Välfärdstjänsternas betydelse

Begreppet offentliga välfärdstjänster syftar till de offentligt finansierade tjänster som kommer individer eller hushåll till del genom individuell konsumtion inom främst vård, skola och omsorg.

-Disponibel inkomst ger möjligheter till konsumtion eller sparande för hushållen och är det mått som vanligtvis används vid analys av inkomstskillnader. Lägger man till värdet av offentliga välfärdstjänster sker en utjämning av de ekonomiska skillnaderna, säger Mattias Bågling, statistiker på SCB.

Offentliga välfärdstjänster omfördelar medel främst från personer i arbetsför ålder till unga och äldre.

Välfärdstjänsters fördelning efter inkomst

Diagrammet nedan visar hur välfärdstjänsterna fördelas efter inkomst.

-Alla får del av välfärdstjänster, även de med allra högst inkomst. Men det är tydligt att personer med lägre inkomst i genomsnitt erhåller mer välfärdstjänster än personer med höga inkomster, säger Karin Olin, statistiker på SCB.

Det är framför allt socialt skydd, där bland annat tjänster inom äldreomsorg och funktionsnedsättning ingår, som är större i de lägre inkomstklasserna.

Konsumtionen av utbildning är lägre bland dem med högst inkomst. Utbildning konsumeras allra mest i den lägsta inkomstklassen där många studenter återfinns.

Mest välfärdstjänster konsumerades i inkomstdecil 2, de individer med näst lägst inkomster, med ett genomsnittligt värde på 136 000 kronor per person. Personer i inkomstdecil 9, de individer med näst högst inkomster, konsumerade minst välfärdstjänster, knappt 79 000 kronor per person under 2022.

Mer om detta kan man läsa i minirapporten Offentliga välfärdstjänster - Ekonomisk utjämning mellan individer och hushåll 2022