Trender och Prognoser 2017:
Tilltagande brist på lärare och specialistsjuksköterskor
Statistiknyhet från SCB 2017-12-11 9.30
Trender och prognoser 2017 visar att bristen på lärare inom flertalet lärarkategorier riskerar att öka fram till 2035. Även dagens brist på specialistutbildade sjuksköterskor riskerar att tillta. Behovet av arbetskraft bedöms öka kraftigt i offentlig tjänstesektor fram till år 2035. Det beror på en allt större befolkning samt en betydande ökning av antalet barn, ungdomar och äldre.
Stora utmaningar inom skola, vård och omsorg
Enligt prognosen väntas en fortsatt brist på utbildade fritidspedagoger, ämneslärare, yrkeslärare, förskollärare och lärare för grundskolans tidigare år. Inom vård- och omsorgsområdet visar prognosberäkningarna på stora utmaningar för att täcka det framtida personalbehovet. Utöver specialistutbildade sjuksköterskor finns det risk för fortsatt brist på bland annat barnmorskor och röntgensjuksköterskor samt risk för brist på fysioterapeuter och biomedicinska analytiker.
Brist på arbetskraft med gymnasial yrkesutbildning
Inom flera utbildningsområden beräknas tillgången på arbetskraft med yrkesinriktad gymnasial utbildning inte kunna möta den beräknade framtida efterfrågan. På sikt finns det risk för brist på bland annat industriutbildade, fordonsutbildade, byggutbildade samt på restaurang- och livsmedelsutbildade. Antalsmässigt väntas bristen bli störst på gymnasialt vård- och omsorgsutbildade där dagens utbildningsvolym inte beräknas räcka till för att möta den stora efterfrågeökningen inom äldreomsorgen. Det bedöms även bli brist på gymnasieingenjörer.
Kraftigt överskott på journalistutbildade år 2035
Inom det samhällsvetenskapliga utbildningsområdet samt inom humaniora och konst finns det risk för överskott på utbildade. År 2035 finns det risk för kraftigt överskott på utbildade journalister och humanister samt konstnärligt utbildade. Det riskerar även att bli överskott på utbildade personal- och beteendevetare och visst överskott på samhällsvetare och jurister. För ekonomutbildade beräknas däremot arbetsmarknadsläget år 2035 vara relativt balanserat.
Definitioner och förklaringar
I Trender och prognoser 2017 presenteras beräkningar över tillgången och efterfrågan på utbildade – med siktet inställt på år 2035.
För 59 utbildningsgrupper ges en mer detaljerad redovisning av läget på arbetsmarknaden idag och utsikterna för framtiden.
Rapporten innehåller även olika avsnitt som bland annat omfattar den framtida befolkningssammansättningen, sysselsättnings-och näringsgrensutvecklingen.
Några förutsättningar för bedömningarna
- Beräkningarna av den framtida tillgången på personer med olika utbildningar syftar till att visa vad resultatet blir om utbildningssystemet förblir i stort sett detsamma som idag och om individer väljer och slutför utbildningar på samma sätt och i samma takt som idag. Beräkningarna visar att utbildningsnivån i Sverige fortsätter att stiga. År 2035 beräknas 46 procent av befolkningen i åldern 20-64 år ha en eftergymnasial utbildning, motsvarande andel år 2016 var 41 procent.
- Beräkningarna av efterfrågan på utbildade utgår från fyra olika delar där den första är den totala sysselsättningsutvecklingen som är en följd av antaganden om befolkningens förvärvsdeltagande i framtiden. Den andra faktorn är den framtida näringsgrensutvecklingen där antalet förvärvsarbetande fördelats på 59 olika näringsgrenar. Den tredje är antaganden om yrkesutvecklingen per näringsgren och den fjärde är antaganden om framtida utbildningskrav per yrke.
Mellan 2015 och 2035 förväntas antalet förvärvsarbetande i åldrarna 16-74 år öka från 4,7 miljoner till 5,3 miljoner. Detta motsvarar en ökning med 13 procent. De utrikes födda väntas stå för större delen av denna ökning. Sysselsättningen väntas också öka bland äldre personer. Strukturomvandlingen med allt fler arbetande inom tjänsteproduktionen och färre inom industrin väntas fortsätta under prognosperioden. Sysselsättningen inom den offentliga tjänstesektorn väntas öka kraftigt. Detta beror på den demografiska utvecklingen med en stark tillväxt av antalet barn, ungdomar och äldre, vilket medför ett ökat behov av välfärdstjänsterna skola, vård och omsorg.
Avsikten med SCB:s beräkningar är att lyfta fram de obalanser mellan tillgång och efterfrågan som uppstår om utvecklingen fortsätter i nuvarande banor. I beräkningarna tas således ingen hänsyn till vilken effekt uppkomna obalanser kan komma att få på människors val av utbildning, statens och kommunernas styrning av utbildningsresurserna och/eller arbetsmarknadens efterfrågan på olika utbildningsgrupper. Att skillnaden mellan beräknad framtida tillgång och efterfrågan är stor betyder inte nödvändigtvis att ett visst antal personer kommer att bli arbetslösa eller att lediga platser inte kommer att tillsättas, utan innebär snarare att kravet på anpassning kommer att bli stort.
Publikation
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.