Miljöräkenskaper – Utsläpp till luft tredje kvartalet 2020
Utsläppen av växthusgaser från den svenska ekonomin fortsätter minska tredje kvartalet 2020
Statistiknyhet från SCB 2021-02-04 9.30
Växthusgasutsläppen från den svenska ekonomin minskar med 9 procent tredje kvartalet 2020 jämfört med samma kvartal föregående år. Det beror framförallt på minskningar av utsläpp från transportbranschen, såsom flyg och rederier, och från tillverkningsindustrin.
Kvartalsstatistiken från SCB:s miljöräkenskaper redovisar produktionsbaserade utsläpp till luft per bransch från svensk ekonomi, där också hushållen ingår.
Tredje kvartalet 2020 visar på ett totalt växthusgasutsläpp på 12,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter från den svenska ekonomin. Som tidigare kvartal under 2020 innebär det en minskning av växthusgasutsläppen jämfört med året innan. Totalt minskar utsläppen av växthusgaser 9,1 procent jämfört med samma period 2019. Sveriges BNP minskade under samma period med 2,5 procent.
Växthusgasintensiteten, det vill säga utsläppen av växthusgaser räknat per producerad krona i ekonomin, har fortsatt en minskande trend.
Källa: SCB
Utsläppsminskning i transportbranschen och tillverkningsindustrin
Utsläppen av växthusgaser minskar i de flesta branscher tredje kvartalet jämfört med samma period 2019. Till stor del beror minskningarna på minskat resande under tredje kvartalet 2020. Utsläppen från mobila källor har modellberäknats för 2020. Mer om modellen längre ner i ”Definitioner och förklaringar”.
Mest minskar utsläppen från transportbranschen, där utsläppen under tredje kvartalet 2020 är 38 procent lägre jämfört med samma kvartal 2019. Transportbranschens utsläpp av växthusgaser inkluderar exempelvis utsläpp från flygbranschen, rederier och åkerinäringar. Framförallt minskade utsläppen från flygresor kraftigt men nedgångar syns även i rederinäringen. Ur ekonomisk synvinkel minskar transportbranschens totala förädlingsvärde med 19 procent.
Inom tillverkningsindustrin minskade utsläppen totalt med ungefär 5 procent. Det beror framförallt på minskningar inom stål- och metallframställning. Samtidigt syns en ekonomisk nedgång i tillverkningsindustrin på 2 procent tredje kvartalet 2020 jämfört med samma kvartal 2019.
Det enda branschaggregat med en utsläppsökning är inom energiproduktion där även vatten, avlopp och avfall ingår. Utsläppen ökade med 8 procent jämfört med samma period året innan, vilket delvis kan kopplas till att användning av vissa fossila bränslen var ovanligt låg under tredje kvartalet 2019.
Källa: SCB
| Aggregerade branscher SNI 2007 | Utsläpp av växthusgaser | Förädlingsvärde | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2020K3 | Förändring jämfört med samma kvartal 2019 | 2020K3 | Förändring jämfört med samma kvartal 2019 | ||||
| Jordbruk, skogsbruk och fiske | 2 181 | ‑21 | ‑1,0% | 17 490 | ‑811 | ‑4,4% | |
| Utvinning av mineral | 273 | ‑12 | ‑4,2% | 7 081 | ‑43 | ‑0,6% | |
| Tillverkningsindustri | 3 404 | ‑192 | ‑5,3% | 150 003 | ‑3 200 | ‑2,1% | |
| El, gas och värme, vatten, avlopp, avfall | 1 351 | 96 | 7,6% | 24 281 | ‑127 | ‑0,5% | |
| Byggverksamhet | 468 | ‑10 | ‑2,1% | 66 192 | 896 | 1,4% | |
| Transportbranschen | 1 509 | ‑928 | ‑38,1% | 36 959 | ‑8 649 | ‑19,0% | |
| Övriga tjänster | 842 | ‑40 | ‑4,6% | 505 413 | ‑11 145 | ‑2,2% | |
| Offentlig sektor | 139 | ‑21 | ‑13,4% | 188 772 | ‑1 657 | ‑0,9% | |
| Hushåll och ideella organisationer [1] | 2 245 | ‑106 | ‑4,5% | 13 468 | ‑518 | ‑3,7% | |
| Totala ekonomin [2] | 12 410 | ‑1 236 | ‑9,1% | 1 139 725 | ‑29 290 | ‑2,5% | |
Källa: SCB
Revideringar och modellantaganden för mobila utsläpp
För referensperioderna 2008 kvartal 1 till 2017 kvartal 4 har miljöräkenskaperna använt undersökningen Månatlig bränsle, gas och lagerstatistik (Måbra) för att beräkna utsläpp från mobila källor per kvartal. För referensperioder från och med kvartal 1 2018 har dock andra källor använts för att modellberäkna utsläppen. Det inkluderar exempelvis registret från rapporteringar till Energimyndigheten enligt drivmedelslagen, men även övriga fysiska data med korta tidsperioder (för mer information se kvalitetsdeklarationen under rubriken Dokumentation). Bakgrunden till denna metodutveckling är att undersökningen Måbra ändrades från och med årsskiftet 2017-2018 och bedöms vara förknippad med stora osäkerheter. Detta beror på att en revidering av Måbras insamlingsenkät, som implementerades just årsskiftet 2017-2018, fortfarande inte når upp till god kvalitet.
Enligt metodutvecklingen, har följande alternativa metoder använts för att modellberäkna utsläpp från mobila källor för att beräkna utsläpp per kvartal 2020:
- För sjöfart har den kvartalsvisa utvecklingen i utsläpp estimerats genom fartygsanlöp i svenska hamnar (i bruttodräktighet) från Trafikanalys.
- För flyg har den kvartalsvisa utvecklingen av landningar på svenska flygplatser enligt Transportstyrelsens statistik använts.
- Utsläppen av tunga lastbilar har estimerats med hjälp av den kvartalsvisa utvecklingen av transportarbetet från Trafikanalys.
- För personbilar har bränsleanvändningen andra kvartalet 2020 beräknats utifrån utvecklingen i av trafikförändringar per vecka på det statliga vägnätet enligt Trafikverket.
Modellberäkningarna ovan ger en viss osäkerhet, vilket bör has i åtanke när siffrorna tolkas. Totalt estimeras utsläppen från mobil förbränning uppgå till ungefär 45 procent av totalen. Den totala utsläppsminskningen av växthusgaser från mobil förbränning är estimerat till 17 procent tredje kvartalet 2020 jämfört med samma kvartal föregående år.
Det pågår flera olika aktiviteter för att förbättra statistiken så att en återgång till tidigare metoder ska kunna göras.
För mer information om vilka revideringar som skett samt hur de mobila utsläppen beräknas, se Miljöräkenskapernas produktsida under rubriken Dokumentation.
Definitioner och förklaringar
Miljöräkenskaper är uppbyggda med nationalräkenskaperna som grund och redovisar nationell miljöstatistik och ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Detta ger möjligheter att analysera sambanden mellan ekonomi och miljö. Den här publicerade statistiken över utsläpp till luft utgår från ett produktionsperspektiv. Utgångspunkten är svenska ekonomiska aktörers miljöpåverkan oavsett var i världen miljöpåverkan sker. Indirekta utsläpp från import och övrig konsumtion av varor och tjänster ingår inte.
Denna statistik används inte för att följa utsläppsutvecklingen i förhållande till beslutade klimatmål i Sverige och internationellt. Till det används territoriell statistik om hur mycket växthusgasutsläpp som sker inom Sveriges gränser. Mer om olika perspektiv på utsläppsberäkning kan du läsa här:
Tre sätt att beräkna klimatpåverkande utsläpp
För att justera statistikkällor från utsläppsstatistiken med territoriellt perspektiv till national- och miljöräkenskapernas ekonomiska perspektiv görs en så kallad residensjustering. Residensjusteringen gäller framförallt för transporter: tunga lastbilar (framförallt inom H49 landtransportföretag, men även andra branscher, t.ex. byggverksamhet (F41-43)), rederier (H50) och flygbolag (H51). Residensjusteringen för tunga lastbilar bygger på uppgifter om körsträckor (i ton-km) från Trafikanalys för svenska företag i utlandet och utländska företag i Sverige. För rederier och flygbolag bygger residensjusteringen på uppgifter om svenska företags utgifter för bränsleinköp. Dessa uppgifter hämtas från Nationalräkenskapernas databas över intermediär användning i ekonomin, PRIOR.
Utsläpp och upptag från markanvändning (LULUCF) och lagring av koldioxid (CCS) redovisas inte.
Nästa publiceringstillfälle
Nästa publicering avseende utsläpp till luft fjärde kvartalet sker 14e maj 2021.
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.