Elevpaneler för longitudinella studier, läsåret 2019/20
Andel elever med stödundervisning oförändrad jämfört med föregående år
Statistiknyhet från SCB 2020-12-08 9.30
I grundskolans högre årskurser har det över tid varit ungefär en av tio elever som deltar i stödundervisning. Våren 2020 var det strax över 10 procent av eleverna i årskurs 9 som hade någon form av stödundervisning. Andelen är på samma nivå som föregående år, men jämfört med årskurs 6 våren 2017 och årskurs 7 våren 2018 har en ökning skett.
Undersökningen "Elevpaneler för longitudinella studier" har genomförts sedan början av 1980-talet. Där följs ett urval av elever från årskurs 3 och vidare genom grundskolan. Våren 2020 undersöktes årskurs 9 för de elever som gick i årskurs 3 våren 2014, vilka utgör panel 8. För majoriteten av eleverna är skolåret detsamma som årskursen.
Skattningarna i diagrammet är förknippade med viss osäkerhet. För panel 8 redovisas felmarginaler.
I elevpanelerna delas stödundervisningen in i tre olika typer; särskild undervisningsgrupp, anpassad studiegång och specialundervisning på annat sätt. Specialundervisning på annat sätt innebär stödåtgärder som inte fångas upp av de första två typerna, till exempel extra hjälp i klassrummet.
Bland eleverna med stödundervisning i årskurs 9 hade knappt 70 procent även ett åtgärdsprogram.
Andelen med stödundervisning bland både pojkar och flickor ligger på ungefär 10 procent och det finns ingen signifikant skillnad mellan könen, vilket det fanns i årskurs 7.
Det finns en skillnad i andelen elever med stödundervisning utifrån föräldrarnas utbildningsnivå. Våren 2020 hade knappt 10 procent av de elever som hade minst en förälder med eftergymnasial utbildning, stödundervisning. Bland de elever vars föräldrar saknade eftergymnasial utbildning var samma siffra drygt 15 procent.
Fyra av tio utrikes födda läser svenska som andraspråk
Omkring 10 procent av eleverna som gick i årskurs 3 läsåret 2013/14 var utrikes födda. För dem har andelen som deltagit i svenska som andraspråk minskat från omkring 60 procent i årskurs 3 till runt 40 procent i årskurs 9. Ett liknande mönster finns i tidigare paneler, där det också har skett en gradvis minskning av deltagarandelen mellan årskurs 3 och årskurs 9. Bland de inrikes födda eleverna var det strax under 5 procent som deltog i svenska som andraspråk i årskurs 9.
Att delta i svenska som andraspråk var vanligare för utrikes födda elever med föräldrar utan eftergymnasial utbildning än för elever där minst en förälder har eftergymnasial utbildning. Bland de elever där ingen av föräldrarna har eftergymnasial utbildning var det knappt 50 procent som våren 2020 deltog i svenska som andraspråk. För elever där minst en förälder hade eftergymnasial utbildning var andelen som deltog drygt 35 procent. Skillnaden är dock inte statistiskt säkerställd i årskurs 9, vilket den var i årskurs 6.
Drygt en tredjedel av de utrikes födda eleverna hade modersmålsundervisning
I årskurs 9 våren 2020 deltog ungefär 35 procent av de utrikes födda eleverna i modersmålsundervisning. Bland utrikes födda elever som deltog i modersmålsundervisning var det drygt 60 procent som även läste svenska som andraspråk. Både vad gäller svenska som andraspråk och modersmålsundervisning är fördelningen mellan könen jämn.
Andel elever i årskursblandad undervisningsgrupp oförändrad jämfört med förgående år
Andelen elever med årskursblandad undervisningsgrupp i årskurs 9 ligger runt 5 procent, vilket är på ungefär samma nivå som tidigare årskurser i panel 8, förutom årskurs 7 som hade en signifikant lägre andel.
Definitioner och förklaringar
Undersökningen "Elevpaneler för longitudinella studier" har genomförts sedan början av 1980-talet. Ett urval av ungefär 10 procent av eleverna i grundskolans årskurs 3 följs genom grundskolan. Insamlingar görs varje vår från de grundskolor eleverna då finns vid.
Målet med statistiken är att belysa hur olika faktorer påverkat studieval och studieprestationer samt vilken betydelse olika utbildningspolitiska insatser haft. I stort sett jämförbara undersökningar har genomförts för elever som huvudsakligen är födda åren 1967, 1972, 1977, 1982, 1987, 1992, 1998 och 2004.
Den nuvarande panelen är panel 8 som består av ett urval på cirka 9 800 elever som fanns i årskurs 3 läsåret 2013/14. I årskurs 3 fanns eleverna på 243 skolenheter som alla totalundersöktes. Till insamlingen avseende våren 2020 hade många elever hunnit byta skola och var fördelade på cirka 1 000 skolenheter. Våren 2020 gjordes en uppföljning avseende skolår 9. För majoriteten av eleverna är skolåret detsamma som årskursen. Mer information finns i kvalitetsdeklarationen.
Våren 2020 var svarsandelen i urvalet, med hänsyn tagen till urvalets design, 74 procent. I och med att statistiken är baserad på ett urval är de skattningar som presenteras förknippade med en viss osäkerhet. För panel 8 redovisas felmarginaler i diagrammen. Dessa avser 95-procentiga konfidensintervall runt punktskattningen.
Eftersom urvalen dras under årskurs 3 är elever som flyttat till Sverige efter årskurs 3 inte representerade i undersökningen. Elever som någon gång under årskurs 3-9 varit inskrivna i särskolan omfattas heller inte av statistiken.
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.