Arbetskraftsbarometern 2023
Brist på utbildade inom vård och teknik
Statistiknyhet från SCB 2023-12-13 8.00
Arbetskraftsbarometern 2023 visar att bristen på arbetskraft är särskilt stor på yrkesutbildningar inom vård och teknik. På tre års sikt flaggar arbetsgivarna för ett ökat antal anställda civilingenjörer. Behovet av högskoleingenjörer med inriktning mot el, elektronik och datateknik väntas också öka.
– Bristen på arbetskraft med rätt utbildning är särskilt stor inom vård och teknik. Det saknas till exempel specialistsjuksköterskor inom anestesi och nyutexaminerade i automation, säger Karolina Eriksson, statistiker på SCB.
Arbetskraftsbarometern är en årlig undersökning där arbetsgivarna själva har svarat på frågor om vilka utbildningar som har brist på arbetssökande och inte. Det innebär att informationen om vilken kompetens som behövs på arbetsmarknaden kommer direkt från de som står för rekryteringarna.
I första hand söker de flesta arbetsgivare personer som förutom rätt utbildning också har yrkeserfarenhet. Först när det uppstår brist på sökande med yrkeserfarenhet, ökar efterfrågan även på nyutexaminerade. När arbetsgivarna bedömer att det är brist även på nyutexaminerade sökande är det därför en indikation på att bristen är särskilt stor för den utbildningsgruppen.
Arbetskraftsbarometern är en urvalsundersökning, vilket innebär att det finns en känd osäkerhet i resultaten. Resultaten i Arbetskrafts-barometern är relativt hög jämfört med många andra undersökningar, vilket påverkar vilka slutsatser man kan dra från vissa av resultaten som presenteras. I SCB:s statistikdatabas redovisas resultaten tillsammans med osäkerheten för varje enskilt resultat.
Specialistsjuksköterskor i topp över bristutbildningar
Inom hälso- och sjukvårdsområdet rapporterar en majoritet av arbetsgivarna brist på nyutexaminerade sökande för 15 av de 18 vårdutbildningar som ingår i undersökningen. Omkring 9 av 10 arbetsgivare har brist på nyutexaminerade specialistsjuksköterskor med inriktning mot psykiatrisk vård, specialistsjuksköterskor med inriktning mot anestesi-, intensiv- och operationssjukvård samt röntgensjuksköterskor. Arbetskraftsbarometern visar stor brist på dessa utbildningsgrupper i varje mätning också om man ser till de senaste fem åren.
Exempel på utbildningar inom hälso- och sjukvårdsområdet med balanserad tillgång på nyutexaminerade sökande är utbildning till socionom respektive apotekare.
Arbetsgivarna söker efter utbildade från gymnasieskolans yrkesprogram
Årets Arbetskraftsbarometer visar brist på utbildade från flera av gymnasieskolans yrkesprogram. Cirka 8 av 10 arbetsgivare gör bedömningen att det är brist på nyutexaminerade med gymnasieutbildning i automation, fordon samt dator- och kommunikationsteknik.
Särskilt intressant för de som är på jakt efter jobb direkt efter gymnasiet är att en majoritet av arbetsgivarna uppger att det råder brist på nyutexaminerade sökande med industriteknisk utbildning, fordonsutbildning och utbildning i automation, ett resultat som varit entydigt och återkommande under de senaste tio åren.
Stort behov av ingenjörer de kommande åren
För 2023 rapporterar en majoritet av arbetsgivarna att tillgången på nyutexaminerade är balanserad för samtliga civil- och högskoleingenjörsutbildningar som ingår i undersökningen.
När det gäller arbetsgivarnas bedömning av rekryteringsbehovet på några års sikt tror 8 av 10 att de kommer öka antalet anställda civilingenjörer med inriktning mot energi- och elektroteknik samt med inriktning mot elektronik, datateknik och automation. Även antalet anställda högskoleingenjörer inom el, elektroteknik och datateknik förväntas öka. Det är en relativt hög andel jämfört med övriga utbildningsgrupper.
För nyutexaminerade med arkitektutbildning är tillgången på sökande balanserad eller god ur ett arbetsgivarperspektiv, vilket för den som tar examen innebär att den troligen kommer konkurrera med många sökande om lediga tjänster.
Brist på yrkeslärare kan vara en flaskhals för andra bristutbildningar
Anställningsbehoven inom pedagogikområdet varierar bland annat med barnkullarnas storlek och politiska beslut om lärartäthet och riktade satsningar på olika utbildningsformer.
Frågan om tillgång på sökande med yrkeslärarutbildning har funnits med i undersökningen sedan 2019 och andelen arbetsgivare som bedömer att det är brist på nyutexaminerade sökande har varit hög i varje mätning. För 2023 anger 85 procent av arbetsgivarna brist på nyutexaminerade sökande med yrkeslärarutbildning.
Yrkeslärare undervisar i yrkesämnen på gymnasieskolan, vuxenutbildningen och yrkeshögskolan. Eftersom det i sin tur råder brist på utbildade från flera av yrkesprogrammen finns risk att bristen på yrkeslärare får en dominoeffekt och in sin tur förvärrar bristen på yrkesutbildade från gymnasiet och yrkeshögskolan.
För grundlärarutbildade med inriktning mot arbete i förskoleklass samt grundskolans årskurs 1–3 och 4–6 gör nära 8 av 10 arbetsgivare bedömningen att tillgången på nyutexaminerade sökande är god eller i balans.
”Vi utbildar just nu en av våra lärare till speciallärare i matematik då kompetensen saknas och inga sökande då vi annonserar.” Rektor, grundskola åk 7 – 9, region Jönköping
Balanserad tillgång på sökande för flera utbildningsgrupper inom samhällsvetenskap och juridik
För nyutexaminerade med utbildning i juridik eller bibliotekarieutbildning gör majoriteten av arbetsgivarna bedömningen att tillgången på sökande är balanserad.
För nyutexaminerade medicinska sekreterare gör dock mer än 6 av 10 arbetsgivare bedömningen att det är brist på sökande.
Brist på yrkesutbildade inom lant- och skogsbruk samt djursjukvård
Arbetsgivarna inom området Naturvetenskap, lant- och skogsbruk samt djursjukvård innefattar bland annat läkemedelsbolag och skogs- och jordbruksföretag men också kommuner och myndigheter.
Tillgången på utbildade inom detta område varierar men arbetsgivare rapporterar brist på nyutexaminerade sökande med jägmästar- och skogsvetarutbildning samt veterinärer. Arbetsgivarna rapporterar även brist på sökande för naturbruksutbildade från gymnasieskolan. Naturbruksprogrammet har flera olika inriktningar så bristen kan variera mellan dessa, i Arbetskraftsbarometern samlas enbart in uppgifter för Naturbruksprogrammet totalt.
För nyutexaminerade agronomer, biologer, fysiker och kemister är tillgången på sökande mer balanserad.
Definitioner och förklaringar
Arbetskraftsbarometern är en undersökning som frågar arbetsgivarna om deras behov av utbildad arbetskraft, idag och de närmaste åren. Frågorna som ställs handlar om hur tillgången på arbetssökande har sett ut det senaste året, och om arbetsgivarna tror att antalet anställda kommer förändras på ett och tre års sikt.
Undersökningen genomförs årligen i augusti och undersöker behovet för 71 olika utbildningsgrupper, varav 13 är gymnasiala och 58 är eftergymnasiala.
Publicering
Arbetskraftsbarometerns resultat publiceras i Statistikdatabasen. Där redovisas tidsserier, inklusive felmarginaler, från 2005 till 2023 för samtliga utbildningsgrupper. Publiceringen 2023 är det sista som görs inom ramen för Arbetskraftsbarometern. Från och med 2024 ersätts Arbetskraftsbarometern av undersökningen Lediga jobb och rekryteringsbehov.
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.