Till innehåll på sidan

Utbildningsstatistisk årsbok 2015:

Drygt 1,2 miljoner högutbildade i Sverige i yrkesverksam ålder

Statistiknyhet från SCB 2014-12-09 9.30

Knappt hälften av Sveriges 4,9 miljoner invånare i åldern 25–64 år har gymnasial utbildning som högsta utbildning. Mer än var tredje svensk i åldern 25–64 år, har någon form av eftergymnasial utbildning. Mer än en fjärdedel har minst en treårig eftergymnasial utbildning.

I Utbildningsstatistisk årsbok presenteras statistik om utbildningen i Sverige i ett brett perspektiv, här finns information om skol- och utbildningsformer, utbildningsnivåer, om elever, lärare och typer av utbildning.

Nedan följer ett antal exempel ur innehållet i årsboken.

Svenskarnas utbildningsnivå har stigit kraftigt de senaste åren

Beroende på utbildningssystemets tillväxt och den demografiska utvecklingen har utbildningsnivån i Sverige stigit. Unga möter idag ett större utbud av utbildning än dagens äldre gjorde när de studerade. Det gäller både gymnasieskolan, där de allra flesta numera deltar och den högre utbildningen.

Större andel kvinnor är högutbildade

41 procent av de inrikes födda är eftergymnasialt utbildade jämfört med 39 procent av de utrikes födda. En större andel kvinnor är högutbildade än män, både bland in- och utrikes födda.

Kvinnor och män väljer utbildning som tidigare

Sjuksköterskeutbildning och förskollärarutbildning dominerar den eftergymnasiala utbildningen bland kvinnornas utbildning tillsammans med lärarutbildning för grundskolan. Var fjärde man hade någon form av ingenjörsutbildning.

Lärartätheten i grundskolan oförändrad

Antal elever per lärare (omräknat till heltidstjänster) i grundskolan är 12,1 för samtliga lärare, vilket är nästan lika med förgående år. Lärartätheten varierar mellan skolor och huvudmän. Lärartätheten är nästan lika stor mellan fristående skolor och kommunala skolor.

Elevminskningen i gymnasieskolan fortsätter

Elevminskningen påbörjades redan läsåret 2008/09 och kommer att bli kraftig under de kommande åren. Anledningen till detta är små födelsekullar i slutet av förra seklet. Elever på yrkesprogrammen minskar mest och på de studieförberedande ökar antalet elever något.

Sökandetrycket var högst för utbildning till läkare, psykolog och veterinär

Flest antal sökande per antagen, bland yrkesexamensprogram med minst 100 antagna, hade utbildningarna till psykolog (9,3), veterinär (6,9) och läkare (5,8). Även på utbildningarna till arkitekt och sjukgymnast fanns mer än fem sökande per antagen.

Flera kvinnor än män studerar på högskolan

Andelen kvinnor och män bland studenterna har legat på ungefär samma nivå under läsåren 2002/03–2012/13, på omkring 60 procent kvinnor och 40 procent män.

Flest doktorander inom medicin och hälsovetenskap

Bland doktoranderna år 2013 fanns cirka 3 100 nybörjare, vilket är nästan 800 färre än året innan. Något fler män än kvinnor påbörjade utbildning på forskarnivå under 2013, 53 procent män och 47 procent kvinnor. Ämnesområdet medicin och hälsovetenskap är störst bland doktoranderna med cirka 6 300 studerande.

Publikation

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Enheten för statistik om utbildning och arbete

Adress
701 89 Örebro
E-post
ua@scb.se