från Stockholms län och 1 342 från Västra Götalands län.

Störst nettoinflyttning hade Skåne län med 3 500 personer, vilket är en ökning jämfört med 2019. Under 2019 hade Skåne län en nettoinflyttning med 2 217 personer. Stockholms och Skåne län var de län med störst folkökning, 14 909 respektive 11 509 personer. För Stockholms län förklarar födelseöverskottet folkökningen i högre grad än invandringsöverskottet och flyttnettot. I Skåne län förklarar istället födelseöverskottet folkökningen i mindre grad än invandringsöverskottet och flyttnettot.

Den relativt största folkökningen hade Uppsala län, där ökade befolkningen med 4 681 personer, vilket motsvarar 1,2 procent. Liksom år 2019 var den enskilt största faktorn bakom folkökningen för Uppsala län en stor nettoinflyttning från andra län i Sverige.

Fyra län hade en minskad folkmängd under år 2020. Blekinge län hade den största befolkningsminskningen i relativa tal. Där minskade befolkningen med 550 personer eller 0,3 procent. I absoluta tal minskade folkmängden i Västernorrlands län mest, -793 personer.

Malmö var den kommun som hade störst folkökning ( 3 783), följt av Göteborg (3 775), Uppsala (3 072) och Haninge (1 595). 2019 hade Stockholm kommun störst folkökning (11 919). Därefter Göteborg och Uppsala kommun (7 413 respektive 5 603). För första gången på 15 år hade inte Stockholms kommun störst folkökning av alla kommuner under 2020. Det förklaras främst av en ökad utflyttning till övriga Sverige och en minskad invandring. Den totala nettoutflyttningen från Stockholms kommun var 4 618 personer vilket kan jämföras med år 2019 då kommunen hade nettoinflyttning på 4 870 personer. Störst relativ folkökning noterades i Trosa (562 personer eller 4,1 procent), Upplands-Bro (849 personer eller 2,9 procent), Lekeberg (238 personer eller 2,9 procent) och Åre (322 personer eller 2,7 procent).

I 123 kommuner noterades en minskad folkmängd. Det är 14 fler kommuner än 2019. Den största befolkningsminskningen hade Gislaved (- 328), Ludvika (-294) och Sollefteå (-268). Den relativt största befolkningsminskningen hade Högsby där befolkningen minskade med 190 personer eller 3,2 procent. Därefter följer Arjeplog, Gullspång och Dorotea.

Sveriges minsta kommun sett till folkmängd är Bjurholm med en befolkning på 2 387 personer. Tre kommuner i Västerbottens län, Bjurholm, Sorsele och Dorotea, har färre än 2 500 invånare.

Hälften av Sveriges kommuner hade 16 063 eller färre invånare, den sammanlagda folkmängden i de 114 kommuner med minst folkmängd var mindre än folkmängden i Sveriges största kommun, Stockholm.