Inflation är ett välkänt begrepp för de allra flesta vuxna svenskar. Inflation innebär att pengar tappar i värde över tiden. Du får till exempel inte lika mycket godis för en krona idag som du fick 1984. Hur den allmänna prisnivån i Sverige utvecklas över tid undersöks av SCB och presenteras i ett sammanvägt index som kallas för konsumentprisindex, förkortat KPI. Varje månad mäter SCB priserna på 100 000-tals varor och tjänster som svenska hushåll konsumerar. Priserna för dessa varor och tjänster utvecklas åt olika håll och med olika takt.

En sammanvägning av de olika prisutvecklingarna görs för att få fram en inflationssiffra. Varorna och tjänsterna viktas för att spegla hur stor del de utgör av konsumtionen för ett genomsnittligt hushåll i Sverige. Den officiella inflationssiffran representerar därmed inte hur prisökningarna ser ut för varje enskilt hushåll, utan för de svenska hushållen i genomsnitt. Varje hushåll skiljer sig mer eller mindre ifrån detta.

Denna artikel bygger vidare på en artikel som publicerades i augusti 2021. Den visade hur tre påhittade hushåll lade sina pengar på olika varor och tjänster, vilka hade ökat olika mycket i pris. För varje fiktiv hushållstyp beräknades sedan en individuell inflationssiffra vilken jämfördes med den officiella.

Då inflationen har stigit till höga nivåer under 2022 är det nu dags att se hur prisökningarna har påverkat våra påhittade hushåll och deras egen inflation. Syftet med artikeln är inte att beskriva ett genomsnittligt eller ett medianhushåll, utan att visa på hur prisökningarna under 2022 har påverkat hushållen i olika omfattning. Inte utifrån mesta och minsta påverkan utan utifrån några typhushåll.

De tre fiktiva hushållen är barnfamiljen, singeln samt pensionärsparet. Dessa hushåll ingick i fjolårets artikel, men har här fått lite andra vikter samt en uppdelning på olika boendetyper.

KPI delas in i 12 olika huvudgrupper vilka visas i tabellerna för respektive hushåll. Se faktaruta i slutet av artikeln för mer information om indelningarna.

Varor och tjänster har alla haft olika prisutveckling

Inflationstakten enligt KPI låg i oktober 2022 på 10,9 procent. Livsmedel var den huvudgrupp som hade den högsta prisökningen under oktober på 17,2 procent i årstakt. Lägre prisökningar har det varit på till exempel kläder och skor.

Matkostnaderna ökade mest av alla varugrupper i oktober

Konsumentprisindex, KPI, totalt samt några utvalda varu- och tjänstegrupper, 12-månadersförändring, procent

Källa: KPI (SCB)

Hur den individuella inflationen beräknas

De tre fiktiva hushållens konsumtion visas i kronor i första kolumnen i tabellerna. Den utgår dels ifrån vad Konsumentverket räknat fram som rimliga utgifter och dels utifrån påhittade uppgifter. Utifrån hur mycket hushållet lägger på respektive post har vikter tagits fram. Varje konsumtionsgrupp har sin egen prisutveckling.

Alla poster utom boendeposten är hämtade från KPI:s publicerade prisförändringar för huvudgrupperna. Prisutvecklingen för boendeposten har hämtats från artikeln ”Boendekostnaderna har ökat mest för småhusägare” i nummer 12 av Sveriges ekonomi - statistiskt perspektiv (se länk i slutet av artikeln). Den innehåller en uppskattad prisutveckling för olika typer av boenden så som småhus, bostadsrätter och hyresrätter. Då prisökningarna skiftat stort mellan olika boendeformer ger detta en bättre spegling av hur stora prisskillnaderna kan vara mellan olika hushåll.

Dock är alla poster i denna artikel genomsnittliga prisutvecklingar. I verkligheten förekommer det naturligtvis både högre och lägre individuell inflation.

Livsmedel var den huvudgrupp som hade den högsta prisökningen under oktober på 17,2 procent i årstakt

Kolumnen ”prisutveckling” i respektive tabell skiljer sig därför åt på boendeposten, men är på övriga rader identiska. Vi har beräknat varje typhushålls individuella inflation genom att summera effekten för alla konsumtionsgrupper. Effekten beräknas genom att multiplicera vikten med prisutvecklingen för respektive grupp.

Familjen

I vårt exempel i denna artikel består familjen av två vuxna med två barn i åldrarna 9 och 11 år. Ett av barnen går på fritids. De bor i ett hus med pendlingsavstånd till staden där de jobbar. Familjen har två bilar. De har den medianlön som gällde i Sverige år 2021. För kvinnor låg den på 32 000 och för männen på 34 500 kronor före skatt. De betalar den genomsnittliga kommunalskatten som år 2022 låg på 32,24 procent. Vi har också tagit hänsyn till inkomstbortfall till följd av sjukdom/VAB för familjen. Barnbidragen läggs på barnens egna sparande för framtiden. Mysiga hemmakvällar går före restaurangbesök.

Familjen äter nästan all mat hemma utom lunch på vardagar. Matkostnaden har beräknats utifrån Konsumentverkets framtagna referensvärden för 2023, vilka bättre kan antas representera konsumtionen i oktober 2022 än de framtagna utgifter som togs fram för ett år sedan och avsåg 2022. Utgifter för kläder, mobiltelefon och annat har också hämtats från Konsumentverket. Konsumentverkets beräkningar avseende utgifter för personlig hygien läggs på posten diverse övriga utgifter enligt COICOP-indelningen. Övriga uppgifter i tabellen är påhittade.

Familjen lägger stor andel av sin inkomst på mat och boende

En fiktiv familjs inkomst, skatt, sparande samt månatliga konsumtionsutgifter uppdelat på COICOP:s huvudgrupper i kronor, konsumtionsvikt och prisutveckling i årstakt och procent för respektive huvudgrupp samt bidrag till prisutveckling i procentenheter för familjen och KPI, oktober 2022

Källa: KPI (SCB) samt egna beräkningar

Boendeposten skiljer sig mellan hushållen och olika hushåll har olika boenden som i sin tur har haft olika prisutveckling. I genomsnitt har det blivit 23 procent dyrare för småhusägare, 17 procent för bostadsrättsägare och 3 procent för hyresrättsägaren i oktober 2022 jämfört med oktober 2021.

Singeln

Singeln gillar att shoppa kläder och skor samt att träffa sina vänner ute. Hon lägger lite mindre pengar på livsmedel då hon äter ute mer än bara på lunchen. Hon är yngre än familjen och pensionärsparet och har en lägre inkomst än dem. Hon bor centralt i bostadsrätt och cyklar till jobbet. Utseendet är viktigt och hon lägger en del pengar på frisörbesök och andra skönhetsrelaterade tjänster. Posterna för restaurang och logi samt diverse övrigt är därför högre för singeln än för familjen. 

Singeln lägger en stor andel av sin inkomst på kläder och boende

Ett fiktivt singelhushålls inkomst, skatt, sparande samt månatliga konsumtionsutgifter uppdelat på COICOP:s huvudgrupper i kronor, konsumtionsvikt och prisutveckling i årstakt och procent för respektive huvudgrupp samt bidrag till prisutveckling i procentenheter för singeln och KPI, oktober 2022

Källa: KPI (SCB) samt egna beräkningar

Pensionärsparet

Pensionärsparet bor i en hyreslägenhet och har inga lån. De uppskattar kultur, god mat och dryck samt resor. De äter inte ute på lunchen, men går på restaurang någon kväll emellanåt. De har en gemensam bil. Pensionärsparet har en lägre inkomst än familjen. För att räkna fram hur mycket de får ut i pension varje månad har vi utgått ifrån samma medianinkomster som för familjen och därefter använt Pensionsmyndighetens framräknade kompensationsgrad för allmän pension plus tjänstepension för att beräkna en ny nivå. Pensionärsparet har låga utgifter och lägger därför undan en del pengar varje månad till sparkontot. Kapitalinkomster bortser vi ifrån i denna artikel.

Pensionärsparet bor billigt i hyresrätt

Ett fiktivt pensionärspars inkomst, skatt, sparande samt månatliga konsumtionsutgifter uppdelat på COICOP:s huvudgrupper i kronor, konsumtionsvikt och prisutveckling i årstakt och procent samt bidrag till prisutveckling i procentenheter för pensionären och KPI, oktober 2022

Källa: KPI (SCB) samt egna beräkningar

Låg individuell inflation för pensionärsparet

Det typhushåll som i denna artikel hade den högsta individuella inflationen var familjen på 14,5 procent. Det beror på att familjen lägger en stor andel av sin inkomst på mat som har blivit betydligt dyrare jämfört med för ett år sedan. Dessutom bor familjen i villa, en boendeform som i genomsnitt har haft en betydligt högre prisökning än singelns bostadsrätt och pensionärsparets hyresrätt. Både räntor och uppvärmning för småhuset har skjutit i höjden sedan oktober 2021. Lägst inflationstakt har pensionärsparet haft under de senaste månaderna då hyreslägenheten ännu inte sett några betydande hyresökningar.

Pensionärsparet lägger en liten andel av sin inkomst på boende, 15 procent, jämfört med det genomsnittliga hushållet som lägger 25 procent på boendet. Dessutom har hyreskostnaden endast stigit med 3 procent i årstakt i oktober 2022. Pensionärsparets individuella inflation blev därför bara 8,3 procent i oktober, att jämföra med KPI, den genomsnittliga prisutvecklingen för hushåll, på 10,9 procent.

I diagrammet nedan visas inflationsutvecklingen enligt KPI och den individuella inflationstakten för de olika typhushållen. Dessa inflationstakter är beräknade utifrån vikterna i tabellerna. Vi antar att hushållen lägger lika stor andel av sin konsumtion på de olika konsumtionsgrupperna både 2021 och 2022.

Höga utgifter för mat och boende gav hög inflation för familjen

Konsumentprisindex, KPI totalt samt beräknad individuell inflation för tre fiktiva hushållstyper, 12-månadersförändring, procent

Källa: KPI (SCB) samt egna beräkningar

Utöver boendet har matkostnaderna skjutit i höjden under 2022. Inte minst för barnfamiljerna där konsumtionen av mejeriprodukter kan vara hög. Mjölkpriset har ökat med 32 procent sedan oktober i fjol medan margarinet gått upp 41 procent. Storkonsumenten av kaffe har också sett bättre dagar då uppgången var 42 procent i årstakt i oktober.

Singelns individuella inflation har hållits nere av posten diverse varor och tjänster, där prisuppgångarna på kroppsbehandlingar och hårklippning varit 4–5 procent. Även restaurangbesök samt inköp av kläder och skor har haft en svagare prisutveckling. Pensionärsparets individuella inflation dämpades av svagare prisökning på alkoholhaltiga drycker samt rekreation och kultur.  

Typhushållen är påhittade och visar hur den personliga inflationen kan skilja mellan hushåll och i jämförelse med KPI. Dock är det fiktiva hushåll och dessa exempel säger inget om hur det faktiskt ser ut mellan olika hushåll i Sverige. Man kan dock konstatera att de hushåll som lägger en stor andel av sin inkomst på mat och som bor i hus med höga lån och direktverkande el har haft höga prisökningar sista året. Bland de med höga boendekostnader finns naturligtvis både familjer, singlar och pensionärer.

Länk

Boendekostnaderna har ökat mest för småhusägare

Beräkna din personliga inflation

Nu finns ett nytt verktyg framtaget där du kan räkna fram din egen inflation utifrån hur mycket du själv konsumerar på olika varor. Verktyget kallas Minflation och du hittar det här: Minflation

Fakta

Varje år, i samband med beräkningen av KPI för januari, uppdateras den så kallade ”varukorgen”. Det innebär att vikterna för de olika produktgrupper som ingår i sammanvägningen justeras med utgångspunkt i mer aktuell information om vad hushållen faktiskt konsumerat. Hushållens konsumtionsutgifter redovisas efter ändamål enligt Classification of Individual Consumption by Purpose (COICOP). Det är en indelning som EU:s statistikorgan Eurostat tagit fram. Konsumtionen delas in i 12 huvudändamål och undergrupperna kan delas in i upp till 150 olika kategorier.

Löneinkomsten i artikeln baseras på Medianlöner i Sverige.

För att beräkna pensionsinkomsten användes faktisk kompensationsgrad för allmän pension och tjänstepension för år 2020. Inkomstgrupperna är medelinkomst för man respektive kvinna. Kompensationsgraden har multiplicerats på medianlönen som nämns ovan.  Nyblivna pensionärers pension i genomsnitt 75 – 86 procent av lönen (Pensionsmyndigheten)

I denna artikel har ingen hänsyn tagits till kapitalinkomster.

I denna artikel har vi använt Konsumentverkets framtagna kostnader för hushållskonsumtionen som underlag för att ta fram rimliga kostnader för våra fiktiva hushåll. Konsumentverkets beräkningar utgår ifrån hushållens grundläggande behov av varor och tjänster oberoende av inkomster. De poster som beräknats utifrån Konsumentverkets bedömningar är Livsmedel, Kläder och skor, Post och tele samt diverse övrigt. Beloppen ska spegla rimlig konsumtionsstandard, det vill säga varken existensminimum eller överflödskonsumtion. Hushållskostnader per månad (konsumentverket.se)

Den genomsnittliga skattesatsen på 32,24 procent består av skattesatsen för kommuner och skattesatsen för regioner år 2022. Den totala kommunala skattesatsen minskar med 3 öre i genomsnitt nästa år

Läs hela numret

Denna artikel är publicerad i tidskriften Sveriges ekonomi - statistiskt perspektiv, nr 12 - 2022.

Ladda ner nummer 12 - 2022 (pdf)

Se alla nummer av Sveriges ekonomi - statistiskt perspektiv