Denna statistik är en del av miljöräkenskaperna. Miljöräkenskaperna är uppbyggda med nationalräkenskaperna som grund, och redovisar nationell miljöstatistik och ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Miljödata systematiseras efter samma branschindelning och samma slutliga användningsområden som ekonomisk data. Det huvudsakliga syftet med att systematisera statistiken på detta sätt är att analysera sambanden mellan ekonomi och miljö.

Nationalräkenskaperna mäter bruttonationalprodukten på två olika sätt; den ena från tillförseln och den andra från efterfrågan. Miljöräkenskaperna mäter samma sak utifrån ett miljöperspektiv. Om produktionsperspektivet svarar på frågan ”Vem släpper ut?” så svarar konsumtionsperspektivet på frågan ”För vem görs utsläppen?”

Metoden för statistikframtagning utgår ifrån input–output-analys där miljö-och nationalräkenskapernas ramverk används. Den utgår ifrån ett forskningsprojekt där en ny metod för att räkna på Sveriges påverkan utomlands på grund av vår konsumtion, PRINCE, togs fram, se även Palm et al. 2019.

Mer specifikt, redovisar statistiken om miljöpåverkan från konsumtion miljöpåverkan i relation till försörjningsbalansen som är grunden för nationalräkenskaperna. Ekvationen för Sveriges försörjningsbalans är:

P + M = C + G+ I+ E (ekvation 1)

Här är P Sveriges bruttonationalprodukt (BNP), M är total import till Sverige, C är hushållens konsumtion, G är offentlig konsumtion, I är bruttoinvesteringar och E är total export till övriga länder från Sverige. Enligt nationalräkenskaperna uttrycks alla parametrar i ekvationen i monetära termer. Denna statistik redovisar växthusgasutsläpp och utsläpp av andra luftföroreningar separat för varje term i ekvationen. För alla parametrar redovisas miljöpåverkan för drygt 50 produktgrupper, inklusive hushåll.

För privatkonsumtion redovisas miljöpåverkan också enligt den internationella COICOP-indelningen (classification of individual consumption by purpose).

Relationen till övrig officiell statistik om växthusgas- och övriga utsläpp

Den officiella statistiken om växthusgas- och övriga luftutsläpp för Sverige produceras med tre kompletterande perspektiv:

• från Sveriges ekonomi med konsumtionsperspektiv (denna statistik)
• från Sveriges ekonomi med produktionsperspektiv
• territoriell statistik.

SCB ansvarar inom ramen för miljöräkenskaperna för statistik över utsläpp från den svenska ekonomin med produktions- respektive konsumtionsperspektiv. Statistik med konsumtionsperspektiv är unik då den redovisar miljöpåverkan för samtliga varor och tjänster som produceras och efterfrågas i den svenska ekonomin för hela produktionskedjan. Det är särskilt intressant då en stor andel av det som efterfrågas i Sveriges ekonomi importeras från utlandet. Sverige exporterar också en stor andel av den egna produktionen av varor och tjänster.

Den officiella statistiken från miljöräkenskaperna om växthusgasutsläpp och övriga luftutsläpp per bransch redovisar miljöpåverkan som uppkommer från den svenska ekonomins totala produktion av varor och tjänster. Denna gränsdragning motsvara P-termen i försörjningsbalansen i Ekvation 1 ovan, och inkluderar svenska ekonomiska aktörers miljöpåverkan oavsett var i världen miljöpåverkan sker.

Naturvårdsverket ansvarar för den officiella statistiken för territoriet Sverige, även kallad territoriell statistik. Den territoriella statistiken redovisar territoriella utsläpp, det vill säga de utsläpp som skett inom Sveriges gränser.

Alla dessa statistikprodukter är officiell statistik, vilket betyder att de följer riktlinjer om när och hur statistiken ska publiceras, hur kvaliteten ska säkerställas och hur dokumentationen ska vara. 

Resultaten skiljer sig åt mellan statistikområdena

De olika gränsdragningarna för de tre olika områdena av officiell statistik om Sveriges växthusgasutsläpp och övriga luftutsläpp leder till att utsläppsnivåer skiljer sig åt mellan statistiken. Med statistiken om utsläpp till luft per bransch inkluderas så gott som alla utsläpp inom territorium Sverige, och utöver det även internationella transporter som bedrivs av svenska ekonomiska aktörer. Därför är dessa utsläpp i praktiken större än de som tas fram med det territoriella perspektivet, som exkluderar utsläpp från internationella transporter.

Sveriges totala import och export av varor och tjänster är nästintill i balans, med en knapp fördel för den totala exporten. Samtidigt är den svenska ekonomins produktionsintensitet, utsläpp per enhet monetär produktion, lägre än produktionsintensiteten för länder som Sverige handlar med. Resultatet är att statistik med konsumtionsperspektiv redovisar större utsläpp än statistik med produktionsperspektiv, även med utsläpp från Sveriges export borträknade.

Skillnaderna mellan de olika områdena i den officiella statistikens gränsdragningar och indelningar gör att de används för olika ändamål. Statistik som tas fram inom miljöräkenskaper (med utgångspunkt från Sveriges ekonomi), kan stödja analyser för att ta fram beslutsunderlag inom ekonomisk politik och miljöpolitik, eller vid investerings-, upphandlings- och inköpsprocesser.

Den territoriella statistiken används för att följa utsläppsutvecklingen i förhållande till beslutade klimatmål i Sverige, EU och FN. Statistiken är uppbyggd för att visa vilka utsläppskällor som finns i de olika länderna. Där kan länderna förväntas ha stor rådighet över vilka lagar och regler som gäller och kunna göra beräkningar av reduktionsmål för landet.

Vill du fördjupa dig i hur statistiken tas fram? Läs mer här:

Om miljöräkenskapernas utsläpp till luft och klimat:

Miljöräkenskaper

Om miljöräkenskapernas statistik om miljöpåverkan från konsumtion:

Producing environmental accounts with environmentally extended input output analysis - Publications Office of the EU (europa.eu)

Environmental pressures from Swedish consumption – A hybrid multi-regional input-output approach - ScienceDirect

Naturvårdsverkets och SCB:s gemensamma beskrivning av statistiken:

Tre sätt att beräkna klimatpåverkande utsläpp

Definitioner av vissa utvalda begrepp

Privat konsumtion

Den konsumtion som hushåll och privatpersoner utför. Här ingår även konsumtion utförd av hushållens icke-vinstdrivande organisationer (HIO).

Offentlig konsumtion

Den konsumtion som stat, landsting och kommuner utför.

Investeringar

Investeringar som näringsliv och offentlig sektor gör och som innebär köp av t.ex. maskiner, byggnader och vägar. Kallas egentligen för bruttoinvesteringar och kan underindelas i fasta bruttoinvesteringar, lagerinvesteringar och investeringar i värdeföremål.

Export

Den konsumtion som utländska aktörer gör av svenska produkter.

Slutlig konsumtion/efterfrågan/användning

Samlingsbeteckning för privat och offentlig konsumtion, investeringar och export. Skiljer sig från intermediär konsumtion/efterfrågan/användning som sker mellan branscher för användning i produktionen av varor och tjänster. Slutlig konsumtion är slutlig i betydelsen att den inte används för att producera något ytterligare, den är i slutet av produktionskedjan.

Komponent

En del av den slutliga användningen, till exempel privat konsumtion eller export. Varje komponent genererar utsläpp i Sverige och utomlands till följd av den produktion som krävs för att producera de produkter som ingår i det som köps inom komponenten. Exporten genererar således också utsläpp från ett konsumtionsperspektiv, men brukar normalt sett allokeras till andra länders utsläpp från konsumtion.

Utsläpp från konsumtion, konsumtionsperspektiv

De utsläpp som konsumtionen av varor och tjänster i Sverige genererar i Sverige och utomlands. Med konsumtion avses i normalfallet privat och offentlig konsumtion samt investeringar, det vill säga slutlig användning exklusive export.

Utsläpp från produktion, produktionsperspektiv

De utsläpp som sker i svenska branscher. I dessa utsläpp ingår inga indirekta utsläpp som uppkommer pga. inköp av insatsvaror som branschen behöver, utan utsläppen avser endast de totala utsläpp som branschen själv släpper ut.