I kommunerna fanns 2019 cirka 60 800 förtroendeuppdrag, vilket är en liten ökning jämfört med 2015. Även i regionerna ökade antalet förtroendeuppdrag till cirka 7 600. Antalet förtroendevalda fortsatte däremot att minska i kommunerna. Sammanlagt arbetade ungefär 35 900 kommunpolitiker i landet 2019, en minskning med cirka 960 förtroendevalda jämfört med fyra år tidigare. I regionerna ökade däremot antalet förtroendevalda något, till cirka 4 600 personer. I både kommuner och regioner ökade också uppdragskoncentrationen, alltså det genomsnittliga antalet förtroendeuppdrag per förtroendevald.

Färre kvinnor på tunga poster i kommunerna

Studerar vi fördelningen av förtroendeuppdrag efter kön i kommunerna blir det tydligt att det är en större andel män än kvinnor som innehar tyngre politiska uppdrag. Ju tyngre uppdraget är, desto lägre är andelen kvinnor på posten. Bland de förtroendevalda totalt sett och i kommunfullmäktige var andelen kvinnor 43 procent, att jämföra med att de utgör 50 procent av landets befolkning. I kommunstyrelserna, där makten är större, låg andelen kvinnor under förra året på 40 procent. Studerar man olika positioner i nämnder och styrelser blir mönstret än tydligare; 36 procent av ordförandena i kommunernas nämnder och styrelser var kvinnor 2019. Ännu färre kvinnor, 32 procent, var kommunstyrelseordförande vilket är en minskning med fyra procentenheter jämfört med 2015. Ett mått på en jämn könsfördelning brukar vara att andelen män och kvinnor ska ligga inom intervallet 40-60 procent.

Inom regionerna var andelen kvinnor och män på tyngre poster betydligt jämnare. Det gäller såväl i fullmäktige och styrelser som för ordförande- och vice ordförandeposter. Men även regionstyrelsernas ordförande har en ojämn könsfördelning enligt definitionen ovan, 35 procent är kvinnor.

Allt fler äldre politiker

Andelen förtroendevalda över 64 år fortsätter att öka. Totalt utgjorde denna åldersgrupp under förra året 31 procent av de förtroendevalda i kommunerna, vilket är en ökning med fyra procentenheter jämfört med 2015. Därmed var gruppen 65-plussare något överrepresenterad i befolkningen. Även här märks männens dominans. Av de förtroendevalda männen var 33 procent 65 år eller äldre, att jämföra med att åldersgruppen utgör 23 procent bland landets män (18 år och äldre). Fler 1950- och 1960-talister ägnar sig åt kommunpolitik även efter att de fyllt 65 år. Bland regionernas förtroendevalda ökade också andelen som var 65 år och äldre och låg 2019 därmed i nivå med åldersgruppen totalt i befolkningen.

Unga och utrikes födda är fortsatt underrepresenterade bland förtroendevalda

Unga, i åldrarna 18–29 år, var underrepresenterade bland förtroendevalda jämfört med befolkningen i stort. De utgjorde 2019 sju procent av kommunpolitikerna, vilket är 12 procentenheter lägre än deras totala andel av befolkningen. Andelen unga förtroendevalda har minskat något sedan 2015, då nio procent av dem var under 30 år. Samtidigt utgjorde andelen unga ordförande i kommunerna två procent, vilket är i nivå med hur det såg ut 2015.

Även utrikes födda personer var 2019 underrepresenterade bland de förtroendevalda. Ungefär 21 procent av befolkningen över 18 år är födda i ett annat land än Sverige. Motsvarande andel bland de förtroendevalda i kommunerna var tio procent, vilket är en liten ökning jämfört med 2015. Av ordförandena i kommunernas nämnder och styrelser var fyra procent utrikes födda.

Politikerna har högre inkomster - de flesta är fritidspolitiker

Resultaten från 2019 års undersökning visar, liksom tidigare undersökningar, att personer med eftergymnasial utbildning, höginkomsttagare och offentliganställda är överrepresenterade bland de förtroendevalda i kommuner och regioner.
I likhet med tidigare undersökningar var också fritidspolitikerna, det vill säga förtroendevalda med ett arvode för politiska uppdrag som understiger en 40-procentig arbetstid, i klar majoritet. Det gäller både i kommunerna och i regionerna. I kommunerna var det fyra procent som var hel- eller deltidsarvoderade. I regionerna var motsvarande andel sju procent.

Förtroendevalda i kommuner och regioner 2019