Antalet asylsökande fortsätter att minska

Under 2000-talet har antalet asylsökande varierat mycket mellan åren, men i diagrammet ser vi att det fram till 2015 var en tydligt ökande trend under många år. En stor bidragande förklaring till de senaste årens minskning är de strängare gränskontroller som infördes i slutet av 2015. Den ökande trenden av antalet asylsökande bröts därför 2016 då knappt 29 000 personer sökte asyl i Sverige vilket var det lägsta antalet asylsökande sedan 2009. Denna minskning har fortsatt under 2017 då 25 666 personer sökte asyl, en nedgång med 11,3 procent eller 3 273 personer jämfört med året innan. Majoriteten, sex av tio, av de asylsökande var män vilket i stort var oförändrat jämfört med året innan.

Antalet inkomna asylansökningar till Migrationsverket hade en toppnotering 2015. Asylansökningarna minskade sedan drastiskt under 2016 och minskningen fortsatte under förra året. Förklaringen till 2016 års minskning var främst att antalet syriska medborgare minskade med cirka 90 procent, trots detta var de den största gruppen det året. De syriska medborgarna, var även förra årets största grupp trots att antalet fortsatte att minska till 4 718 personer, vilket var drygt 2 800 personer fler än irakierna som var den näst största gruppen. Störst minskning av asylsökande mellan 2016 och 2017 hade medborgare i Afghanistan följt av Somalia. Trots att antalet asylansökande minskade jämfört med året innan så ökade antalet asylsökande från ett par av de vanligaste länderna, antalet asylsökande eritreanska medborgare ökade med 47 procent till nästan 1 700 personer och georgiska medborgare, som i mars 2017 fick viseringsfrihet till EU-länder, ökade med 50 procent till drygt 1 100 personer.

Under 2017 sökte 1 336 ensamkommande barn asyl i Sverige, en minskning på 39 procent jämfört med året innan. Det var det lägsta antalet sedan 2007. En övervägande andel, nästan åtta av tio, var pojkar. De flesta ensamkommande barn var i skolåldern och endast 4 procent var yngre än 7 år. Av de barn som registrerades under 2017 var en tredjedel medborgare i antingen Marocko eller Afghanistan. Ett ensamkommande barn är en person som kommer till Sverige utan sin familj och är yngre än 18 år när denne ansöker om asyl.

Minskad flyktinginvandring och ökad anhöriginvandring

För att invandra till Sverige behöver man i många fall söka uppehållstillstånd. Det gäller inte svenska och nordiska medborgare som har fri rörlighet. Sedan 2014 behöver inte heller medborgare i EU/EES ansöka om uppehållstillstånd vid invandring till Sverige då det numera räcker att ansöka om uppehållsrätt hos Skatteverket. För medborgare i övriga länder prövar Migrationsverket olika typer av ansökningar om uppehållstillstånd. En person med ett godkänt tillstånd gällande minst 12 månader ska folkbokföras i Sverige. Under 2017 invandrade och folkbokfördes 144 489 personer och av dem var 92 225 medborgare från länder utanför EU/EES. Den största gruppen var personer med anhörigskäl som utgjorde drygt 40 procent och av dem var knappt hälften anhöriga till tidigare invandrade flyktingar. Under 2016 var invandrare med flyktingskäl den största gruppen, men under 2017 minskade den gruppen från 63 300 till 35 400 personer. Utöver anhöriga ökade antalet beviljade tillstånd för arbetsmarknadsskäl och studier jämfört med föregående år.

Förväntad medellivslängd per län efter kön, perioden 2013–2017

Jämfört med perioden 2008–2012 så ökade medellivslängden för båda könen i alla län. För kvinnor hade Södermanland den största ökningen från 82,8 år till 83,7 år medan ökningen i Västernorrland var lägst, från 82,7 år till 82,8 år. Även för männen ökade medellivslängden mest i Södermanland, från 78,8 år till 80,0 år. Minst ökning hade männen i Blekinge där livslängderna ökade från 79,4 till 79,5 år. Under perioden 2008–2012 var det endast i tre av 21 län som medellivslängderna för männen översteg 80 år, men under den senaste perioden hade männen i drygt hälften av länen, 12 av 21, en förväntad medellivslängd på 80 år eller mer. För kvinnorna hade alla län en förväntad medellivslängd på 80 år eller mer under båda perioderna.

57 300 fler hushåll på ett år

Den 31 december 2017 fanns 4 593 508 hushåll i Sverige, vilket var en ökning med 57 294, eller 1,3 procent, jämfört med 2016. Ökningen av hushållen beror främst på att folkmängden har ökat mycket under ett antal år och under 2017 var folkökningen cirka 125 000 personer.

Den genomsnittliga hushållstorleken var 2,20 personer vilket var oförändrat jämfört med året innan. Hushållen var störst i Stockholms och Hallands län, 2,29 personer per hushåll, och minst i Värmland och Norrbotten, 2,06 personer per hushåll. Den genomsnittliga hushållsstorleken i de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö var mellan 2,12 och 2,17 personer per hushåll vilket är lägre än genomsnittet i Sverige.

Det vanligaste hushållet vid utgången av 2017 var i likhet med året innan enpersonshushåll. Nästan hälften av ökningen av hushållen mellan 2016 och 2017 kan förklaras av en ökning av enpersonshushållen. Den största relativa ökningen hade däremot de stora hushållen och då i synnerhet hushåll med 7 personer eller fler som var drygt 1 500, eller 3,8 procent, fler än året innan. Totalt var 39,2 procent av hushållen enpersonshushåll. Flest personer ingår dock i tvåpersonhushåll, 27,7 procent av befolkningen. Jämfört med 2016 ökade enpersonshushållen med 28 334.

I merparten av kommunerna, 80 procent, ökade antalet hushåll under 2017. Det finns dock regionala skillnader i utvecklingen det senaste året. Generellt är det ett mönster att många kommuner i Götaland ökar, medan merparten av de kommuner med störst ökning finns i Svealand. Även i Norrland ökade antalet hushåll under året, men andelen kommuner med en ökning var betydligt lägre än i de båda övriga landsdelarna. I Norrland ökade antalet hushåll i 63 procent av kommunerna medan Götaland hade ökning i 86 procent av kommunerna och Svealand i 80 procent av kommunerna. I Götalandslänen, Jönköping, Kronoberg, Gotland och Halland hade samtliga kommuner fler hushåll 2017 jämfört med 2016. I Svealand hade alla kommuner i Stockholms och Södermanlands län en ökning medan inget län i Norrland hade en entydig ökning av hushållen under året. I alla tre landsdelar fanns det län där majoriteten av kommunerna hade en minskning av antalet hushåll under 2017, Kalmar län i Götaland, Örebro län i Svealand och Västernorrland i Norrland.

Förändring av antal hushåll per kommun 2017, procent 

Folkbokförda i ett distrikt, inte i en församling

Sedan den 1 januari 2016 är man endast folkbokförd i en kommun och inte i en församling. I statistiken har därför distrikt ersatt församling som lokal regional indelning. Det finns 2 523 distrikt och de baseras i huvudsak på den församlingsindelning som gällde den 31 december 1999.

Vid utgången av 2017 hade de största distrikten lite drygt 70 000 invånare medan de minsta distrikten hade knappt 30 invånare. Av de tio distrikt med störst folkmängd ligger alla utom en, Uppsala domkyrkodistrikt, i Stockholms län. Störst var Sollentuna distrikt med 71 706 personer.

De flesta distrikten har liten befolkning och lite drygt hälften hade mindre än 1 000 invånare. Flest distrikt finns på Gotland, 92 stycken, medan det i 23 kommuner endast finns ett distrikt.