Innovation i offentlig sektor 2021–2022
Hälften av arbetsplatserna i den offentliga sektorn var innovationsaktiva 2021–2022
Statistiknyhet från SCB 2023-11-16 8.00
Totalt var 51 procent av den offentliga sektorns arbetsställen innovationsaktiva under 2021–2022. Störst var andelen bland arbetsställen vid regionerna med 69 procent. Av de arbetsställen som inte utfört några innovationsaktiviteter under perioden angav majoriteten att detta berodde på att verksamheten inte hade behov av innovationsaktiviteter.
Under perioden 2021–2022 var 48 procent av offentliga arbetsställen i Sverige innovativa. Arbetsplatser vid regionerna var innovativa i störst utsträckning, 67 procent, följda av arbetsställen vid statliga myndigheter, 54 procent. Bland kommunala arbetsställen, som är den största gruppen, uppgick andelen innovativa till 45 procent under 2021–2022. Andelen arbetsställen som var innovationsaktiva var relativt lik andelen innovativa i samtliga delsektorer. Totalt var 51 procent av offentliga arbetsställen innovationsaktiva under 2021–2022. Att andelen inte skiljer sig mer från andelen innovativa betyder att få arbetsställen genomför innovationsaktiviteter utan att de resulterar i någon innovation.
Vanligast under 2021–2022 var att ha introducerat någon ny eller väsentligt förbättrad process, med 43 procent. Andelen arbetsställen som introducerade minst en ny eller väsentligt förbättrad produkt (vara eller tjänst) under perioden uppgick till 37 procent. Att processinnovation var mer vanligt förekommande än produktinnovation gällde för samtliga delsektorer men skillnaden var störst för arbetsplatser vid statliga myndigheter där andelen processinnovativa var 11 procentenheter högre än andelen produktinnovativa, att jämföra med 6 och 7 procentenheter bland kommunala respektive regionala arbetsställen.
Anledningar till att inte utföra några eller inte utföra fler innovationsaktiviteter
Bland de arbetsställen som inte var innovationsaktiva under 2021–2022 var den främsta anledningen att arbetsplatsen inte hade något behov av innovationsaktiviteter. Totalt uppgav 54 procent av alla icke-innovationsaktiva arbetsplatser detta som den främsta anledningen till att inte utföra innovationsaktiviteter. Samtidigt uppgav 12 procent att bristande resurser i första hand låg bakom avsaknaden av innovationsaktiviteter medan 33 procent uppgav andra anledningar än bristande resurser. Detta innebär att medan det finns ett innovationsbehov som på grund av bristande resurser eller andra anledning inte kan tillgodoses så var avsaknaden av innovationsaktiviteter i en majoritet av fallen en naturlig effekt av att verksamheten inte såg ett behov av innovation.
Sett till innovationsaktiva arbetsställen är förhållandet det omvända. Den största andelen, 37 procent, uppgav att bristande resurser var den främsta anledningen till att de inte utfört fler innovationsaktiviteter under perioden. I denna grupp var det 30 procent som uppgav att de inte haft behov av att utföra fler innovationsaktiviteter medan 34 procent angav andra anledningar än bristande resurser. För arbetsplatser som bedrev någon form av innovationsarbete under 2021–2022 uppfattas därmed tillgången på resurser för innovation som ett hinder i större utsträckning än bland arbetsplatser som inte utför innovationsaktiviteter.
Miljöinnovation
Av innovativa arbetsställen uppgav hälften att minst en av arbetsställets innovationer haft någon miljöfördel. Bland de miljöfördelar arbetsplatserna hade att ta ställning till var reducerad energianvändning eller reducerade koldioxidutsläpp den mest vanligt förekommande miljöfördelen, med 33 procent. Även reducerad material- eller vattenanvändning var en vanligt förekommande miljöfördel medan innovation som innebar skydd av den biologiska mångfalden endast introducerades av 11 procent av innovativa arbetsplatser i offentlig sektor. Den totala andelen miljöinnovativa arbetsplatser var liknande bland statliga myndigheter och kommuner med 49 respektive 48 procent medan 64 procent av innovativa arbetsställen i regionerna uppgav att de varit miljöinnovativa.
Definitioner och förklaringar
Undersökningen Innovation i offentlig sektor riktar sig till samtliga offentliga arbetsplatser i Sverige. Med offentliga arbetsplatser avses arbetsplatser som ägs antingen av kommuner, regioner eller statliga myndigheter. I populationen ingår inte arbetsplatser vid statliga ägda bolag som bedriver sin verksamhet på en konkurrensutsatt marknad.
Innovation är en ny eller förbättrad produkt (vara eller tjänst) eller process som väsentligt skiljer sig från arbetsplatsens tidigare produkter eller processer. För att räknas som en innovation ska produkten eller processen ha gjorts tillgänglig för användare eller introducerad på den egna arbetsplatsen. Även inköp av nya eller väsentligt förbättrade produkter som introducerats ingår.
Innovationsaktiviteter avser alla typer av aktiviteter en organisation åtar sig som syftar till att resultera i innovation. De kan både syfta till att stödja innovationsförmåga och att introducera innovationer i verksamheten genom egen utveckling eller upphandling.
Innovationsaktiviteter kan bland annat vara att:
- Utveckla idéer och initiativ från användare eller omvärld
- Samarbeta med andra i innovationssyfte
- Designa, utveckla eller testa nya produkter eller processer
- Efterfråga innovation genom upphandling
- Bedriva forskning och utveckling
- Hantera immateriella tillgångar (patent, licenser mm.)
För referensperioden 2021–2022 har Innovation i offentlig sektor genomförts av SCB på uppdrag av Vinnova. Undersökningen har varit frivillig och den totala svarsfrekvensen uppgår till 20 procent. Den låga svarsfrekvensen innebär att det finns stor osäkerhet i vissa skattningar. De skattningar som presenteras i denna statistiknyhet samt i Statistikdatabasen bedöms hålla god kvalitet. För en närmare beskrivning av statistikens kvalitet, se dokumentationen Kvalitetsdeklaration på produkthemsidan: www.scb.se/UF0319.
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.