År 2015 var materialkonsumtionen 22,5 ton per person i Sverige. Det är en ökning på ungefär 3 ton sedan år 2000. Framför allt är det konsumtionen av metaller som ökat (drygt 2 ton) men även konsumtionen av sand och grus har ökat något (drygt 1 ton). En minskning skedde dock i användningen av fossila bränslen (ned drygt 0,5 ton).

Sverige jämfört med EU

Materialkonsumtionen i EU är drygt 13 ton per person och år, dvs ungefär 9 ton lägre än i Sverige. En skillnad är att Sverige har högre konsumtion av biomassa än EU-genomsnittet. Det beror på att vi har gott om skog som brukas. För fossila bränslen ligger Sverige under EU-genomsnittet, vilket bland annat beror på att vi använder mer fossilfria bränslen för uppvärmning.

Gruvindustrin i Sverige gör att vi har en hög konsumtion av metaller jämfört med EU. Sand och grus utgör en betydande del av Sveriges materialkonsumtion. När det gäller dessa material både utvinner och förbrukar vi det mesta själva. Det innebär att importen och exporten av sand och grus är relativt låg i Sverige.

Länder som har begränsade egna naturresurser importerar mer. Detta innebär att storleken på den inhemska materialkonsumtionen blir lägre eftersom de importerade varorna ofta är vidareförädlade och väger mindre än det ursprungsmaterial de är gjorda av. Detta kan förklara varför EU-genomsnittet är så mycket lägre jämfört med Sverige.

En annan skillnad mellan Sverige och ett genomsnittligt EU-land, är att Sverige är relativt stort ytmässigt i förhållande till sin befolkning. Större yta innebär oftast mer naturresurser, vilket för Sveriges del innebär ett högre uttag av naturresurser per person. Teoretiskt borde detta kompenseras av att exporten av varor från Sverige dras ifrån när den svenska materialkonsumtionen räknas ut. Så är dock ej fallet och det kan bero på att de exporterade varorna, precis som i fallet med importen ovan, är vidareförädlade och väger mindre än det ursprungsmaterial de är gjorda av.

Handel med andra länder

Sverige har en positiv fysisk handelsbalans. Det innebär att den svenska materialexporten är större än importen. Överskottet var år 2015 knappt 7 miljoner ton vilket bestod av framförallt metaller och biomassa (skogsråvaror). Sett över tid har den fysiska handelsbalansen ökat med 6 miljoner ton mellan åren 2000 och 2015. Framför allt är det exporten av metaller som bidragit till denna ökning.

När det gäller importen är det fossila bränslen som råolja som dominerar. Intressant att notera är att vi i Sverige konsumerar hälften av de fossila bränslena själva och exporterar resten i form av raffinerade produkter som exempelvis bensin.