Miljöräkenskaper - Utsläpp till luft 2022, regional statistik
Växthusgasutsläppen minskade 2022 för majoriteten av Sveriges län
Statistiknyhet från SCB 2025-02-11 8.00
För 19 av Sveriges 21 län minskade växthusgasutsläppen från den ekonomiska aktiviteten år 2022 jämfört med 2021. De enda undantagen var Stockholm och Blekinge. Även utsläppsintensiteten (utsläppen av växthusgaser per producerad krona i ekonomin) minskade i samtliga län förutom Stockholm och Blekinge.
– Nästan alla län minskade utsläppen av växthusgaser 2022 jämfört med året innan. Det var till stor del utsläpp från hushållens användning av fossil bensin och diesel som minskade i alla länen, säger Max Jonsson, analytiker på SCB:s miljöräkenskaper. Även utsläpp från offentlig sektor, varuproduktion och tjänsteproduktion minskade i majoriteten av länen.
Utsläppen från länens ekonomiska aktivitet 2022
Växthusgasutsläppen från Sveriges ekonomi uppgick år 2022 till 49 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket var en minskning med två miljoner ton jämfört med 2021. Med undantag för utsläppsökningar i Stockholm och Blekinge län visade samtliga av Sveriges 21 län på minskningar av de produktionsbaserade utsläppen år 2022. I Blekinge drevs utsläppsökningen av varuproduktionen, och i Stockholm av tjänsteproduktionen.
De största utsläppsminskningarna procentuellt sett skedde i Örebro och Gävleborgs län, där utsläppen minskade med 18 respektive 9 procent. Generellt var det utsläpp från hushållens användning av fossil bensin och diesel som procentuellt minskade mest år 2022 jämfört med 2021.
Den största andelen av Sveriges växthusgasutsläpp år 2022 kom från Västra Götalands län som släppte ut 11 miljoner ton koldioxidekvivalenter, motsvarande 22 procent av rikets utsläpp. Stockholms län släppte ut 7 miljoner ton koldioxidekvivalenter och Skåne och Norrbottens län släppte ut 5 miljoner ton vardera, vilket motsvarade 13, 11 och 10 procent av rikets utsläpp.
Utsläppsintensiteten per län
Utsläppsintensiteten (utsläpp av växthusgaser i relation till bruttoregionprodukten) minskade år 2022 för alla Sveriges 21 län, med undantag för Stockholm och Blekinge. Den största procentuella minskningen i utsläppsintensitet jämfört med föregående år syntes i Örebro län, där intensiteten minskade med 21 procent, följt av Värmland där utsläppsintensiteten minskade med 19 procent.
Utsläppsintensiteten år 2022 skiljer sig över riket. För Gotlands län var utsläppsintensiteten 96 ton koldioxidekvivalenter per miljoner kronor, medan motsvarande siffra för Stockholms län var 4 ton. För riket i stort var utsläppsintensiteten 8 ton koldioxidekvivalenter per miljoner kronor. En förklaring till den stora variationen är den geografiska placeringen av utsläppsintensiva industrier i landet.
Källa: SCB
Miljöekonomisk profil per län
Länens miljöekonomiska struktur kan översiktligt beskrivas med en så kallad miljöekonomisk profil. Den visar till exempel hur stor andel av rikets utsläpp och BNP som de olika länen står för.
För många län är andelen växthusgasutsläpp ungefär lika stor som andelen sysselsatta och andelen av Sveriges BNP. Län som Norrbotten, Södermanland och Gotlands län har dock en utsläppsintensiv profil med en högre andel utsläpp av växthusgaser än andelar av sysselsatta och BNP. Förklaringen till detta är att det i dessa län förekommer utsläppsintensiva industrier och/eller många rederier.
Västra Götaland har en hög produktion av både varor och tjänster. Det ger en hög andel sysselsatta, ett högt bidrag till BNP och stora utsläpp av växthusgaser. Norrbotten har en mindre andel sysselsatta och en lägre bruttoregionprodukt, men en hög andel växthusgaser. Det beror bland annat på en varuproduktion i industrier med låg sysselsättningsgrad, men som samtidigt ger stora utsläpp.
Stockholms län visar i stället på en hög andel av både sysselsättning och bidrag till BNP, samtidigt som andelen växthusgasutsläpp relativt sett är låg. Detta förklaras av att de största branscherna i Stockholms län finns inom tjänstesektorn, vilken har jämförelsevis låga utsläpp av växthusgaser i relation till utsläppsintensiv varuproduktion.
Källa: SCB
Definitioner och förklaringar
Miljöräkenskapernas regionala lufträkenskaper redovisar utsläpp till luft per bransch på kommun-, läns- och riksområdesnivå. Statistiken följer nationalräkenskapernas ramverk, vilket betyder att utsläppen kan sättas i relation till den ekonomiska aktivitet som genererar utsläppen. Statistiken redovisas i form av utsläpp, utsläppsintensiteter och miljöekonomiska profiler. Att utsläppen anknyter till länsvisa ekonomiska aktiviteter innebär inte nödvändigtvis att de faktiska utsläppen har ägt rum inom ett visst län, utan att ansvarig ekonomisk aktör är placerad där.
Miljöräkenskaperna är uppbyggda med nationalräkenskaperna som grund och redovisar nationell miljöstatistik och ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Detta ger möjligheter att analysera sambanden mellan ekonomi och miljö, särskilt genom användning av den branschindelning som redovisas enligt klassifikationen Svensk Näringsgrensindelning (SNI). Utgångspunkten för miljöräkenskapernas miljöstatistik är svenska ekonomiska aktörers miljöpåverkan, oavsett var i världen miljöpåverkan sker.
För att justera statistikkällor med territoriellt perspektiv till national- och miljöräkenskapernas ekonomiska perspektiv görs en så kallad residensjustering. Residensjusteringen gäller framför allt för transporter, såsom tunga lastbilar. Det gäller särskilt då landtransportföretag (H49), men även andra branscher som exempelvis byggverksamhet (F41-43), rederier (H50) och flygbolag (H51). Mer information om residensjusteringen finns i statistikens kvalitetsdeklaration under Dokumentation på miljöräkenskapernas hemsida. I Miljöräkenskapsrapport 2017:2 Regionala miljöräkenskaper 2008-2015 förklaras också den regionala statistiken i mer detalj.
Produktionsbaserade utsläpp omfattar svenska ekonomiska aktörers utsläpp av växthusgaser och skiljer sig i det avseendet från de så kallade territoriella utsläppen, som redovisas av Naturvårdsverket och SMHI och som i stället utgår från nationella gränser och är den statistik som används för att följa upp klimatmålen inom FN, EU och nationellt.
Den regionala statistiken över utsläpp till luft som redovisas av SMHI beskriver alltså de utsläpp som skett inom regionernas gränser. Det gör att om man till exempel vill följa halter av luftföroreningar inom ett specifikt område så bör SMHI:s statistik användas. Se Nationella emissionsdatabasen | SMHI
Mer om olika sätt att beräkna klimatutsläpp: Tre sätt att beräkna klimatpåverkande utsläpp (naturvardsverket.se)
Växthusgaser i termer av koldioxidekvivalenter beräknas som ett aggregat av fossil CO2, CH4, N2O, HFC, PFC, SF6. De omvandlingsfaktorer (Global Warming Potential, GWP) som används för att beräkna koldioxidekvivalenter är samma faktorer som används för klimatrapporteringen till UNFCCC[1].
Biogen CO2 särredovisas och inkluderas inte i redovisat aggregat för växthusgaser och koldioxidekvivalenter. För närvarande publicerar inte SCB:s miljöräkenskaper regional statistik för biogen CO2. Dock redovisas biogen CO2 på nationell nivå i statistikdatabasen under rubriken ”Lufträkenskaper”: Miljöräkenskaper. Mer information om biogen CO2 och klimatpåverkan finns på Naturvårdsverkets webbsida: Biogena koldioxidutsläpp och klimatpåverkan (naturvardsverket.se)
[1] IPCC, 2014: Climate Change 2014: Synthesis Report. Contribution of Working Groups I, II and III to the Fifth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change [Core Writing Team, R.K. Pachauri and L.A. Meyer (eds.)]. IPCC, Geneva, Switzerland, 151 pp, AR5 Synthesis Report - Climate Change 2014 (ipcc.ch)
Revideringar
Sedan föregående publicering har ett antal revideringar skett.
Vid denna publicering av statistiken publiceras följande utsläpp i statistikdatabasen: GHG växthusgaser, CO2 koldioxid fossil, CH4 metan, N2O dikväveoxid. Vid tidigare år har fler utsläppsämnen publicerats. Övriga utsläppsämnen publiceras fortfarande på nationell nivå. SMHI publicerar även regional statistik utifrån ett territoriellt perspektiv för övriga utsläppsämnen: Se Nationella emissionsdatabasen | SMHI
Ett flertal revideringar gjorts som påverkar de nationella utsläppen, vilka används som indata när utsläppen ska fördelas per region. Där har diverse revideringar gjorts i IPCC rapporteringen, utsläpp från arbetsmaskiner och vägtransporter samt emissionsfaktorer på stationär förbränning har förändrats. Det rör både avfall och fossila gaser.
Mer information om dessa uppdateringar finns på miljöräkenskapernas hemsida Miljöräkenskaper under rubriken Dokumentation.
Nästa publiceringstillfälle
Nästa publiceringstillfälle för regionala utsläpp till luft per bransch sker under hösten 2025.
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.