Antalet helårsekvivalenter som försörjdes med sociala ersättningar och bidrag steg kraftigt under början av 1990-talet. Antalet steg med nästan 60 procent mellan åren 1990 och 1994. Sedan dess har antalet stadigt minskat och var 2018 nere på nästan samma nivå som 1990. Mellan 2017 och 2018 minskade antalet för alla ersättningsformerna förutom arbetslöshet som ökade med 4,1 procent.

Sjuk- och aktivitetsersättning, som är den största ersättningsformen och står för cirka 33 procent av det totala antalet helårsekvivalenter, har minskat sedan 2006. År 2018 minskade de med 6,1 procent, för att hamna på den lägsta nivån sedan antalet helårsekvivalenter började redovisas 1990.

Antalet helårsekvivalenter med sjukpenning steg varje år mellan 2010 och 2016. Denna trend bröts 2017, och antalet minskade 2018 för andra året i rad.

Från och med denna redovisning ingår antal med etableringsersättning i redovisningen. Etableringsersättningen infördes år 2011 och antalet har sedan dess ökat kraftigt varje år, men 2018 minskade antalet med 12,2 procent.

Stora regionala skillnader

Andelen helårsekvivalenter som försörjs med sociala ersättningar och bidrag fördelar sig inte lika över hela riket. Av befolkningen, 20-64 år, var andelen som lägst i Stockholms län på 9,9 procent och som högst i Gävleborgs län på 18,0 procent. Skillnaden mellan dessa län var störst för andelen i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. I Stockholm var andelen 1,7 procent och i Gävleborgs län 5,3 procent. Mellan 2017 och 2018 minskade andelen helårsekvivalenter i alla län.

På kommunal nivå är skillnaderna ännu större. Andelen helårsekvivalenter år 2018 var som lägst i Danderyd på 5,7 procent och som högst i Filipstad på 23,9 procent.

Mellan 2017 och 2018 minskade andelen i alla kommungrupper förutom i pendlingskommuner nära mindre tätort där andelen ökade med 0,2 procentenheter.

Fler kvinnor än män

Av totala antalet helårsekvivalenter år 2018 var 54,0 procent kvinnor och 46,0 procent män. Fördelningen mellan kvinnor och män har varit ungefär densamma sedan 2006 då uppgifterna började redovisas efter kön. I sjukpenning samt sjuk- och aktivitetsersättning är kvinnorna i majoritet. I de övriga ersättningsformerna är antalet relativt jämt fördelat mellan könen.