Till innehåll på sidan

Skyddad natur 2015-12-31:

Stora skillnader i andelen skyddad natur

Statistiknyhet från SCB och Naturvårdsverket 2016-05-24 9.30

I alla landets kommuner finns skyddade naturområden enligt miljöbalken. Skyddets omfattning varierar dock kraftigt. Störst andel skydd i förhållande till kommunens hela landyta 2015 hade Salems kommun, med 59 procent. Men i var femte kommun var mindre än 1 procent av landytan skyddad.

Bland de 10 kommuner som hade störst andel skyddad landareal 2015 finns 6 stycken i Stockholms län. Övriga finns i Norrbottens, Västerbottens och Dalarnas län.

Tio-i-topp, andel skyddad landareal per kommun 2015
KommunSkyddad landareal, hektarKommunens totala landareal, hektarAndel skyddad landareal, %
Salem
3 175 5 411 59
Sorsele
391 770 736 704 53
Vaxholm
2 933 5 784 51
Jokkmokk
850 915 1 760 076 48
Tyresö
2 999 6 923 43
Gällivare
628 663 1 569 078 40
Huddinge
4 937 13 103 38
Sollentuna
1 709 5 262 32
Järfälla
1 534 5 379 29
Älvdalen
195 015 687 191 28

Beräkningen avser skyddad landareal i nationalparker, naturreservat, naturvårdsområden och biotopskyddsområden (skogliga och övriga), som andel av kommunens hela landareal.

Vindelfjällen är det största naturreservatet

En dryg tiondel av Sveriges landyta är skyddad som nationalpark, naturreservat, naturvårdsområde eller biotopskyddsområde. Om Natura 2000-områden också inräknas, är 13 procent av Sveriges landyta skyddad.

Naturreservat och nationalparker i landets fjällområden står för den större andelen av de skyddade arealerna. Det största naturreservatet är Vindelfjällen i Västerbottens län. Det har en yta på drygt 550 000 hektar, vilket är mer än sjön Vänerns yta.

Sammanfattning av skyddad natur 2015-12-31
Typ av skyddat områdeAntalTotal areal,
hektar
Landareal,
hektar
Andel
skyddad
landareal,
(%)
Nationalparker
29    739 450 631 325 1,5
Naturreservat
4 340  4 599 280 3 771 090 9,3
Naturvårdsområden
91 108 826 73 104 0,2
Biotopskyddsområden i skog
7 516 26 124 26 066 0,1
Biotopskyddsområden, övriga
101 246 243 0,0
Totalt 2015
12 077 5 472 564 4 500 533 11,0
Totalt 2014
11 746 5 442 793 4 479 549 11,0
Natura 2000
4 530 6 678 565 4 768 459 11,7
Natura 2000 rensat från övrlapp med ovanstående skyddsformer
  1 899 244 730 647 1,8

Uppgifterna avser skyddade områden som var gällande (d.v.s. hade vunnit laga kraft) 2015-12-31. Arealuppgifter är rensade från ytor som överlappar varandra.

Boende på Gotland har närmast till skyddad natur

Vid utgången av 2015 hade befolkningens i genomsnitt 3 kilometer till sitt närmsta skyddade område. Det avser områden skyddade som nationalpark, naturreservat eller naturvårdsområde. Befolkningen på Gotland hade kortast avstånd, medan boende i Värmland och Norrbotten hade längst. Boende i tätort hade i genomsnitt 1,4 kilometer närmare till skyddad natur jämfört med boende utanför tätorter. Medelavståndet till skyddad natur i Malmö tätort var dubbelt så långt som i Stockholms tätort.

Störst ökning i Stockholms län

Under 2015 ökade den skyddade arealen med mer än 31 000 hektar (Natura 2000 inkluderat). Den största ökningen gjordes i Stockholms län, i kommunerna Vaxholm och Ekerö. Det beror på två nybildade naturreservat, Bogesundslandet i Vaxholms kommun och Lovö i Ekerö kommun.
I de nya områdena ingår större ytor där skogs- och jordbruk är tillåtet. En viktig del av syftet med dem är att bevara områden för rekreation och friluftsliv. Men även med dessa skyddsinsatser finns ett fortsatt stort skyddsbehov i Stockholms län, i syfte att bevara viktig natur för biologisk mångfald och friluftsliv.

De största nya naturreservaten 2015

Karta

Källa: Naturvårdsregistret, bakgrundskarta © Lantmäteriet

Grön infrastruktur

Årets tema i SCB:s statistik över skyddad natur är Grön infrastruktur. Med det menas ekologiska nätverk av naturområden och livsmiljöer som förvaltas på ett sådant sätt att biologisk mångfald bevaras. Nätverken kan bidra till människors välbefinnande, fungera som spridningsvägar för djur- och växtliv, samt vara betydelsefulla för ekosystemens motståndskraft vid klimatförändringar. Grön infrastruktur ska beaktas i fysisk planering och pågående mark- och vattenanvändning, bland annat genom att regionala handlingsplaner tas fram av länsstyrelserna.

Exempel på grön infrastruktur är kontinuitetsskogar. De är en viktig del av den skogliga gröna infrastrukturen, då de har höga värden och bör skyddas från avverkning.

Grönstrukturer i urbana miljöer kan fungera som grön infrastruktur och ha betydelse för biologisk mångfald och motståndskraft vid översvämningar. SCB har undersökt omfattningen av grönska i de största tätorterna i Sverige. I genomsnitt bestod 57 procent av städernas landyta av grönytor.

Grönytor som är sammanhängande områden på minst 0,5 hektar och allmänt tillgängliga klassas som grönområden i statistiken. I landets tio största tätorter var i genomsnitt 6 procent av grönområdenas yta skyddad som naturreservat eller naturvårdsområde. Störst andel hade Stockholm, med knappt 10 procent. Räknas även Kungliga nationalstadsparken in, ökar andelen för Stockholms del med nästan 10 procentenheter.

Källa: Naturvårdsregistret, bakgrundskarta © Lantmäteriet

Andel skyddad areal i grönområden, procent. De 10 största tätorterna 2010

Diagram

Kartverktyget Skyddad natur

På Naturvårdsverkets hemsida finns möjlighet att ta del av Sveriges skyddade områden med hjälp av kartverktyget Skyddad Natur. Där kan du skapa kartor över skyddade område för en kommun, ett län eller för hela landet. Det går även att söka specifika områden och göra urval baserat på olika uppgifter om de skyddade områdena, till exempel syfte för bildande eller årtal för bildande.

Naturvårdsverket – kartverktyget Skyddad natur

Publikation

En mer utförlig redovisning av denna undersökning publiceras i ett Statistiskt meddelande.

Nästa publiceringstillfälle

Nästa pressmeddelande i serien publiceras under 2017.

Statistikdatabasen

Ytterligare information finns i Statistikdatabasen

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet

Naturvårdsverket

Adress
106 48 Stockholm

Förfrågningar

Olle Höjer

Telefon
010-698 15 00
E-post
olle.hojer@naturvardsverket.se

Producent

SCB, Miljöekonomi och miljö

Adress
Solna strandväg 86
171 54 Solna

Förfrågningar

Karin Hedeklint

Telefon
010-479 45 14
E-post
karin.hedeklint@scb.se