På SCB använder vi kakor för att webbplatsen ska fungera och för mätning så att vi vet hur den används. Mätningarna används för att göra förbättringar i innehåll, design och upplevelse.
Valdeltagandet i 2022 års val minskade mest i områden med stora socioekonomiska utmaningar. Det är också denna områdestyp som har störst omflyttning av röstberättigade mellan valen 2018 och 2022. Ändå var sex av de tio områdena med ett valdeltagande över förväntan områden med stora socioekonomiska utmaningar.
Valdeltagandet i riksdagsvalet 2022 sjönk till 84 procent, från 87 procent i 2018 års val. Totalt är det en nedgång med tre procentenheter. I vissa grupper i befolkningen syns nedgången knappt alls medan den i andra grupper är mer markant. Och det handlar mestadels om grupper som redan tidigare röstade i mindre utsträckning.
I 2018 års riksdagsval var det 87,2 procent av de röstberättigade som valde att rösta, vilket innebär att valdeltagandet ökade för fjärde valet i rad. Samtidigt visar de analyser som presenteras idag att även om nivån är hög och ökande så varierar andelen röstande mellan olika grupper i befolkningen.
Valdeltagandet ökade i 2014 års val, men det ökade inte i alla delar av landet och det finns fortfarande stora skillnader mellan olika befolkningsgrupper. Bland annat är andelen röstande betydligt större bland högutbildade, i synnerhet i EU-valet.
Valdeltagandet var något lägre bland personer med funktionsnedsättning jämfört med övriga befolkningen vid både riksdagsvalet och valet till Europaparlamentet 2014. Framför allt var det personer med nedsatt rörelseförmåga, synnedsättning eller besvär av oro och ångest som röstade i lägre grad.