Det är inte bara kostnaden för mat och energi som har stigit för hushållen. Även räntekostnaderna har ökat sedan i våras. Den genomsnittliga bolåneräntan är på den högsta nivå sedan 2014 samtidigt som Riksbanken har aviserat om fler höjningar.

I juni 2022 uppgick hushållens lån till 4 027 miljarder kronor. Majoriteten av lånen är med bostad som säkerhet. Konsumtionslånen utgjorde endast 7 procent. Se faktarutan i slutet av artikeln för en beskrivning av de olika kategorierna för lån och dess utgivare.

Konsumtionslånen är en liten del av hushållens lånestock

Hushållens lån fördelat på säkerhet, andel

Källa: Finansmarknadsstatistik (SCB)

Det är inte vattentäta skott mellan konsumtions- och bostadslån då pengar från lån med bostad som säkerhet används för konsumtion samtidigt som bolånetaket knuffat ut bostadsköpare till konsumtionslån för att finansiera sista delen i bostadsköpet.

”Bolånetaket dämpade tillväxten för bostadslån, men konsumtionslånen ökade snabbare”

När Finansinspektionen införde bolånetaket i oktober 2010 dämpades tillväxttakten för bostadslån medan det var en viss ökning av tillväxttakten för konsumtionslån. Även efter införandet av amorteringskravet i juni 2016 syntes en liknande effekt då tillväxttakten för bostadslånen sjönk medan konsumtionslånens tillväxttakt steg snabbt.

Tillväxten i hushållens bostadslån föll när bolånetaket infördes

Hushållens lån fördelat på säkerhet, årlig tillväxttakt, procent. Här ingår även företagarhushållens lån samt HIO med bostad som säkerhet

Källa: Finansmarknadsstatistik (SCB)

Höga räntor på konsumtionslån

Konsumtionslån ger hushåll möjlighet att handla utan att de behöver spara till hela beloppet. Lånet kan betalas tillbaka redan samma månad, en period senare eller uppdelat på flera betalningar över månader eller år framöver. Det ger en större konsumtionsflexibilitet men kan även innebära en större risk för enskilda hushåll då räntan på ett konsumtionslån normalt är betydligt högre än för ett bostadslån.

I juni 2022 var den genomsnittliga räntan på ett konsumtionslån 6,8 procent. Bostadslånen låg betydligt lägre, på 1,6 procent.

23%

Andel av hushållens räntebetalningar som kommer från konsumtionslån

Det innebär att ett lån för att finansiera ett bilköp på 200 000 kronor, med en kontantinsats på 30 000 kronor och utan avbetalning, skulle kosta 231 kronor i månaden med ett bostadslån och 970 kronor i månaden med ett konsumtionslån.
I juni 2022 betalade hushållen 7 miljarder kronor i räntor på sina lån. Även om konsumtionslånen endast utgjorde 7 procent av stocken stod räntekostnaderna för hela 23 procent av hushållens räntebetalningar.

Höga räntebetalningar för konsumtionslån

Hushållens räntebetalningar för lån fördelat på säkerhet, andel

Källa: Finansmarknadsstatistik (SCB)

Finansinspektionen gör varje år en kartläggning av nya konsumtionslån i Sverige. Rapporten Svenska konsumtionslån från november 2021, visar att det är låntagare med de högsta inkomsterna som tagit de största lånen. Kartläggningen visar även att låntagare med lägre inkomster betalar mer i räntor och amorteringar i förhållande till sina inkomster.

Nya betallösningar höjer konsumtionslånen

Det finns ett par faktorer som ligger bakom hushållens allt större lån. För det första har priserna ökat på de flesta varor under de senaste tio åren, inte minst bostads riserna. Mellan juni 2012 och juni 2022 har konsumentpriserna stigit med nära 20

procent och bostadspriserna med drygt 90 procent. För det andra har befolkningen ökat med 10 procent. Fler människor betyder fler som kan låna.

En stor del av ökningen förklaras således av befolkningsökningen och den generella prisuppgången, på både konsumtionsvaror och bostadspriser, men det finns fler faktorer som bidragit till att hushållens lån har ökat.

En faktor som drar upp konsumtionslånen är förändrade konsumtionsmönster. Förutom att betala direkt från bankkontot är ett vanligt betalningsalternativ, speciellt inom e-handeln, att gå via ett säljfinansieringsbolag och köpa varor och tjänster på faktura. Det räknas då som ett lån.

E-handeln har ökat kraftigt under de senaste tio åren. Andelen av befolkningen som handlat på internet ökade från 53 procent till 73 procent mellan 2011 och 2020.

Men konsumtionslån kan även användas för att finansiera en kontantinsats eller att renovera en bostad, köpa en ny bil eller elektronik.

Nischbankerna och säljfinansieringsbolagens konsumtionslånsutgivning ökar

Hushållens konsumtionslån efter typ av institut, miljarder kronor

Källa: Finansmarknadsstatistik (SCB)

Storbankerna tappar andelar till uppstickare

Storbankernas utlåning av konsumtionslån har legat oförändrat de senaste tio åren. Istället är det de mindre aktörerna, som nischbankerna och säljfinansieringsbolagen, som tagit marknadsandelar.

År 2012 hade storbankerna halva konsumtionslånemarknaden. Nu är den andelen nästan halverad. Nischbankerna har under samma period ökat sin andel av konsumtionslånen från 30 procent till 42 procent. Även säljfinansieringsbolagen har haft en riktigt god tillväxt, men från låga nivåer och utgjorde 6 procent i juni 2022.

Storbanker tappar marknadsandelar till nischbanker

Hushållens konsumtionslån efter typ av institut, andel i procent

Källa: Finansmarknadsstatistik (SCB)

Fakta, definitioner:

Med hushåll avses i denna artikel hushåll exklusive företagarhushåll (egenföretagare) och hushållens intresseorganisationer där inget annat anges.

Konsumtionslån är det samma som blancolån/blancokrediter. Lån med övrig borgen ingår också här men utgör en så pass liten del att det är försumbart. Här ingår inte lån med övriga säkerheter.

Övrig borgen är en kreditgaranti som tecknas av fysiska personer eller andra juridiska personer än stat och kommun. Här ingår till exempel lån som garanteras av familjemedlemmar till låntagaren.

Övriga säkerheter avser lån med säkerheter som inte kan klassificeras enligt någon annan kategori.

I finansmarknadsstatistiken ingår endast lån utgivna av finansiella bolag under Finansinspektionens tillsyn. Det innebär att CSN-lån samt så kallade snabblån och SMS-lån inte ingår.

Långivarna för konsumtionslån är indelade i följande grupper:

Storbanker, här ingår utöver storbankerna även sparbanker. Dessa har generellt mer heltäckande utbud av produkter så som lån med och utan säkerhet.

Nischbanker är ofta specialiserade inom ett eller få områden, exempelvis billån eller liknande typer av konsumtionslån.

Kortbolag jobbar främst med kortkrediter.

Säljfinansieringsbolag ger lån direkt vid köp av vara/tjänst, till exempel vid e-handel.

Övriga innefattar finansieringsinstitut som inte klassificeras enligt någon av kategorierna ovan.

Läs hela numret

Denna artikel är publicerad i tidskriften Sveriges ekonomi - statistiskt perspektiv, nr 7 - 2022.

Ladda ner nummer 7 - 2022 (PDF)

Se alla nummer av Sveriges ekonomi - statistiskt perspektiv