Statistiska centralbyrån har uppdaterat statistiken om återstående medellivslängd efter utbildningsnivå. Nu publiceras hela livslängdstabeller och fler grupper ingår i redovisningen, bland annat utrikes födda, sammanboende och ensamstående. Livslängdstabeller efter utbildningsnivå publiceras nu även i femårsperioder efter län.

Utbildning har minst betydelse för män som är sammanboende

Under senare år är det möjligt att göra livslängdsberäkningar efter hushållstyp. Levnadsomständigheterna kan exempelvis vara väsentligt olika för ensamstående och sammanboende vilket i sin tur påverkar livslängden på olika sätt beroende på kön och utbildningsnivå.

Det finns tydliga skillnader i återstående medellivslängd vid 65 års ålder för kvinnor och män med olika utbildningsnivå oberoende av hushållstyp. Sammanboende har också högre medellivslängd än ensamstående och övriga hushåll inom var och en av de olika utbildningsnivåerna. Skillnader i återstående medellivslängd mellan utbildningsnivåerna är mindre bland sammanboende än bland ensam-stående och övriga hushåll, särskilt för män. Sammanboende män med en förgymnasial utbildning har drygt 1 års högre medellivslängd än ensamstående män med eftergymnasial utbildning.

I alla län finns skillnader i medellivslängd mellan utbildningsnivåer

Vid 30 års ålder finns i samtliga län skillnader i antalet återstående år mellan grupper med olika utbildningsnivå vilket gäller på samma sätt för både kvinnor och män.

Det finns en viss variation i antalet återstående år vid 30 års ålder mellan länen. Variationen mellan länen är störst i gruppen med en förgymnasial utbildning, något mindre för gymnasieutbildade och minst för de med eftergymnasial utbildning. I gruppen med en förgymnasial utbildning har de som bor i Hallands län högst antal återstående år, 51,3, och de som bor i Västernorrlands län har lägst antal återstående år, 47,9. Bland gymnasieutbildade är det de som bor i Kronobergs län som har högst antal återstående år, 54,1, och de som bor i Västernorrlands län har lägst, 51,8 år. För gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå är antalet återstående år högst i Jönköpings län, 55,9 år. Även i denna grupp är det de som bor i Västernorrlands län som har lägst antal återstående år, 54,2.

Oklar betydelse av minskad andel med förgymnasial utbildning

En orsak som ofta nämns till ökade skillnader i återstående medellivslängd mellan grupper med olika utbildningsnivå, och särskilt till att gruppen med förgymnasial utbildningsnivå halkar efter grupper med en högre utbildningsnivå, är att andelen av befolkningen med enbart en förgymnasial utbildningsnivå minskar i alla åldrar. Det kan innebära att en allt högre andel av gruppen med förgymnasial utbildning har en sämre hälsa. Ett test av detta är att se på skillnader i återstående medellivslängd mellan län för de som har en förgymnasial utbildning. En variation i medellivslängd mellan län bland de som har en förgymnasial utbildningsnivå skulle då kunna förklaras av hur stor gruppens andel är av länets befolkning. En högre andel med förgymnasial utbildning i ett län skulle då uppvisa en relativt sett högre medellivslängd i gruppen med förgymnasial utbildning än om andelen med förgymnasial utbildningsnivå i länet är låg.

En jämförelse av länens variation i andelen med förgymnasial utbildningsnivå och antalet återstående år vid 30 års ålder för de med förgymnasial utbildning visar dock inget samband alls för kvinnor, men ett svagt samband för män. Det tyder troligen på att det finns fler faktorer, än just gruppens storlek i befolkningen, som bidrar till att medellivslängden för en grupp varierar mellan län och över tid. Exempel på sådana faktorer är skillnader i beteenden, inkomster, sociala nätverk och vårdresultat.