Den 25 maj hölls val till Europaparlamentet och totalt hade 7 359 962 personer möjlighet att rösta i Sverige, varav 49 092 var utländska EU-medborgare som anmält att de ville upptas i den svenska röstlängden för att kunna rösta i Sverige. Av de röstberättigade var det 3 758 951 som också röstade. Det gav ett valdeltagande på 51 procent, vilket är det högsta i något av de fem svenska Europaparlamentsvalen sedan det första 1995. För andra valet i rad översteg det svenska valdeltagandet det genomsnittliga valdeltagandet i EU som, liksom förra valet, var 43 procent.

Nio mandatpartier

Av de inkomna rösterna var 42 173 ogiltiga (varav 38 935 blanka). Av de 3 716 778 giltiga rösterna fördelade sig 3 606 867 på något av de nio svenska partierna som tog mandat. Det svenska Europaparlamentsvalet gällde fördelningen av Sveriges 20 mandat i parlamentet. Totalt består Europaparlamentet av 751 mandat.

Det är första gången som nio svenska partier blir representerade i Europaparlamentet. Socialdemokraterna får flest mandat i parlamentet, totalt fem mandat, Miljöpartiet får fyra mandat. Moderaterna får tre mandat i parlamentet, Folkpartiet och Sverigedemokraterna får två mandat vardera. Centerpartiet, Feministiskt initiativ, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet får alla ett mandat var. Sverigedemokraterna och Feministiskt initiativ valdes in som nya partier i Europaparlamentet. 109 911 röster gick till partier som inte fick något mandat. Av de partier som inte fick mandat hade Piratpartiet flest röster, 82 763 stycken.

Stora skillnader i antal röster per mandat

Det genomsnittliga antalet röster per mandat var 180 343 stycken för de svenska partierna som får mandat i parlamentet. Minst röster per erhållet mandat hade Miljöpartiet med totalt 143 148 röster per mandat. Flest röster per erhållet mandat hade Centerpartiet, totalt 241 101 röster.

Att det finns skillnader i antal röster per mandat är i sig inget konstigt eftersom det ska fördelas 20 mandat mellan nio partier. Det är därmed svårt att få till en perfekt proportionalitet i förhållandet mellan antal röster och antal mandat. Ju fler mandat, desto större möjlighet till proportionalitet. Som jämförelse finns det i ett riksdagsval 349 mandat att fördela och därmed blir också möjligheterna för proportionalitet vid mandatfördelningen större.

Fakta om mandatfördelningen:

Mandaten fördelas mellan partierna med den jämkade uddatalsmetoden genom att partiernas röster i ett första steg delas med 1,4. När ett parti har erhållit ett mandat delas antalet röster istället med 3. Efter nästa mandat delas rösterna med 5 och så vidare. Miljöpartiet fick det 20:e och sista mandatet med knapp marginal före Socialdemokraterna.