Miljöräkenskaper – Utsläpp till luft andra kvartalet 2023
Utsläpp från svensk ekonomi minskar under andra kvartalet 2023
Statistiknyhet från SCB 2023-10-26 8.00
Utsläpp från svensk ekonomi minskar med 0,9 procent under andra kvartalet 2023 jämfört med samma kvartal föregående år. Utsläppsminskningen beror främst på minskade utsläpp från el, gas och värmeverk samt från minskade utsläpp inom tillverkningsindustrin.
Kvartalsstatistiken från SCB:s miljöräkenskaper redovisar produktionsbaserade utsläpp till luft per bransch från Sveriges ekonomi, där också hushållen ingår.
– Preliminära siffror visar att utsläppen från svensk ekonomi minskar med en knapp procent under kvartal två. Samtidigt ser vi under perioden en motsvarande minskning av BNP med 1,3 procent jämfört med samma kvartal föregående år, säger Max Jonsson, analytiker på SCB:s miljöräkenskaper.
De totala växthusgasutsläppen från svensk ekonomi uppgår till 12,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter under andra kvartalet 2023. Samma kvartal 2022 var växthusgasutsläppen 12,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Under perioden har svenskt BNP minskat med 1,3 procent. Växthusgasintensiteten, det vill säga växthusgasutsläppen räknat per producerad krona, är oförändrad.
Utveckling för andra kvartalet i korthet
Procenttalen är i jämförelse med motsvarande kvartal föregående år, om inget annat anges. Växthusgasutsläppen mäts i koldioxidekvivalenter.
- Utsläpp från svensk ekonomi minskar med 0,9 procent andra kvartalet 2023 och uppgår till 12,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Under samma period minskar BNP med 1,3 procent.
- För branscherna el, gas och värmeverk samt vatten, avlopp och avfall (SNI D35-E39) minskar utsläppen med 7,2 procent, vilket motsvarar 116 kiloton.
- Tillverkningsindustrin minskar sina utsläpp med 3,1 procent, vilket motsvarar 108 kiloton. Utsläppsminskningarna kommer främst från gummi- och plastvaruindustrin samt från stål- och metallframställning.
- Utsläpp från transportbranschen minskar med 26 kiloton, vilket motsvarar en minskning på 1,4 procent. Användningen av flyg- och fartygsbränslen minskar medan vägtrafikens användning av bensin och diesel ökar.
- Byggverksamhet ökar sina utsläpp med 26 kiloton, vilket motsvarar en ökning med 6,2 procent.
- Utsläpp från privat konsumtion ökar med 3,4 procent, vilket är en ökning med 67 kiloton.
- Branscherna jordbruk, skogsbruk och fiske ökar sina utsläpp med 20 kiloton, och branschen utvinning av mineral minskar utsläppen med 22 kiloton.
Det varierande behovet av fossila bränslen i fjärrvärmesystemen vid olika väder är den främsta anledningen till att utsläppen i den sektorn varierar, både mellan åren och efter säsong.
Utsläppsökningen från privat konsumtion kan delvis vara en effekt av prissänkningarna på bensin och diesel.
| Aggregerade branscher SNI 2007 | Utsläpp av växthusgaser | Förädlingsvärde | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2023K2 | Förändring jämfört med samma kvartal 2022 | 2023K2 | Förändring jämfört med 2022K2 | ||||
| Jordbruk, skogsbruk och fiske | 2 073 | 20 | 1,0% | 25 377 | 903 | 3,7% | |
| Utvinning av mineral | 187 | ‑22 | ‑10,5% | 10 604 | ‑1 183 | ‑10,0% | |
| Tillverkningsindustri | 3 341 | ‑108 | ‑3,1% | 190 214 | ‑3 474 | ‑1,8% | |
| El, gas och värme, vatten, avlopp, avfall | 1 500 | ‑116 | ‑7,2% | 54 231 | ‑2 190 | ‑3,9% | |
| Byggverksamhet | 453 | 26 | 6,2% | 98 660 | ‑4 133 | ‑4,0% | |
| Transportbranschen | 1 854 | ‑26 | ‑1,4% | 42 960 | ‑4 698 | ‑9,9% | |
| Övriga tjänster | 726 | 44 | 6,4% | 648 295 | ‑2 746 | ‑0,4% | |
| Offentlig sektor | 91 | 4 | 4,5% | 260 110 | ‑986 | ‑0,4% | |
| Hushåll och ideella organisationer[1] | 2 041 | 67 | 3,4% | 17 193 | 178 | 1,0% | |
| Totala ekonomin[2] | 12 266 | ‑112 | ‑0,9% | 1 347 644 | ‑18 329 | ‑1,3% | |
[1] Endast ideella organisationer ger ett förädlingsvärde. [2] BNP från produktionssidan, faktiska värden (ej kalenderkorrigerat). Källa: SCB
Definitioner och förklaringar
Vad visar kvartalsstatistiken?
Kvartalsstatistiken från SCB:s miljöräkenskaper redovisar produktionsbaserade utsläpp till luft per bransch från Sveriges ekonomi, där också hushållen ingår. Produktionsbaserade utsläpp omfattar svenska ekonomiska aktörers utsläpp av växthusgaser och skiljer sig i det avseendet från de så kallade territoriella utsläppen, som istället utgår från nationella gränser och är den statistik som används för att följa upp klimatmålen inom FN, EU och nationellt.
Mer om olika sätt att beräkna klimatutsläpp: Tre sätt att beräkna klimatpåverkande utsläpp (naturvardsverket.se)
Kvartalsstatistiken omfattar utsläpp från svenska företag och personer både inom och utanför Sveriges gränser. Utsläpp med produktionsperspektivet följer samma avgränsning som den nationella ekonomisk statistiken, nationalräkenskaperna.
Gällande flygbranschen inkluderas utsläpp som uppstår från flygbolag med ekonomisk hemvist i Sverige, oberoende var i världen dessa utsläpp uppstår. Utsläpp från utländska flygbolag som flyger till, från eller inom Sverige inkluderas inte.
Vid jämförelser mellan kvartal bör läsaren vara uppmärksam på en viss säsongsvis variation mellan kvartalen. T.ex. sker större utsläpp från branscher som omfattar el, gas och värme, vatten, avlopp och avfall under årets kalla månader, medan privat konsumtion av diesel och bensin är större under årets varmare månader.
Växthusgaser i termer av koldioxidekvivalenter beräknas som ett aggregat av fossil CO2, CH4, N2O, HFC, PFC och SF6. De omvandlingsfaktorer (Global Warming Potential, GWP) som används för att beräkna koldioxidekvivalenter är också de faktorer som används för rapportering till UNFCCC[1].
Biogen CO2 särredovisas och inkluderas inte i redovisat aggregat för växthusgaser och koldioxidekvivalenter. Mer information om biogen CO2 och klimatpåverkan finns på Naturvårdsverkets webbsida: Biogena koldioxidutsläpp och klimatpåverkan (naturvardsverket.se).
[1] IPCC, 2014: Climate Change 2014: Synthesis Report. Contribution of Working Groups I, II and III to the Fifth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change [Core Writing Team, R.K. Pachauri and L.A. Meyer (eds.)]. IPCC, Geneva, Switzerland, 151 pp, AR5 Synthesis Report - Climate Change 2014 (ipcc.ch)
Revideringar
I andra kvartalet 2023 har några revideringar skett:
- Under både första och andra kvartalet 2023 har utsläpp från flyg beräknats via leveranser av flygbränsle till svenska flygplatser, i stället för via OECD-data vilket användes som underlag under föregående år. När kvalitetssäkrade data tillgängliggörs kommer statistiken för flygets utsläpp åter att beräknas med hjälp av OECD-data.
Mer information om hur utsläppen beräknas finns på Miljöräkenskapernas webbsida under rubriken Dokumentation.
Nästa publiceringstillfälle
Nästa publicering avseende utsläpp till luft tredje kvartalet 2023 sker 1:a februari 2024.
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.