Miljöräkenskaper – Materialflödesräkenskaper 1998-2018
Torkan bromsar in ökningen av den svenska utvinningen av naturresurser
Statistiknyhet från SCB 2019-12-12 9.30
Den uppåtgående trenden för utvinning av naturresurser sedan 1998 bromsar in 2018 på grund av sommarens torka, och förklaras av den minskade skörden som följde. 2018 utvanns 252 miljoner ton naturresurser i Sverige. Även den inhemska materialkonsumtionen uppgick till 252 miljoner ton, vilket motsvarar 24,7 ton per person.
Inhemsk utvinning
Varje år utvinns stora mängder naturresurser från den svenska naturen som antingen används inom landet eller går på export. 2018 utvanns 252 miljoner ton. Det är den högsta noteringen sedan tidsseriens början 1998. Den tidigare ökningstakten avtog 2018 på grund av minskade skördar, som en följd av den svåra torkan på sommaren.
Icke-metalliska mineraler är den i särklass största materialkategorin med en inhemsk utvinning på 108 miljoner ton år 2018, varav 99 miljoner ton är sand och grus. Därefter följer utvinning av metallmalmer, 81 miljoner ton, där de viktigaste malmerna är järnmalm (36 miljoner ton), kopparmalm (31 miljoner ton) samt guld- och silvermalm (10 miljoner ton). Utvinning av biomassa utgjorde 61 miljoner ton, och huvuddelen av detta är timmer (39 miljoner ton).
För icke-metalliska mineraler och metallmalmer finns en stigande trend. Under 2018 var ökningen för dessa sammantaget 6 miljoner ton, motsvarande 3 procent. Trenden motverkas av att utvinningen av biomassa minskar 2018, minus 6 miljoner ton motsvarande 9 procent lägre utvinning än 2017.
Vissa händelser gör tydliga avtryck i statistiken, som stormen Gudrun, som medförde en tillfällig stor ökning av timmeruttaget 2005. Den internationella finanskrisen medförde kraftiga minskningar i flera kategorier 2009 på grund av vikande efterfrågan. Den svåra torkan sommaren 2018 ledde till kraftigt minskad skörd av spannmål, baljväxter, oljeväxter och halm, vilket är orsaken till att utvinning av biomassa minskar kraftigt detta år.
Källa: Miljöräkenskaperna, Statistiska centralbyrån (SCB)
Inhemsk materialkonsumtion
Inhemsk materialkonsumtion definieras som inhemsk utvinning plus import minus export. Totalt sett har den inhemska materialkonsumtionen ökat med 4 procent sedan 2017 och 38 procent sedan 1998, till 252 miljoner ton 2018.
För kategorin icke-metalliska mineraler, där sand och grus utgör den allra största delkategorin, var den inhemska materialkonsumtionen 111 miljoner ton år 2018. Det är en ökning med 2 procent sedan 2017, och hela 43 procent sedan 1998. Konsumtionen av metaller har ökat kraftigt med 77 procent sedan 1998 och 9 procent sedan 2017. 2018 var den uppe i 59 miljoner ton.
Konsumtionen av biomassa var 59 miljoner ton 2018, vilket är oförändrat sedan 2017, och en ökning med 21 procent sedan 1998. Konsumtionen av fossila bränslen har ökat 9 procent sedan 2017, och minskat 12 procent sedan 1998. 2018 utgjorde den 20 miljoner ton. Konsumtionen var lägst 2009 och 2013-2015.
Kategorierna övriga produkter och avfall har ökat kraftigt sedan 1998, men från väldigt låga nivåer. 2018 utgjorde konsumtionen av övriga produkter 4 miljoner ton, och avfall 0,7 miljoner ton.
Källa: Miljöräkenskaperna, Statistiska centralbyrån (SCB)
Sverige jämfört med EU
Om materialkonsumtionen redovisas per person blir det meningsfullt att jämföra med andra länder. 2018 var den inhemska materialkonsumtionen per person 24,7 ton i Sverige, medan genomsnittet för hela EU var endast 13,8 ton. Skillnaderna har ökat sedan 2008.Då var den inhemska materialkonsumtionen per person 22,6 ton i Sverige, och 16,3 ton i hela EU.
Sverige hade 2018 en högre materialkonsumtion per person för biomassa (5,7 ton mot EU-genomsnittet 3,6), metaller (5,7 ton mot EU-genomsnittet 0,7), ickemetalliska mineraler (10,8 ton mot EU-genomsnittet 6,5), och även för de mindre kategorierna övriga produkter och avfall. För fossila bränslen har dock Sverige en lägre materialkonsumtion per person än genomsnittet för EU, 1,9 ton mot EU:s 3,0 ton.
Skillnaderna mellan Sverige och EU-genomsnittet kan härledas till att Sverige har en stor yta med relativt gles befolkning. Det medför ofta större naturresurser per person. I Sverige finns stora metallfyndigheter sett i ett internationellt perspektiv. Skogar täcker en stor del av Sveriges yta, och de flesta skogarna brukas, vilket ger timmer i betydande mängder. En stor del av energiförsörjningen i Sverige täcks med vattenkraft, kärnkraft och biobränslen. Det minskar behovet av fossila bränslen jämfört med EU-genomsnittet.
Sverige har ett högre uttag av naturresurser per person än EU-genomsnittet. Länder som har begränsade egna naturresurser importerar mer. Det innebär att storleken på den inhemska materialkonsumtionen blir lägre, eftersom de importerade varorna ofta är vidareförädlade och väger mindre än det ursprungsmaterial de är tillverkade av. Det kan förklara varför EU-genomsnittet är så mycket lägre jämfört med Sverige.
Källa: Miljöräkenskaperna, SCB
Definitioner och förklaringar
Materialflödesräkenskaper (EW-MFA, Economy-Wide Material Flow Accounts) är ett sätt att mäta ett lands fysiska omsättning av material, på samma sätt som BNP mäter ett lands omsättning i monetära termer. Bland annat mäter man länders inhemska materialkonsumtion (DMC, domestic material consumption), definierat som den mängd material som utvinns i landet, plus det som importeras, minus det som exporteras.
Materialflödena delas in i kategorierna biomassa, metaller, icke-metalliska mineraler, fossila bränslen, övriga produkter och avfall. Dessa är i sin tur indelade i ett 40-tal olika underkategorier.
Syftet med att studera materialflöden är att få ett mått på hur resursintensivt ett lands ekonomi är, och för att se exempelvis förhållandet mellan resursförbrukningen och BNP. Inhemsk materialkonsumtion används till exempel som ett mått i EU:s färdplan mot ett resurseffektivt samhälle.
Sedan 2013 ingår materialflödesräkenskaper i EU:s förordning om miljöräkenskaper. Det innebär att det numera är obligatoriskt för EU:s medlemsländer att rapportera in statistik om landets materialflöden till Eurostat.
I SCB:s statistikdatabas finns uppgifter om inhemsk utvinning, import, export och inhemsk materialkonsumtion uppdelat på materialkategorier. På miljöräkenskapernas produktsida (se länk under Mer om statistiken i boxen uppe till höger) finns dessutom underlag för nedladdning som omfattar grunddata och diagram.
Nästa publiceringstillfälle
2020-12-11 klockan 09.30.
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.