Absolut vanligast att läsa på högskolan

Efter tre läsår har många påbörjat eftergymnasiala studier. För att undersöka skillnader mellan program och regioner tittar vi nu närmare på andelen som börjat studera vidare inom tre år.

Bland de personer som tog gymnasieexamen under läsåret 2015/16 hade hälften påbörjat eftergymnasiala studier inom tre läsår. Andelen var 56 procent för kvinnor och 44 procent för män. Den absolut största andelen av dem som påbörjar eftergymnasiala studier inom tre läsår, gör det i högskolan. Av gymnasieexaminerade 2015/16 hade 46 procent påbörjat högskoleutbildning, 3 procent hade läst särskild kurs vid folkhögskolan, 1 procent hade påbörjat konst- och kulturutbildningar och 3 procent hade påbörjat yrkeshögskolestudier inom tre läsår. Generellt sett är personer som börjar läsa vid yrkeshögskolan något äldre än dem som börjar läsa inom övriga utbildningsformer, vilket delvis kan förklara en lägre andel som påbörjat studier.

Högst andel från naturvetenskapliga programmet

Skillnaden i andelen som påbörjat eftergymnasiala utbildningar mellan högskoleförberedande och yrkesförberedande gymnasieprogram, är av förklarliga skäl stor. För gymnasieexaminerade 2015/16 var andelen som övergått till eftergymnasial utbildning inom tre år 67 procent för högskoleförberedande program och 14 procent för yrkesprogram.

Av dem som examinerades från högskoleförberedande program på gymnasiet 2015/16, var det elever på naturvetenskapliga program som i högst grad hade påbörjat eftergymnasiala utbildningar inom tre läsår.

Lägst andel som påbörjat eftergymnasiala studier fanns bland examinerade från estetiska program. Skillnader mellan kvinnor och män var generellt små. Bland examinerade från ekonomiprogrammen och samhällsvetenskapliga programmet var det dock en tydligt högre andel kvinnor som hade läst vidare.

För elever på yrkesprogram som tog gymnasieexamen 2015/16 fanns högst andel som påbörjat eftergymnasiala utbildningar inom tre läsår bland elever på programmet riksrekryterande utbildningar, som omfattar inriktningar inom bland annat flygteknik och sjöfart, med 50 procent. Lägst andel övergångna var det på bygg- och anläggningsprogrammet, fordon- och transportprogrammet samt VVS- och fastighetsprogrammet. Andelen som läst vidare var större bland kvinnor än bland män på samtliga program, förutom riksrekryterande utbildningar och hantverksprogrammet och fordon- och transportprogrammet.

Andelen examinerade som började studera vid yrkeshögskolan, folkhögskolans särskilda kurser eller konst- och kulturutbildningar inom tre år efter gymnasieskolan var totalt sett låg. De allra flesta som läste vidare gjorde det på högskolan. Men några program stack ut:

• Bland examinerade från estetiska programmet var det 39 procent som läst vidare på högskolan. Det var också mycket vanligt att läsa vidare inom folkhögskolan (17 procent) eller någon konst- och kulturutbildning (5 procent). Cirka 4 procent hade läst på yrkeshögskolan.
• Även många med examen från humanistiska programmet har läst vidare på folkhögskolan (8 procent).
• Examinerade från el- och energiprogrammet läste i hög utsträckning vidare på yrkeshögskolan. Det var 9 procent som läst på yrkeshögskolan inom tre år efter gymnasieexamen.
• Ungefär hälften av dem med examen från riksrekryterande utbildningar som läst vidare, har läst vidare inom högskolan, och ungefär hälften har läst vidare inom yrkeshögskolan.

Andelen som läser vidare lägst bland examinerade från Jämtlands län

Det är stora regionala skillnader mellan andelen som påbörjat eftergymnasiala studier. Högst andel gymnasieexaminerade 2015/16 som påbörjat eftergymnasiala studier inom tre år, fanns i Stockholms län, där var siffran 60 procent. Lägst andel för samma tidsperiod fanns i Jämtlands län, 33 procent. Generellt sett är andelen högre i storstadsregioner och regioner med större högskolor eller universitet.

Andelen som började läsa på yrkeshögskolan var i genomsnitt 3 procent. I Östergötlands och Dalarnas län var andelen något högre (4 procent). Andelen som läste på folkhögskolan var även den i genomsnitt 3 procent, men något högre bland gymnasieexaminerade från Kronobergs län (6 procent) och Östergötlands, Jönköpings och Gotlands län (5 procent).

Län avser det län där de examinerade var folkbokförda sista året i gymnasieskolan.