Miljöräkenskaper – Materialflödesräkenskaper 1998-2020
Den inhemska materialkonsumtionen minskar
Statistiknyhet från SCB 2021-12-15 9.30
Den uppåtgående trenden för materialkonsumtion sedan 1998 bromsar in, efter minskad import. Under 2020 utvanns 266 miljoner ton naturresurser i Sverige. Den inhemska materialkonsumtionen uppgick till 255 miljoner ton, vilket motsvarar 24,6 ton per person, en minskning med ett ton per person jämfört med 2019.
Inhemsk utvinning
Varje år utvinns stora mängder naturresurser från den svenska naturen som antingen används inom landet eller går på export. 2020 utvanns 266 miljoner ton naturresurser. Det är den högsta noteringen sedan tidsseriens början 1998. Ökningstakten har bromsat in under 2020 då endast den inhemska metallutvinningen ökat.
Icke-metalliska mineraler är den i särklass största materialkategorin med en inhemsk utvinning på 109 miljoner ton år 2020, varav 101 miljoner ton är sand och grus. Därefter följer utvinning av metallmalmer, 88 miljoner ton, där de viktigaste malmerna är järnmalm (39 miljoner ton), kopparmalm (31 miljoner ton) samt guld- och silvermalm (14 miljoner ton). Utvinning av biomassa utgjorde 68 miljoner ton, och huvuddelen av detta är timmer (41 miljoner ton).
Av materialkategorierna ökade enbart utvinningen av metaller under 2020, resterande materialkategorier förblev oförändrade. Utvinningen av metallmalmer ökade med nästan 2 procent under 2020 jämfört med året innan.
Vissa händelser gör tydliga avtryck i statistiken, som stormen Gudrun som medförde en tillfällig stor ökning av timmeruttaget 2005. Den internationella finanskrisen medförde kraftiga minskningar i flera kategorier 2009 på grund av vikande efterfrågan. Den svåra torkan sommaren 2018 ledde till kraftigt minskad skörd av spannmål, baljväxter, oljeväxter och halm, vilket är orsaken till att utvinning av biomassa minskade detta år.
Källa: Miljöräkenskaperna, Statistiska centralbyrån (SCB)
Inhemsk materialkonsumtion
Inhemsk materialkonsumtion definieras som inhemsk utvinning plus import minus export. Totalt sett har den inhemska materialkonsumtionen minskat med 3 procent jämfört med 2019 men ökat 40 procent sedan 1998, till 255 miljoner ton 2020. 2020 präglades av Covid-19 pandemin, vilket påverkat materialkonsumtionen främst genom minskad import.
Den inhemska materialkonsumtionen av icke-metalliska mineraler, där sand och grus utgör den allra största delkategorin, var 113 miljoner ton år 2020. Det är oförändrat jämfört med 2019, men en ökning med 47 procent sedan 1998. Konsumtionen av metaller har minskat med 5 procent sedan 2019 men ökat 81 procent jämfört med 1998. 2020 var konsumtionen uppe i 60 miljoner ton.
Konsumtionen av biomassa var 59 miljoner ton 2020, vilket är en minskning med 8 procent jämfört med 2019, men en ökning med 23 procent sedan 1998. Konsumtionen av fossila bränslen har ökat 3 procent 2020 jämfört med 2019, men minskat 22 procent sedan 1998. 2020 konsumerades 18 miljoner ton fossila bränslen.
Kategorierna övriga produkter och avfall har ökat kraftigt sedan 1998, men från väldigt låga nivåer. 2020 utgjorde konsumtionen av övriga produkter 4 miljoner ton, och avfall 1 miljon ton.
Källa: Miljöräkenskaperna, Statistiska centralbyrån (SCB)
Drivkrafter för materialkonsumtionen i Sverige
Några av faktorerna som påverkar utvecklingen av materialkonsumtionen är hur mycket material som går åt per produkt, som kan beskrivas som en materialintensitet (materialkonsumtion/BNP), hur mycket som produceras per person (BNP/capita) och hur stor befolkningen är. Diagrammet nedan visar att materialintensiteten i Sverige har minskat över tid men ökat något de senaste åren. Folkmängden i Sverige och BNP/capita ökar stadigt. Sammantaget har materialkonsumtionen ökat med 45 procent mellan 1998 och 2019.
Källa: Miljöräkenskaperna, SCB Kommentar: Detta är en applicering av den så kallade IPAT-ekvationen, som beskriver hur dessa faktorer driver materialkonsumtionen. IPAT står för: I (Impact) = P (Population) * A (Affluence) * T (Technology). I diagramförklaringen står vilken faktor som representerar vad inom parantes.
Definitioner och förklaringar
Materialflödesräkenskaper (EW-MFA, Economy-Wide Material Flow Accounts) är ett sätt att mäta ett lands fysiska omsättning av material, på samma sätt som BNP mäter ett lands omsättning i monetära termer. Bland annat mäter man länders inhemska materialkonsumtion (DMC, domestic material consumption), definierat som den mängd material som utvinns i landet, plus det som importeras, minus det som exporteras.
Materialflödena delas in i kategorierna biomassa, metaller, icke-metalliska mineraler, fossila bränslen, övriga produkter och avfall. Dessa är i sin tur indelade i ett 40-tal olika underkategorier.
Syftet med att studera materialflöden är att få ett mått på hur resursintensivt ett lands ekonomi är, och för att se exempelvis förhållandet mellan resursförbrukningen och BNP. Inhemsk materialkonsumtion används till exempel som ett mått i EU:s färdplan mot ett resurseffektivt samhälle.
Sedan 2013 ingår materialflödesräkenskaper i EU:s förordning om miljöräkenskaper. Det innebär att det är obligatoriskt för EU:s medlemsländer att rapportera in statistik om landets materialflöden till Eurostat.
I SCB:s statistikdatabas finns uppgifter om inhemsk utvinning, import, export och inhemsk materialkonsumtion uppdelat på materialkategorier. På miljöräkenskapernas produktsida (se länk under Mer om statistiken i boxen uppe till höger) finns dessutom underlag för nedladdning som omfattar grunddata och diagram.
Nästa publiceringstillfälle
2022-12-15 klockan 08.00.
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.