Intresset för att studera vidare har varit ungefär detsamma sedan läsåret 2003/04. Precis som för tidigare läsår var det vid undersökningen för 2017/18 en större andel kvinnor än män som planerade att läsa vidare. Skillnader finns dock i vilken typ av gymnasieprogram eleverna läser, då fler kvinnor än män läser högskoleförberedande program. Om vi enbart jämför elever på högskoleförberedande program blir skillnaden i studieintresse utifrån kön mindre och inte längre signifikant.

För de flesta elever som ville läsa vidare på universitet/högskola var orsakerna till studieplanerna kopplade till det framtida yrket.

Lärosätets rykte viktigare för elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning

Lunds, Uppsala, Göteborgs och Stockholms universitet var de lärosäten som flest elever med studieplaner ville studera vid, vilket varit fallet i de senaste tio årens undersökningar.

Viktiga anledningar till valet av lärosäte var att eleverna trodde att utbildningen är bra där, att universitetet/ högskolan har ett gott rykte och att det ligger nära bostaden.

Omkring 45 procent av eleverna med minst en förälder med eftergymnasial utbildning uppgav att en anledning till valet av lärosäte var att universitetet/högskolan har ”ett gott rykte”, vilket kan jämföras med cirka 30 procent bland dem med ingen förälder med eftergymnasial utbildning.

Kvinnor väljer samhällsvetenskap och män teknik

Kvinnor ville i första hand studera samhällsvetenskap samt vård och omsorg, medan män valde teknik och ekonomi. Även data var mer populärt bland män medan juridik var det bland kvinnor. En större andel av de utrikes födda kvinnorna ville läsa till läkare/veterinär/tandläkare eller annat inom vård och omsorg än av de inrikes födda.

Andelen som planerade att läsa fem år eller mer var högre bland elever där båda föräldrarna har eftergymnasial utbildning, liksom bland elever på högskoleförberedande program.

Vanligast bland män på yrkesprogram att vilja arbeta istället

Omkring 20 procent av kvinnorna och 30 procent av männen i gymnasieskolans årskurs 3 hade inga planer att påbörja högskolestudier inom de närmaste tre åren. De vanligaste orsakerna var att vilja arbeta istället, att vara trött på att studera samt att vilja göra andra saker, till exempel resa, ta det lugnt eller ägna sig åt sitt intresse.

Att vilja göra andra saker var vanligare bland kvinnor än bland män. En större andel av inrikes födda än av utrikes födda uppgav att de inte planerade att läsa vidare för att de är trötta på att studera.

På högskoleförberedande program uppgav omkring hälften av både kvinnor och män att de vill arbeta istället. På yrkesprogram var det runt 90 procent av männen och hälften av kvinnorna.

Föräldrar en viktigare informationskälla för elever med studieplaner

De viktigaste informationskällorna för högskolestudier var för de flesta elever i gymnasieskolans årskurs 3 muntlig information från studie- och yrkesvägledare/ lärare, information från föräldrar/anhöriga och från lärosätenas webbplatser.

Medan cirka 25 procent av elever med studieplaner hade fått mycket information från föräldrar/anhöriga handlade det om runt 10 procent bland dem utan studieplaner eller som inte visste om de skulle studera vidare eller inte.

En mer utförlig redovisning av denna undersökning publiceras i temarapporten Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2017/18.